Självguidande stigar

Läs CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren 2/2019 med tema Natur- och kulturstigar. Gästskribent Åse Ahlstrand.

Nyhetsbrevet introduceras av CNV:s föreståndare Eva Sandberg så här:

En naturstig är en hälsning till dig! En naturvägledare som inte kan vara på plats vill ändå hjälpa dig att upptäcka ett stycke natur. Ibland är stigen nästan igenvuxen och skyltarna blekta. Ibland är tekniken avancerad med lokala nätverk som sänder film, röst och fågelsång till din lur där du går. Men tanken är densamma. Följ med din guide i stadsparken, längs fjällsidan eller på stranden! Läs och lyssna! Här finns något att upptäcka, lära eller fundera över som du annars kanske missat. I detta nummer av naturvägledaren gör vi några nedslag i natur- och kulturstigarnas värld. Med stigar där natur möter konst, där ungdomar bestämt, hemliga stigar i Värnamoskogen och naturskatter på Finnhamn.

Tack till gästskribent Åse Ahlstrand och trevlig läsning!

Läs nyhetsbrevet som helhet.

Artiklar

• En egen stig i skogen. Naturstigen behöver inte vara en skyltad stig anlagd av en kommun eller länsstyrelse. På många ställen i landet skapas egna naturstigar, av barngrupper, skolor eller engagerade privatpersoner.
• Naturskatter i Stockholms skärgård. Vi tar båten från Strömkajen en disig morgon i början av juni. Det är lugnt på båten så här en vardag innan säsongen dragit igång. På Finnhamn ska en ny naturstig invigas.
• Kärrkosmos - ett lekfullt möte med våtmarken. I ljudinstallationen Kärrkosmos har Arena Baubo skapat ett möte mellan natur, kultur och konst med deltagarens upplevelse i centrum. Man får prova olika perspektiv, att vara ett djur som gömmer sig i gräset och bli en del av kärret genom att lägga sig och sjunka in i mossan. Med hjälp av konsten kan vi upptäcka andra sätt att se, som skapa ett nytt intresse för platsen och naturen.
• Platsens röster. Vem är det som presenterar platsen för besökare? Ofta förmedlas informationen med ett fackspråk som visar att avsändaren är kunnig och påläst. Men orden för att beskriva naturen har fått nytt liv, inte minst genom Thomas Öberg som förnyat skyltspråket med inspiration från museiutställningar. Personliga, varma, enkla texter har ersatt faktatexterna och berättandet och berättelsen har blivit allt viktigare. 
• Naturstig för vila och eftertanke. När stressen ökar i samhället behöver vi aktiv vägledning för att koppla av. Naturstigen kan vara en väg till vila och eftertanke, en påminnelse om att vi är en del av naturen och inte en betraktare av den.
• Naturstigen som utställningsrum. Naturstigarna lånar utställningsteknik från museer och utställningar och vi ser alltfler upplevelsestigar och upptäckarplatser med utställda föremål och installationer. Naturen blir ett nytt utställningsrum.
• Vad händer sen? Vem fixar underhåll och uppdatering när projektpengarna är slut? Sandra Löfgren på Skärgårdsstiftelsen berättar hur de arbetat med sina naturstigar.

I den österrikiska nationalparken Gesäuse finns tematiska stigar där en app kraxar till (som en kråka) när man ska ta fram sin mobiltelefon och ta del av naturvägledning om platser. Markus Blank från nationalparken presenterade arbetet med appen på Interpret Europes konferens 2014. Ta del av hans presentation: National park gesäuse app - A National Park goes smart (pdf).

Tänk dig att under vattenytan ta dig runt på en självguidande stig med skyltar om havets djur, växter, skeppsvrak och annat. Du får hålla dig fast i ett handtag och borsta rent skylten med en vidhängande diskborste. Detta sätt att naturvägleda finns nu på flera platser i Sverige, ofta lättillgängligt i anslutning till badplatser och liknande. Det finns flera snorkel-/snorklingsleder Sverige: till exempel på Kollevik (pdf), Nåttarö, Björnö, i Kosterhavets nationalpark, i Skälderviken samt vid naturum Västervik. Nya kommer till varje år.

Vid Kullaberg finns en dykled, som man kan följa med på via en film på Youtube: Dykleden på Kullaberg med Daniel Åberg.

I Axmar Blue park, utanför Gävle, finns naturvägledning om både natur och skeppsvrak. Besökare uppmanas att dyka, paddla, snorkla och simma för att lära sig både om de förlista skeppen och om mossa, tång eller alger på och i närheten av dem. 

Solanderleden - en växande vandringsled i Swedish Lapland. Idag dryga 20 mil lång är tanken att Solanderleden ska växa fram organiskt genom lokala aktörers initiativ tills den slutligen blir en 70 kilometer lång vandringsled som förbinder landsbygden runt Piteå.

Projektets syfte är att främja besöksnäring och landsbygdsutveckling. Upplevelseproduktionsprogrammet vid Luleå Tekniska universitet har spelat en central roll i projektet. Ta del av ledplanen för Solanderleden (pdf) här.

Det finns många markerade vandringsleder runt om i Sverige. Svenska turistföreningen STF har bra tips och länkar bland annat till de två Europavandringslederna som går genom Sverige. Flera intressanta projekt pågår runt om i landet för att utveckla vandringsturism. Det finns en god potential i att utveckla naturvägledning till vandringsleder.

I Västernorrland pågår projektet Vandringsturism i Västernorrland (pdf) och i Värmland driver Hushållningssällskapet projektet Värmland – en vandringsdestination. I Ammarnäs pågår ett projekt där vandringsturism utvecklas och där man satsar på att erbjuda kompetenta naturguider.

Vandringsleden i Stendörrens naturreservat är ett samarbete mellan Sörmlands museum och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Med hjälp av skyltar berättas i text och bild om natur och kultur i och vid Östersjön.

Leden är uppbyggd kring livet i skärgården med jordbruk, fiske, skogsbruk, jakt på säl och sjöfågel samt lotsning, fyrvaktande och transporter. Dessa olika huvudteman sätts in i sammanhang i dåtid och nutid. Genom lokala exempel skildras en övergripande helhet där fokus ligger på samspelet mellan natur och kultur, människa och miljö - allt hör ihop och påverkar varandra.

Skyltarna kompletteras med inslag som stimulerar flera sinnen och nyfikenheten – öppna luckan i trädet och se vem som bor där, lyssna på insekterna som gnager under barken, rid på en fästing, spana efter fåglarna i träden och vada ut i vattnet och försök att hitta havsborstmasken! Genom fakta i texterna och de lekfulla inslagen bli leden en spännande, intresseväckande och lärorik vandring för stora och små.

Hallå där, Johanna Öhr på Naturum Stendörren!

Sommaren 2009  invigde ni en ny upplevelsestig vid naturum Stendörren i Södermanland. Hur har det gått sedan dess?
- Så bra som vi kunde ha hoppats! Av besökarnas kommentarer att döma har stigen blivit mycket uppskattad både av vuxna och barn vilket är jätteroligt!

Vad var roligast/svårast med projektet? - Det har varit ett väldigt givande samarbete mellan två världar som, hoppas vi, har utmynnat i en spännande vandringsled som belyser samspelet mellan natur och kultur, människa och miljö i och vid Östersjön. Ofta behandlas natur och kultur som två separata enheter och det var till en början inte helt lätt att tänka utanför dessa ramar – men det är ju egentligen ganska självklart att man behöver visa på växelverkan mellan människan och naturen för att ge en helhetsbild.

Vad är det bästa med stigen? - Att den lyfter fram viktiga frågor i en form som förhoppningsvis gör att fler kan ta till sig informationen. Skyltar kompletteras med inslag som stimulerar nyfikenheten – öppna luckan i trädet och se vem som bor där, lyssna på insekterna som gnager under barken, rid på en fästing och vada ut i vattnet och försök att hitta havsborstmasken! Genom mixen av fakta och lekfulla inslag bli leden en spännande, intresseväckande och lärorik vandring för stora och små.

Naturum Stendörren

Länsstyrelsen i Södermanlands län förvaltar naturum Stendörren, som ligger vid Östersjöns strand. Läs mer om naturum Stendörren och naturums aktiviteter.

På sidan 10 i skriften Att möta Linné (pdf), beskriver Germund Sellgren en användbar metod för naturvägledning, en rullande/levande naturstig där alla är medagerande:

”Denna naturstig genomförs under en vandring från punkt A till B. Deltagarna delas in i grupper om 2-4 stycken. Ledaren går först iväg med grupp 1 och stannar efter ca 50 meter vid t ex en tall. Tillsammans med deltagarna enas ledaren om något intressant att berätta (till exempel att man kan göra te av tallbarren och att drycken innehåller väldigt mycket C-vitamin). Ledaren går till station 2 samtidigt som grupp 2 går till station 1. Där berättar grupp 1 vad de lärt sig om tallbarren. Grupp 1 stannar kvar, grupp 2 går vidare till station 2 där ledaren och gruppen enas om något intressant om t ex flugsvampen (varför heter den flugsvamp). På detta sätt rullar naturstigen på.”

Hur kan museiteknik som vanligtvis används i utställningar överföras till utställningar ute och till stigar? Det kan du läsa om i dokumentationen från konferensen Utställningsvärlden möter natur- och kulturstigen (Tyresta, 2008).

En av seminariets slutsatser var att en mängd tekniska möjligheter kan på ett enkelt kan användas ute på plats i naturen för att fördjupa besökarens upplevelse. För att skapa en bra upplevelse är det viktigt att utgå från vad besökaren vill ha och att jobba med flera berättelser från platsen med ett tvärvetenskapligt perspektiv.

• Läs mer i dokumentationen från konferensen Utställningsvärlden möter natur- och kulturstigen (pdf).
• På CNV:s sidor om teknik för naturvägledning hittar mer information på samma tema.