Interpret Europe-konferens 2021

Senast ändrad: 03 november 2021
IE-konferens 2021

Interpret Europe håller i en europeisk konferens varje år om interpretation och naturvägledning. 2020 och 2021 har de hållits digitalt. Per Sonnvik från CNV deltog på utvalda delar av 2021 års konferens. På denna sida kan du se programmet för konferensen.

Här delar vi med oss av några noteringar från konferensen.

 

Julia Niculica från European Travel Commission berättade om trender inom reselivet. De ser att resenärer allt mer söker autenticitet, naturupplevelser, slow-travel och friluftsliv. Samtliga innebär en möjlighet att besökaren kan lära sig mer om natur- och kulturvärden på besöksmålet och en potential för naturvägledare att samarbeta med turismaktörer. Läs mer här.

 

I skotska nationalparken Cairngorms ingår flera samhällen. Förvaltningen av nationalparken jobbar mycket med att lyfta fram lokalbefolkningens berättelser till besökarna och satsar på att involvera de som inte brukar berätta men som jobbar ute där besökare vistas. Lokalbefolkningen är mån om att inte ses som ett museum utan istället som en levande kultur. Nationalparken håller på att starta ett nytt projekt där både naturen och befolkningen i parken ska gynnas: Cairngorms Heritage Horizons Project. Förvaltningen för nationalparken efterfrågar från kommentarer och råd från alla om förvaltningsplanen för området.

Beskrivning av nytt projekt

Klicka på bilden för att få upp en mer högupplöst bild.

 

Michael Glen från Storbritannien presenterade ett förslag på hur lokalbefolkning vid besöksområden på ett mindre krävande och mer lättillgängligt sätt ska kunna kommunicera med besökare och bidra till deras förståelse av platsen. Han förslår att man som standard för besöksområden tar fram en liten kortfattad broschyr som får plats i fickan och som hjälper personen som möter besökaren att svara på några grundläggande frågor om området:

Förslag på folder

Michael vill också poängtera att han hellre ser storysharing än storytelling. Dvs att han hellre ser ett utbyte mellan besökare och guide/lokalboende än att det endast är den senare som ska dela med sig av sina berättelser.

 

Jeroen van Vaerenbergh från Nederländerna slog ett slag för gastronomisk naturvägledning. Han menar att när besökare får smaka mat vid en guidning har man 80 % av deltagarnas uppmärksamhet – 90 % om maten är gratis. Jeroen berättade om ett projekt där man skapat en besöksverksamhet i Gent kring mat från 1400-talet, i ny tappning, med koppling till van Eyck. Matguidningar som använde alla sinnen. Han presenterade erfarenheterna från satsningen gällande hur man involverar lokala företagare och boende i detta för att det ska bli framgångsrikt. Några tips från honom är att underlätta nätverksmöjligheter för aktörerna; underlätta för dem att visa sina kommersiella produkter; ha koll på trender för mat och skapa något unikt; samt att satsa på att bygga upp ett förtroende mellan aktörerna - i hans projekt var ingången för stadens kockar en välkänd kock.

Det finns numera ett team inom Interpret Europe för gastronomisk interpreation, till vilket man kan anmäla sig.

 

Luis Miguel Britto från Portugal berättade om en studie som han gjort i Lissabon. Han har utvärderat guidningar som har hållits av certifierade stadsguider. Han ville se om de använde interpretation; hur de gjorde det; om de var medvetna om sin interpretation samt om det fanns något innovativt eller kreativt i deras förmågor.

Metoder för att utvärdera guider i Lissabon

Han kunde se att få av guiderna kunde ange ett tydligt tema för sin guidning. Genom sin studie fick han en bild av vilken typ av frågor som guiderna använde i sin kommunikation med deltagarna; vilka sinnen som aktiverades hos deltagarna samt vad deltagarna fick med sig från guidningen. En svaghet som han uppmärksammade är att få av guiderna kunde beskriva ett tema som guidningen fokuserade på. Luis anser även att de erfarna guiderna gärna lär sig mer fakta men verkar inte lika intresserade av att lära sig om interpretation.

 

Anna Chatel från Tyskland berättade om hennes forskning kring att ta fram mobilappar för naturvägledning. Hon visade på olika verktyg att använda och listade viktiga saker att tänka på när man tar fram en app:

Lista för att ta fram bra appar

Hon visade på hur man kan använda förstärkt verklighet (AR), kartor, sliders och virtuella escape rooms (som BeeCurious). Anna berättade även om ett pokemon go-liknande spel där man kombinerat gamification med AR och man ska hitta växter i sin rätta naturtyp och när rätt växt hittats får man information om den.

Spel-app för att lära sig om växter

Anna berättade om erfarenheter från utvärdering av appar med hjälp av: värmekartor för att se var folk använt apparna och kartor där man se var användare stannat och tagit del av texter på skyltar.

 

På en paneldiskussion lyftes behovet av att få naturvägledare att närma sig turismnäringen, då turismnäringen når många och naturvägledare skulle kunna hjälpa till att få besökare att anknyta mer till platsen och dess värden och få en bättre upplevelse. En utmaning som togs upp är att turismnäringen ofta jobbar med korta tidsspann och att det ofta behövs mer tid för att få till en bra planering av naturvägledning. En av slutsatserna var att fler personer med kompetens inom interpretation och naturvägledning behöver komma ut på fältet och samarbeta med turismnäringen. Chefen för den USA-baserade organisationen NAI berättade hur man där försöker nå fler besökare genom att ha uppmuntra mer kulturell mångfald i naturvägledares berättelser, skapa snabbare utbildningsvägar och bli mer responsiv gentemot vad naturvägledare efterfrågar.

Thorsten Ludwig, som skrivit boken Praktisk interpretation, berättade hur man med naturvägledning kan göra personer mer närvarande (på engelska mindful). Att vara närvarande handlar om att se sig som en del av en större helhet. Naturvägledare kan erbjuda sammanhanget där besökare blir medvetna om sin relation till andra saker och personer. Han betonar också att vi behöver bli lagom utmanade för att vara mottagliga för att lära oss. Blir vi för utmanade är vi stressade och är vi för lite utmanade är vi inte tillräckligt allerta. Naturvägledare bör leta reda på platser där deltagare möter lagom mycket utmaningar för sinnet. Här är en sammanfattande lista på vad Thorsten menar naturvägledare bör tänka på för att få sina deltagare att bli närvarande:

Hur få mer mindfullness i naturvägledning

Ben Lynam på Travel Foundation berättade om hållbar turism. www.Futureoftourism.org. Han menar att det ofta både finns osynliga bördor och osynliga fördelar från turism. Stora destination går alltmer mot att involvera lokalboende i planeringen av turism.

I den efterföljande paneldiskussionen lyfte Europarks Carol Richie fram att det i deras Charter är lokalbefolkningen som definierar vad som är lokalt, då det är de själva som behöver bestämma vilka de är och hur de ska presenteras utåt. Hon uppmuntrar alla som verkar nära en Charter-park att börja samarbeta med den, då de ofta har motståndskraften för att hantera utmaningar eftersom samarbetet är omfattande och involverar många aktörer.

 

Stuart Frost från British Museum berättade hur man där jobbar med volontär-guider och lite annorlunda turer, som en effekt av pandemin. Museet har 450 volontärer och de träffar fler besökare än vad de anställda gör. Exempel på volontärledda turer är:

  • Känn-turen för de med synnedsättning är mycket populär. Guider leder deltagarna till nio skulpturer i utställningarna som de får känna på, kompletterat med ljudguide och punktskrift.
  • HBTQ-turer där man går igenom hela museet och fokuserar på HBTQ-relaterade objekt. Turerna föranleddes av ett omfattande förarbete för att ta reda på mer information om föremålen, då HBTQ-aspekter oftast inte tas upp på de befintliga panelerna i muséet.
  • Walk and talk-tur som är en avslappnad samtalstur med guide i en lugn del av museet.
  • Museet har också tagit fram digitala guidningar för volontärer.

 

Albert Salman från Green Destinations pratade om olika sätt att bedöma destinationers hållbarhet. Han visade olika former av rankningar och för- och nackdelar med olika sätt att jämföra och ranka destinationer. Albert visade resultatet av en rankning som heter Top 100 Sustainability Stories Destinations och där utsågs Åsnen till en av dem.

 

Kristian Björnstad från Norske Parker berättade om arbetet med att få in mer interpretation i skyddade natur- och kulturområden i Norge. Han ser en trend mot alltmer mångfald bland skyddsformer av områden: nationalparker, geoparker, regionala parker och biosfärområden. Flera av formerna fokuserar inte enbart på natur utan även på kulturmiljöer. Han menar att interpretation och naturvägledning är viktigt för nya dynamiska parker genom att koppla samman natur och kultur och för att kunna berätta historier om hållbarhet. Kristian lyfter fram betydelse av interpretation för att skapa mer meningsfulla upplevelser inom turism.

 

Michal Medek från Tjeckien berättade om det omfattande arbete som han har varit involverad i med att se till att det finns naturvägledningsplaner för alla 26 skyddade landskapsområden i landet. De utgör 14 % av landets yta. Det finns nu riktlinjer för vad planerna ska innehålla och verktyg för att se till att de blir bra gjorde och användbara. Man har också följt upp hur planerna har använts, för att se hur de skulle kunna ha gjorts ännu bättre. En av de viktiga slutsatserna är att arbetet med att ta fram planerna kan vara viktigare än slutdokumentet.

Konklusioner från arbete med naturvägledningsplaner i Tjeckien

Gianna Moscardo från James Cook universitet i Australien pratade om behovet av att skapa nya berättelser. Vi behöver engagera turister och lokalbefolkning i berättelser om hållbarhet. Hon presenterade förslag för hur man kan göra interpretation till en kritisk komponent i turism som utgör ett positivt bidrag till både destinationens välmående och världen som helhet.

Slutsatser på presentation på IE-konferens 2021

I den efterföljande paneldiskussionen lyfte Thorsten Ludwig behovet av att komma in i folks berättelser. Han menar att vi behöver bygga broar till besökarnas liv och berättelser. Och att vi då behöver arbeta med universella koncept. Naturvägledare behöver skapa utrymmet för där berättelser berättas. Storysharing. Vi behöver fokusera bredare än den vanliga turistberättelsen om en viss plats.

Gianna kopplade på och menade att för många besökare kan det räcka att få höra en mänsklig berättelse om ett mycket sevärt naturområde för att få med sig temat därifrån. Besökare behöver inte alltid komma nära naturvärdena för att få med sig temat – speciellt inte om berättelsen innehåller universella värden om t ex överlevnad. Och det kan då minska trycket på det sevärda naturområdet. Exemplet var kinesisk massturism till Stora barriärrevet.

Thorsten avslutade med att poängtera att vi behöver acceptera att vi jobbar med ett kort besök. Det är svårt att påverka besökares långa liv. Vi vill att de ska få med sig några idéer från oss och det är mest det vi kan sträva efter. Att de tycker om oss och platsen.

 

Anna Wilson från The Wildfowl and Wetlands Trust (WWT) i Storbritannien berättade utifrån erfarhet med organisationens naturvårdsarbete och besökscenter. Man såg ett behov att ännu bättre få besökare att förstå vad de kan göra för att hjälpa till att bevara våtmarker och vilken roll WWT har spelat i naturvårdsarbete. Hon visade hur besökare fått testa att leva och jobba som tidigare forskare i vildmarken. Det var ett framgångsrikt koncept. Anna berättade också om satsningen Generation Wild, där man ska försöka få 44 000 barn med föräldrar i utsatta områden att komma närmre naturen. Fokus är att skapa meningsfull anknytning till naturen och man använder storytelling. Den långsiktiga effekten av projektet kommer utvärderas.

 

Valya Stergioti från Grekland berättade om ett projekt där man med hjälp av interpretation återstartar turism i bergsområden i Grekland. Man ville visa på effekterna av en turism baserad på interpretation. Det hölls guidade turer för representanter från beslutsfattare, turismsektorn, lokala myndigheter och lokala guider. Efter turerna fick deltagarna fylla i ett formulär och svaren visade följande:

Utvärderingsresultat från guidningar i Grekland

De guidade turerna planerades enligt material från guidekursen CIG.


Kontaktinformation