”Det är bra att bli blöt”- projektet Blå lådan tillgängliggör upplevelser kring vattenmiljöer

Senast ändrad: 01 februari 2024
Flicka i våtdräkt upplever livet under vattenytan för första gången.

Vi befinner oss i Malmö där Stephanie Anvelid och hennes tre kollegor i Vattenverkstaden har sin bas. Sedan 2018 har de drivit ett arvfondsprojekt, Blå lådan, där människor med funktionsvariationer får känna glädjen med att uppleva vatten.

– Tack vare projektet har vi kunnat utveckla olika sätt för att få deltagarna att uppleva vatten utifrån sina olika förutsättningar, behov och önskemål. Syftet är att tillgängliggöra vattenmiljöer genom upplevelse och delaktighet. För att få en känsla för vatten fokuserar vi på att uppleva med alla våra sinnen. Och viktigast av allt är att alla ska kunna uppleva vatten på sina villkor, till exempel känna tången med fötterna, få känslan av att kunna röra sig på ett annat sätt och framför allt att bli blöt, säger Stephanie med ett leende.

Med Blå lådan utvecklar man pedagogiska metoder och material för barn, unga och vuxna med funktionsvariationer. Framförallt personer med kognitiv funktionsnedsättning, men även de som är rullstolsburna och de som inte kunnat röra sig alls. Tack vare hjälpmedel som stadiga flytfåtöljer, cyklop med förstoringsglas och våtdräkter som är lättare att sätta på sig, kan fler upptäcka livet i vattnet. 

Att uppleva genom sina sinnen och skapa förtroende

Blå lådans aktiviteter är ofta uppbyggda kring våra sinnen känsel, syn lukt, smak och hörsel. Upplevelserna introduceras till exempel genom att deltagarna får smaka på söt- & saltvatten och lyssna på vattenljud i hörlurar, eller känna på stenar i en känsellåda.

Blå lådan_uppleva med sinnena_lukta i lådan_Lars Strandberg_redigerad.jpg

Vad finns i lådan? Utomhuspedagogen Pär Glans visar en av deltagarna en doftlåda. Doftlådor med lite tång kan vara en första på kontakt med vattenmiljön, men även att få känna sanden mellan tårna, lyssna på vågorna och fiskmåsarna eller varför inte få smaka på det salta vattnet! Foto: Lars Strandberg.

– Det är lyxigt med sådana här projekt då man får tid och resurser att jobba med varje deltagare. Det tar olika tid för deltagarna att öppna upp sig. Men eftersom vi träffas flera gånger så lär vi känna varandra och bygger upp ett förtroende. Därför kan vi individanpassa det vi gör, berättar Stephanie.

– Det finns de som i början inte kom i närheten av oss och aktiviteterna, men som för varje gång kom lite närmare och som i slutet inte ville avsluta aktiviteterna utan bara fortsätta, säger hon.

VR-glasögon för att förbereda deltagarna

En metod som de har utvecklat är att använda Virtual reality (VR-glasögon) som förberedelse inför vattenkontakten. VR-glasögon används sen tidigare vid rehabilitering för äldre, i kognitiv beteendeterapi (KBT) och för att hjälpa till att bota fobier. Men det kunde även vara bra inför kontakten med vatten tänkte man och tog fram en film där man får följa med på en håvningstur tillsammans med elever på Örtagårdsskolan i Rosengård i Malmö. 

–  Det funkade jättebra som förberedelse. Medan man tittar på filmen får man även känna på vatten och lukta på tång, så man får rätt känsla. Vi tar havet till deltagarna! För vissa personer är det omöjligt att åka med ut och då är detta ett alternativ som de kan i få i sin trygga miljö till exempel vid dagliga verksamheter, berättar hon.

Använder TAKK och symbolkartor

Vissa elever kan inte uttrycka sig verbalt och därför använder man sig av TAKK, som är en språkförstärkning. Det betyder enklare tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Det finns även bildstöd och kommunikationskartor där deltagarna själva kan sätta fingret på den symbol som uttrycker den känsla de har just för stunden.

I Blå lådan har man utvecklat egna kartor kopplade till de olika aktiviteterna för att deltagarna lättare ska kunna kommunicera och inte minst utvärdera upplevelserna. 

Varför namnet Blå lådan?

Vatten är ju blått och Blå lådan har sitt ursprung i de gröna lådor som tidigare funnits i vissa naturområden med utrustning som kikare och luppar som till exempel förskolor kunde låna. I detta projekt har Blå lådan olika skepnader som till exempel en upptäckarryggsäck fylld med anpassad utrustning och metoder för att undersöka vattenmiljöer.

– Vår dröm är att fler ska få möjlighet att använda våra tillgängliga ryggsäckar anpassade till fler områden, så som skog och stadsmiljöer. Vatten finns ju överallt! Ryggsäckens innehåll anpassas efter både platsens och målgruppens behov och förutsättningar, säger Stephanie.

Blå lådan_Spännande kryp i dammen_Lars Strandberg.jpg

Vad finns det för spännande kryp i dammen? Tillsammans med gruppen utforskar utomhuspedagogen Stephanie Anvelid (i mitten) vilka roliga vatteninsekter som fångats i håven. Foto: Lars Strandberg.

Samarbete med CNV i ett nytt arvsfondsprojekt

– En nyhet är att vi har beviljats arvsfondsstöd till ytterligare ett projekt där vi kommer utbilda naturvägledare med funktionsvariationer tillsammans med verksamheter i natur- och kulturområden. Vi ska under tre år skapa denna utbildning och guideturer tillsammans med målgruppen, vilket vi ser mycket fram emot. Och det sker i samarbete med CNV, säger hon.

Framtiden för Blå lådan

Projektet Blå lådan kommer från och med 2021 vara en del av Vattenverkstadens befintliga verksamhet. Det har bland annat att manifesterats med en egen webbsida (www.blaladan.se). Stephanie hoppas att många ska bli inspirerade av den nya webbsidan och själva tar sig ut för att upptäcka ställen med vatten. 

– Jag hoppas att vi ska kunna hjälpa andra verksamheter att inkludera målgruppen i och anpassa sina verksamheter för att göra dessa tillgängliga för fler.

”Upplevelserna ger ringar på vattnet”

Stephanie tycker att det är väldigt givande att kunna möjliggöra för deltagarna att uppleva vattnet och naturen, och att få se glädjen och välbefinnandet det ger. 

– Det är ett väldigt stort steg för många att vara med och att få se hur individerna utvecklas i deras förhållande till naturen och vattnet är fantastiskt.

– Målgruppen får verkligen blomma ut i elementet vattnet och det är häftigt! Det blir så många följdeffekter - vissa blir mer sociala och kan slappna av mer än vad de gjort tidigare. Många mår bättre och blir lugnare i humöret. Och glädjen syns ofta väldigt tydligt. Att se att vi har nått fram och att deltagarna har kunnat ta till sig naturen är underbart. Efter att nyfikenheten väckts är inte steget långt till att engagemanget för att ta hand om naturen börjar gro. Det ger liksom ringar på vattnet. När vi sedan förstår sambanden, så kan vi lättare övertyga andra, avslutar Stephanie.

 

Text: Magnus Mattisson

Fakta:

Sinnesbad – naturvägledare i natur och kulturmiljöer

I arvsfondsprojektet Sinnesbad i natur- och kulturmiljöer vill Vattenverkstaden öka inkluderingen och den kognitiva tillgängligheten i utvalda natur- och kulturområden. Målet med projektet är att utbilda naturvägledare med funktionsvariationer i att utifrån sina egna förutsättningar och förmågor, via kognitivt tillgängliga och upplevelsebaserade natur- och kulturguidningar, vägleda andra personer från målgruppen, men även andra grupper. 

Stephanie Anvelid håller i en låda där det står Sinnesbad

Stephanie Anvelid på Vattenverkstaden. Vad kan lådan innehålla? Foto: Vattenverkstaden.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv