Natur för nyanlända invandrare

Senast ändrad: 08 februari 2024
Logga LONA.

I Olofströms kommun drevs projektet ”Natur för nyanlända invandrare” under åren 2005-2008. Projektet ordnade en utflykt varje fredag under tre år, totalt 96 utflykter.

Grupperna på ungefär 10 personer kom via SFI, svenska för invandrare. Projektet inleddes med fortbildning i naturkunskap för SFI-lärarna på plats i naturen. Fortbildningen var mycket uppskattad och viktig som avstamp och inspiration, säger Anders Persson som arbetar med integrationsfrågor i Olofströms kommun och var ansvarig för projektet. Han är själv orienterare och tycker om att vara ute i naturen.

- Vi hade tre ”rutor” i olika naturtyper som vi mötte årstiderna i, vi återvände till dem minst 4 gånger om året och tittade på hur saker och ting förändras på ett och samma ställe. Var och en hade fika med sig, vi satt och funderade över naturen och världen och språkade om naturupplevelser och allt möjligt. Jag upplevde att det var trevligt och nyttigt på många sätt. 
Projektets syfte var att ge nyanlända vuxna invandrare möjlighet att komma ut i den svenska naturen och lära känna den. Med större kunskap om naturvård och allemansrätt ökar viljan att själv söka sig ut i naturen för att hämta kraft och inspiration, resonerade man. Ledare var SFI-lärarna och personal på kommunens flyktingenhet i samarbete med Agenda 21-gruppen. Också ledarna upptäckte nya ställen.

- Vi ville att de skulle lära om naturen och hitta de lokala smultronställena, säger Anders. Vi jämförde med skolan, att barnen får lära sig mycket om den svenska naturen. Det är viktigt att även de vuxna gör det, så att man är på samma plan, kan orientera sig i omgivningarna och prata med varandra om naturen som finns här. Man tycker att man kan området, men även jag var på platser jag aldrig hade sett förut. Det är ett omväxlande landskap här!
Ibland gick utflykterna lite längre, med hjälp av hyrda bussar kunde grupperna åka till något naturreservat, prova ridning eller pimpelfiske och besöka en varggrop med den lokale natur- och hembygdskändisen Johnny "Bok" Karlsson som berättade om dåtida vargfångster. En gång paddlade grupperna kanot. Det var många som inte kunde simma och aldrig hade suttit i en kanot, men alla provade på.

– Vissa grejer drog mer, kanotutflykter exempelvis eller när vi grillade. Ibland hände saker spontant, som när en tysk ställde till kalas med grillbuffé vid Valhalls ättestupa, en hög brant och populärt utflyktsmål. Eller när några thailändskor bjöd på bakverk de hade gjort, det var lite extra trevligt. Samvaron uppskattades, det var en bra atmosfär.
Vikten av bra skor och kläder var man noga med att lyfta. Innan projektet startade var grupperna på Jämshögs folkhögskola och hade genomgångar med fritidsledarlinjen om hur man bäst klär sig för utevistelse. Vissa tog intryck, andra inte, säger Anders.

– Många lärde sig efterhand när vi var ute. Det gäller att ta fram det positiva, att locka och peppa lite. Ibland kan det vara lite motigt, när det är dåligt väder framförallt. De flesta drar sig för att gå ut då. Men jag tycker att det är viktigt att man upplever det också, att man känner växlingarna – då njuter man mer när det är fint! Om det är dåligt väder får man gå till någon plats där det finns något vindskydd eller så, fika och sitta och ha det mysigt.

Pella Thiel, CNV


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv