Dialog ute - verktygslåda

Senast ändrad: 17 november 2022
Personer på en utsiktsklippa på Bullerö.

Ibland räcker inte zoom-mötet, mailkorrespondensen eller det traditionella mötesrummet till. Genom att flytta ut samtal till parken, skogen eller stranden kan naturen hjälpa till med dialogen. Särskilt när det handlar om platser i våra landskap förstås.

Mötesrummets väggar och tak kan med rätt metoder rymma goda samtal om friluftsliv, naturvård och annat som händer i våra landskap. Men ibland kan vi behöva ge oss ut. Flytta mötet och samtalen till de platser det handlar om. 

Några skäl som deltagare i våra kurser lyft fram är att "det är enkelt, okonstlat, lättare att lära känna varandra ute, lättare att komma till dialog, det balanserar ut maktskillnader och att man minns ett möte ute".

Den här verktygslådan finns till för dig som vill använda landskapsrummet för dialog. Vi riktar oss till dig som är:

….naturvägledare och van att ordna aktiviteter som guidningar i våra landskap. Du behöver kunna röra dig mellan olika roller, ibland som traditionell guide och expert, ibland som medupptäckare sida vid sida med dina deltagare och ibland som facilitator eller samtalsledare 

Dialogkompetens är viktig i alla dessa roller men är förstås helt nödvändig i rollen som facilitator - när du vill ta vara på kunskap och perspektiv som finns bland de du möter och när du vill underlätta ett samtal om värden och värderingar, enighet och oenigheter. 

….tjänsteman i t ex en kommun, på en länsstyrelse eller myndighet som planerar och/eller fattar beslut om vad som ska hända i våra landskap. Du är ofta expert inom ett sakområde men ägnar stor del av din tid till samråd med markägare och andra aktörer som är engagerade i vad som händer där ute. Dialog och samverkan är ledord i ditt arbete. 

Precis som naturvägledaren behöver du vara medveten om vilken roll och uppgift du har som representant för din organisation. Du behöver också förstå och sätta dig in i de roller som de du möter har. Vad tänker de om dig och den organisation du representerar? Vad är viktigt för dem och vilken relation har de till det landskap ni befinner er i? 

Att leda en dialog blir kräver mer erfarenhet och kunskap ju mer känslig eller konfliktfylld en fråga är. Du som tar dig an sådana frågor behöver också andra verktyg. Men för att förstå oenighet kan det vara bra att utgå från det konkreta. Gäller det beslut i våra landskap kan dialog på platsen vara särskilt värdefullt. Vad går att enas om? Var går skiljelinjerna? Att i alla fall enas om det sistnämnda kan vara ett gott resultat av en dialog.

Samtal om betydelsen av att ställa öppna frågor i dialogövning på Omberg. Foto: Ann Hederén
Temaövning i Ekuddens park, Stockholm..
Temaövning i Hammarby sjöstad, Stockholm. Foto: Eva Sandberg CNV
Dialogövningen hjulet pågår. Foto: Eva Sandberg CNV
Dialogövningen hjulet pågår på Omberg. Deltagarna turas om att vara konsulter och klienter. Foto: Eva Sandberg CNV

METODER för dialog på plats i landskapet

Här presenteras övningar som kan underlätta en dialog om en plats och dess värden. Som bidrar både till att skapa en relation till platsen och att göra den till utgångspunkt för samtal. Som lyfter fram olika perspektiv och kunskap om platsen. Övningar som bidrar till djupare förståelse - inte bara om platsens värden men också om den kunskap som finns i gruppen. 

Vilka övningar som passar bäst för dig som vill flytta ut en dialogprocess i landskapet "beror på". Hur många och vilka som deltar. Vad syftet är med dialogen. Hur lång tid ni har på er. Om processen handlar om att utforska en plats tillsammans, att ta reda på vilka perspektiv, möjligheter och konflikter som finns i beskrivningen av platsen och dess framtid. Eller om det handlar om att använda platsen för att aktivera flera sinnen och bidra till ett mer levande möte.

Förberedelser

1. Inledning "setting the stage"

Innan dialogen ute kan börja är det viktigt att du som leder den presenterar dig och din egen relation till platsen. Redan i inbjudan ska syftet med övningen tydliggöras. Vad du som arrangör av aktiviteten hoppas att ni ska uppnå tillsammans. Deltagarna behöver också vet hur det kommer vara att röra sig genom landskapet, vilka skor och kläder krävs och vad som händer om det är dåligt väder. På plats vill de höra hur länge det ska pågå, när det blir fika och hur de ska göra med toalettbesök. Några ord om allemansrätten behövs också.

Dessutom måste betydelsen av spelregler kring dialog förankras med de som kommer - att aktivt bidra och att vara intresserad av att dela med sig av sina kunskaper och perspektiv men också att lika aktivt lyssna på andra och försöka förstå deras perspektiv. Slutligen vill deltagarna veta hur det som tas upp kommer att användas efteråt. 

2. Guideteknik

När ett möte flyttas ut är det bra om du som ledare är medveten om grundläggande guideteknik. Du är den som tar ledarskapet och guidar gruppen till den plats där övningen ska genomföras och genom övningen. Du är den som har koll på tiden och ska se till att deltagarna får det utrymme som behövs för att ta in platsen och dela med sig till och lyssna på varandra. Du behöver tänka på tillgängligheten - som till exempel att du syns och hörs och ska stå med ryggen mot det som fokus riktas mot (som en infotavla eller ett träd) eller att du själv är den som har solen i ögonen eller att du är tyst en stund om ett flygplan eller en lastbil passerar så att alla hör. Uppmana deltagarna att tänka på samma sätt. Det är viktigt att sätta sig in i deras situation och perspektiv, inte bara i det samtalet fokuserar på utan också på hur det känns att vara med. Känner de sig trygga i gruppen och på platsen? Ett tips under kallare årstider kan vara att klä sig själv lite för kallt för att se till att själv inte känna sig varmare eller mer bekväm än deltagarna. En guide måste alltid förbereda sig och reka platsen som ska besökas men ändå vara beredd på det oväntade, flexibel och kunna fånga tillfällen i flykten. Att kunna växla fokus till sånt som tas eller dyker upp under gång utan att tappa den röda tråden. Det kan vara utmanande men om deltagarna och du är väl förberedda kan det ge ett stort mervärde att dela upplevelsen i kontakt med platsen. 

Förväntningar

3. Aktivitetskarta och vänliga grannen

Syfte:  Övningen används för du som ledare ska lära känna gruppen och för att deltagarna ska lära känna varandra och sina olika utgångspunkter.
Gör så här: Hitta en öppen yta där ni kan inleda övningen (tänk på att gå "in i naturen" en bit bort från t ex störande trafik). Med två rep som läggs i ett kors och bildar fyra fält eller en tänkt fyrhörning skapas en aktivitetskarta. Deltagarna ombeds att placeras sig i det av hörn / fält som bäst motsvarar individens förkunskaper, förväntningar och inställning till temat för dagen. De som ställer sig i fält 1 och 2 har inte varit med i processen (eller i området) tidigare. Grupp 1 är nyfikna och ser fram emot att vara med. Grupp 2 är lite skeptiska och osäkra på om detta är något för dem. Fält 3 och 4 har varit med tidigare. Grupp 3 tycker att det är svårt och motigt. Grupp 4 är entusiastiska. Efter att alla placerat sig i den grupp de känner sig mest hemma i uppmanas deltagarna att samtala med de som placerat sig i samma fält, "den vänliga grannen". Därefter presenterar sig någon eller några från samtliga fält för de andra. De berättar hur de tänker och har möjlighet att ställa frågor, övertyga, ge goda råd och så vidare mellan fälten. 
Tid: Cirka 20 min (för en grupp med 20 personer).

Förflyttning

Ett möte ute skiljer sig från det i konferensrummet bland annat genom att de förflyttningar som krävs kan göras till en del av övningen. Transportsträckor kan användas för att ge tid för deltagarna att uppleva platsen, att lägga märke till sådant de vill lyfta för de andra eller att ta med sig frågor till dig som ledare eller resten av gruppen. 

4. Tyst promenad

Syfte: Att underlätta för deltagarna att vara närvarande och uppmärksamma vad man ser, känner, doftar och hör på platsen utan att samtidigt ha fokus på att kommunicera med de andra deltagarna.
Gör så här:
Be deltagarna att vara helt tysta, att ta in platsen med alla sinnen och notera de egna intrycken under promenaden fram till nästa samlingsplats. Ett relationsskapande (eller närvaroskapande för den som brukar vara här) med platsen har inletts. Börja inte tala förrän alla samlats igen. 
Tid: Cirka 10-15 min 

5. Föremålet och jag

Syfte: Att lära känna platsen och varandra.
Gör så här: Deltagarna uppmanas att hitta ett föremål som en sten, ett blad, en kotte eller annat (med respekt för allemansrättens regler förstås) och presentera sig själva genom att berätta om föremålet och vad det symboliserar för dem. Kan göras i mindre grupper eller i helgrupp. 
Tid:
10 min inkl genomgång

Att skapa ett rum

6. Cirkeln

Syfte: Att skapa ett tillfälligt rum i landskapet. Att samlas i en cirkel kan ha många fördelar i en utomhusövning. Precis som inomhus är formationen i sig ett sätt att fysiskt tydliggöra att alla i gruppen deltar i samtalet på samma villkor. Samtal underlättas då alla ser varandra och den upplevda ”maktrelationen” mellan ledare eller experter och övriga deltagare kan bli en annan än i den klassiska konferens- eller mötesformationen med ledaren framför gruppen. Även om ledaren fortfarande leder processen (och kanske är ansvarig för något som ska hända på platsen eller expert på temat för dagen). I ringen kan alla dela kunskap och ställa frågor. Cirkeln skapar också ett fysiskt rum. Om den sluts genom att deltagarna står tätt axel mot axel kan ljud och vind dämpas. Deltagarna kan få olika uppgifter där ringen är en utgångs- och samlingspunkt.
Gör så här:
Be deltagarna att samlas i en ring. Uppmana dem att ställa sig axel mot axel. Be dem uppmärksamma rummet som skapas.
Fortsätt från denna position med 6a och andra övningar enligt nedan. 
Tid:
Efter behov. Men tänk på att det kan vara kallt och ansträngande att stå stilla länge.

6a. med bikupa

Syfte: Att inleda ett samtal i par är lättare än att sätta igång ett samtal med alla. Det gör att även de som är mindre bekväma med att tala inför en större grupp blir aktiva och kan sätta ord på sina tankar.
Gör så här: 
När gruppen samlas i cirkeln efter till exempel en tyst promenad kan samtalet inledas till exempel med parvisa samtal (bikupor) om intryck under den tysta promenaden. Några par rapporterar sedan till alla vad som uppmärksammats. Finns det tid kan alla par få dela med sig. Utifrån det som lyfts kan ledaren föra in samtalet på temat för dagen och väva in det deltagarna fokuserat på. I gruppen finns mycket kunskap och i cirkeln finns utrymme för flera experter så länge ledaren leder samtalet och för övningen framåt.
Tid:
Efter behov. Men tänk på att det kan vara kallt och ansträngande att stå stilla länge.

6b. landskapet i 360 grader

Syfte: Att ta in det omgivande landskapet i cirkeln.
En enkel övning för samtal om landskapet som komplement till en tyst promenad kan vara att var och en uppmanas att ”ta en bild” genom att vända sig utåt och för att sedan vända sig inåt igen och berätta om det man lagt märke till och vad det säger om landskapet för de övriga deltagarna i ringen.  Det omgivande landskapet tas in i cirkeln. Olika personer kommer att uppmärksamma olika saker - även i samma utsnitt. Kanske upptäcker gruppen något nytt vid sidan av eller som stärker temat för dagen. Även om ett objekt/fenomen är i fokus kan hela landskapet på detta sätt komma med i samtalet.
Tid
: 10 minuter

Att uppmärksamma platsen

7. Observationspromenad

Syfte: Att var och en uppmärksammar landskapet och använder det för egen reflektion. 
Gör så här:
En variant på den tysta promenaden (3) är att aktivt använda förflyttningen mellan olika platser för att deltagarnas egna observationer av det som är intressant att lyfta fram eller ställa frågor om. Ett sätt är att be alla att ta en bild med sina mobiltelefoner på något de vill lyfta och återkomma till senare när de rör sig genom landskapet. Finns mera tid kan deltagarna uppmanas att stanna till och teckna en detalj i landskapet innan återsamling. Återkoppling kan göras i cirkeln eller så uppmanas deltagarna att gå vidare och under gång dela sin ”bild” och reflektioner över den med en kollega i en gående bikupa (det vill säga i par).
Tid: 
Valfri. 

8. Att upprätta ett basläger och "fikafaktorn"

Syfte: att skapa ett rum för informella samtal
Gör så här:
När gruppen omväxlande rört sig genom och samlats på olika platser kan ni behöva upprätta ett basläger på en skyddad plats för en paus. Att lägga ut en filt eller en duk och att därmed skapa en mötesplats är ännu ett sätt att ordna ett tillfälligt ”rum” för gruppen. Om alla kan hjälpas åt att bära och packa upp fikat stärks gemenskapen i den tillfälliga gruppen. "Fikafaktorn" det vill säga fikapausens betydelse ska inte underskattas. För den som fryser är det gott med något värmande och ny energi behövs för både rörelse och tankeverksamhet. Det informella ouppstyrda samtalet vid fikat kan också vara ett viktigt tillfälle att formulera frågor kring det som hittills hänt och tagits upp och att lära känna varandra.
Tid:
Efter behov.

Platsens många berättelser

9. Temaövning - mening i ett nötskal

Syfte: Det viktigaste med den här övningen är att ge deltagare själva möjlighet att upptäcka och anknyta till platsen, dessutom att förstå att olika människor ser och lägger märke till olika fenomen och fyller dem med olika mening beroende på förkunskap och intresse. Dialogen stärks genom att alla själva får berätta, lyssna och återge. Att försöka förstå varandra och hur kommunikation fungerar. Kanske är meningen den som lyssnat formulerat just den ”konstnären” tänkte sig, kanske uttrycks något annat. Fakta som ”detta är hasselns honblomma som blir en hasselnöt i sommar” kan beskrivas som ”livet börjar om”.
Gör så här: En fikapaus kan övergå i temaövningen som går ut på att deltagarna fritt rör sig i området på spaning efter ett fenomen, en detalj eller helhetsbild, som var och en anser värd att uppmärksamma. Ett fenomen som symboliserar något meningsfullt och är en bra utgångspunkt för samtal. Var och en tecknar en skiss på det objekt man väljer. Alla deltagare kommer att se och välja olika fenomen och övningen blir både ett sätt att upptäcka området och varandra. Samtliga bildar par och utbyter bilder och berättar vad de tecknat och varför. Den som lyssnar sammanfattar i en eller max två meningar på baksidan av bilden vad ”konstnären” berättade. Hela gruppen samlas sedan för en gemensam vandring till platserna som valts ut och bara den mening som den lyssnande tecknat ned läses upp (i övrigt iakttas tystnad). Alternativt så sker återsamling i cirkel vid baslägret för en vernissage där de nedtecknade meningarna och bilderna presenteras.
Att teckna/måla kan också utvecklas om det ges mer tid genom att använda kraftigare papper, skrivplattor, akrylfärger och penslar. Eller förenklas till att man åter tar en bild med mobilen.
Tid: Minst 40 min. 15+15+10

Ta vara på andras kunskaper - dela och lyssna

10. Öppna frågor

Syfte: Att ställa öppna frågor (som inte kan besvaras med ja eller nej eller till exempel ett årtal) är en viktig konst som är relevant i alla dialogövningar. Öppna frågor kan sätta igång ett samtal där allas röster räknas. Ställ frågor som börjar med vad, varför och hur, inte när och var. 
Gör så här: Dela upp gruppen i mindre grupper. Välj ett fenomen som finns på platsen och diskutera utifrån frågorna nedan.
a) FOKUSFRÅGA vad det ni ser (t ex en park eller en skog) har för egenskaper och karaktär t ex Hur låter vinden i träden i den här parken?
b) ÖVERFÖRINGSFRÅGA om deltagarna har erfarenhet av det ni ser från andra platser eller sammanhang, t ex Vad påminner den här parken om som du upplevt tidigare?
c) PROCESSFRÅGA om hur något kunde ske, vilka beslut som fattats eller annat som hänt  för att platsen eller fenomenet ska finnas eller ha den karaktär det har idag t ex Varför finns den här parken här?
d) VÄRDERINGSFRÅGA vad som krävs för att det ska finnas kvar eller förändras i framtiden - och vad som borde ske här enligt deltagarna? t ex Varför ska man bevara den här parken?
Återsamlas och berätta för de andra grupperna vad som gav mest energi.
Tid: 30 min (20+10)

11. Hjulet

Syfte: Detta är ett bra sätt att aktivera samtliga i gruppen, särskilt när erfarenhetsutbyte är i fokus, och att träna sig på att ta olika roller. Både att vara den som ber om råd / ställer öppna frågor och den som svarar. Att förstå att det finns många olika frågor och svar i gruppen.
Gör så här: Deltagarna bildar här en dubbel cirkel med en inre och en yttre ring. Varannan person kliver in i den inre cirkeln och möter en kollega i den yttre. Instruktionen här är att använda varandra som experter. Att träna sig på att ställa en fråga och att sedan lyssna på svaret utan att avbryta. Det yttre hjulet tar rollen av klienter och den inre är konsulter. Klienterna ställer en fråga till sin konsult och får ett svar som utvecklas under någon minut. Ledaren ringer i en klocka eller uppmärksammar på annat sätt när det är dags för byte och varje gång tar konsulterna två steg åt höger. Klienten får nu chans att ställa sin fråga till en ny person. Följ upp några av paren med hela gruppen och be dem berätta vad de talat om.
Tid:
Cirka 20 min eller efter behov. 2-3 minuter per "konsultation"

Värderingar

12. Värderingsövningar i cirkeln och rollspel

Syfte: Att tydliggöra ståndpunkter, värderingar och att byta perspektiv med andra.
Gör så här: Ett sätt att avsluta kan vara en övning som fokuserar på värderingar. Cirkeln kan användas till att fysiskt ta ställning och visa vad man tycker i frågor som är aktuella på platsen ”jag tycker inte att det ska byggas bostäder just här" eller ”jag tycker att vargstammen ska reduceras”. De som håller med tar ett (eller flera) steg in eller ut och ges chans att motivera och förklara hur man tänker.
Rollspel där man antar eller tilldelas olika roller och värderingar kan också användas ute. Gruppen kan få mötas i ett iscensatt möte mellan t ex en politiker, en arkitekt, en expert från Naturskyddsföreningen, en barnfamilj som ska flytta in i ett område som byggs i tätortsnära natur. Om gruppen faktiskt representerar olika perspektiv kan de få göra ett försök att byta åsikt med varandra och mötas i en omvänd argumentation för att bättre förstå varandras perspektiv.
Tid: 20 min till 2 timmar

13. Hästskon

Syfte: Att tydliggöra ståndpunkter i gruppen. Hästskon lämpar sig allra bäst i frågor där det finns en representation av olika ståndpunkter och för deltagaren ger det möjlighet att samtala med både de som står nära och de som placerat sig i andra änden av halvcirkeln.
Gör så här: En dialogövning ute kan avslutas med att öppna cirkeln till en halvcirkelform - en hästsko. Det är särskilt värdefullt när det finns olika synsätt i en grupp. Kanske kan samma frågor som i den inledande övningen med aktivitetskartan tas upp för att följa upp hur de som deltar känner nu. De som är skeptiska ställer sig i ena änden och entusiaster i andra – på en skala, det vill säga ju mer fast du är i din övertygelse ju längre ut ställer du dig. Dela med grannarna och låt de som positionerat sig längst ut berätta hur de tänker. 
Tid:
Minst 10 minuter

14. Handen - hur gick det? 

Syfte: att avrunda med att göra en enkel utvärdering
Gör så här: samlas i cirkeln och be alla deltagare att använda sin hand som struktur för en enkel utvärdering.
Tummen: det här var bra
Pekfingret: det här vill jag påpeka
Långfingret: det här tycker jag kan utvecklas
Ringfingret: detta tar jag med mig
Lillfingret: det här vill jag ha mer av 
Be gruppen att ge några exempel från varje finger.
Tid: Utifrån behov men minst 10 min

15. Att ta vara på resultatet av dialogen

Att ha med sig en person som har till uppgift att dokumentera vad som sägs är bra. Men dialogövningen kan också vara del i en större process där dialogen kan utsträckas i tiden och inspel i text eller på andra sätt kan möjliggöras och välkomnas senare. Även detta ska framgå i inledningen. 

Fakta:

Övningarna är hämtade från eller inspirerade av:

1. Dialog för landskap - en handledning
2. Naturvägledning i Norden – en bok om upplevelser, lärande, reflektion och delaktighet i mötet mellan natur och människa
3. Besökarnas röster – utvärdering av naturvägledning, besökarstudier och reviewing
4. Praktisk interpretation – för guider i natur och kulturarv
5. Paradis ute – tio tips för att skapa aktiviteter ute
6. Checklista för världsledande pedagogik i Sveriges nationalparker
7. Audience Centered Experiences, National Park Service, USA

Läs också

8. Dialog om arrangemang i naturen
9. Allemansrätten - en vägledning (med diskussionsfrågor att använda i fält)
10. Reflektionscykeln (för dig som vill reflektera över och utveckla dialog)

Naturvårdsverket erbjuder utbildningar i dialog och samverkan för tjänstemän hos länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

Denna verktygslåda har tagits fram av SLU Centrum för naturvägledning som komplement till dessa utbildningar. CNV ger kurser på tema "dialog ute" på beställning. Välkommen med en förfrågan till oss!  


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv