Träff med utbildarnätverket för naturvägledning 17 mars 2016

Utbildningsnormen idag och framåt

Carl Crafoord, Friluftsfrämjandet:

Starkt färgad av fjälledarnormen, oroad över normers problem för ideella organisationer. Kommer att leda till framtida krav som påverkar möjligheten att driva ideell verksamhet negativt?
Riks konsumentverket. Ställa sig utanför?
Vad är drömscenariet? Vet ej.

Camilla Palmér, Happy Trail

Kunskaps- och utbildningsföretag – ledarskapsutveckling, krishantering, säkerhet; utbildar certifierade trailledare baserat på Konsumentverkets krav. Tryggt och säkert för de människor som deltar om ledare genomgått. En norm är väldigt positivt – kommer att höja även ideella utbildningar väldigt mycket. Tror verkligen att det behövs.

Lisa Malmgren, Studiefrämjandet

Ideella har mycket ledarutbildningar. Med inriktning mot det gröna. En halv normdag. Problem för ideella att lägga så mycket tid för en utbildning. Hur motivera så mycket tid? Visa upp sitt diplom.
Vi tittar på normen redan när vi planerar. Det finns mycket i den. Vet inte riktigt hur vi tänker framåt. Om vi ska följa normen så måste vi ha längre utbildningar. Eller lägga många korta pass under sju år.

Evas tanke: utveckla en variant med kortversion för de ideella i framtiden.

Olle Mobärg, Åredalen, tidigare Hållands fhsk

Har friluftsledarutbildning – lång. Åreguiderna. STF. Erfarenhet från många andra.
Bra idé höja kvalitet på natur- och kulturguidning. Har jobbat en del i Frankrike – i folkrika länder. Natur och kultursevärdheter är de viktigaste anledningarna till att folk kommer – turism potential!
Sverige är på väg att bli annorlunda när det gäller turismnäring.
Betydelsen av friluftsliv förstärks. Folk gör annorlunda idag. Fler behöver vara kunniga!
Har stannat kring att bli en "säkerhetsgrunka" i normen. Säkerhet och kvalitet en trend...
Samarbete kring kvalitet i naturguidning är det viktiga.
Vi folkhögskolor är mer fria än universiteten.

Normen behöver en "arbetsledare" – för utbildning och sprida kunskap om förändringar och kolla hur det går.

Lasse Lanker, Klarälvdalens folkhögskola

Fjälledarnormen – huvudmannaskap jämförelse.
Hur ska det hålla fart i framtiden?
Vi är inte många från folkhögskolesidan kvar här (många fler intresserade säger Per).
Svårighet att naturguidning är så brett. Bara fyra delkompetenser kvar idag.
Fackkunskap behövs också annars ganska tunt hos själva guiden.
Svårighet att få den här organisationen att rulla på.
Svårighet att Naturvårdsverket inte garanterar långsiktighet.
Eleverna på skolan har själva tagit fram en "KOKBOK" för att vara en bra guide!

Jonas Forsmark – ordförande i föreningen

Jobbar för Kanotförbundet. Har lanserat Paddelpasset som är ett licenssystem. Vill inte ha det som i England där jag inte fick paddla i en sjö utan "två stjärnor".
Grundarbetet är gediget. Nu ska det bära sig själv - då famlar organisationen. Samlats kring en kompromiss som alla accepterat men ingen är riktigt nöjd – svårt att kliva in i något som är halvbra.
Måste också integrera faktakunskaper.
Jonas slutsats – landa och sätta igång för att sträva mot ett certifieringssystem.

Sara Antell, Naturskoleförenignen

Jobbar deltid med en liten naturskola i Knivsta kommun. Representerar naturskoleföreningen på mötet. Vill ta in lite kunskap och vad ni diskuterar. Många har kunskapen om biologi men saknar t ex kanske kunskap om säkerhet. Fortbildar lärare. Det finns drygt 80 naturskolor i Sverige.
Vårt uppdrag – sprida utomhuspedagogik och få lärare att känna sig trygga.

Eva Sandberg, CNV

Det etablerade samarbetet kring det frö till utveckling normen är och vad det kan bygga framåt är det viktigaste nu. Byggd på mycket bakgrundskunskap, arbete och en demokratisk och inkluderande process.
Genomgång av kvalificerad utbildning inom naturvägledning och utomhuspedagogik 2015. Vi som arbetar med naturguideutbildning behöver ha en diskussion om kvalitet i ett brett perspektiv utifrån besökaren. Viktigt både för brett friluftsliv och potentialen i turism.
Utbildningen normeras, inte personen. Möjlighet till Naturvårdsverket – framtid.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

WORKSHOPS

1. Vad hindrar och vad kan locka utbildare att ansluta sig till normen?

Diskussionsunderlag

Hur når man utbildare? Vad får utbildare att vilja ansluta sig till normen?
Förslag som kommit upp i tidigare diskussioner om marknadsföring:

- Marknadsföring när några utbildningar är anslutna (flera är på gång nu)

- Utskick till: branschaktörer, myndigheter, reseförsäljare

- Olika berättar varför de tycker normen är viktig: branschaktörer, elever, guider, utbildare och besökare.

- Logga, banners

Vad vi kom fram till på workshopen

Hjälpa utbildare att anpassa sin utbildning inför normansökan
Normen idag inte anpassad för kortkurser som hos Friluftsfrämjandet och Studiefrämjandet.
STF vill göra en egen kvalitetssäkring (med Studiefrämjandet). Men det handlar inte om 18 dagar. Många äldre människor som gör natur- och kulturguidningar. Happy trail – mer för professionella.
Carl: Bryderier – om vi kräver dessa fyra block. Då kan du jobba åt naturum eller flera. Lämnar utbildarorganisationen? Skapar det internkonkurrens?
Att ta moment hos olika utbildare möjligt!
Ska man få utbildare som tar detta så måste de förstå att STF anställer bara personer som är utbildade enligt fjälledarnormen.
Lågt intresse för arbetsgivare att utbilda ledare som går vidare för en arbetsgivare...? Ett problem. Stor rörlighet i personal (unga säsongsanställda).
Friluftsfrämjandet: Många av kursledarna måna om att det ska vara en hobby.
Efterfrågan: Om vi i Friluftsfrämjandet efterfrågar normen då kommer det att växa. Men det får inte bli för jobbigt.
Jämför: Skidlärarnorm. Kanotförbund. Likrikta utbildningar.
Lasse: OM vi hade hur mkt pengar som helst – nå slutkonsumenten.
Högstatus. Bergsguider – hur få den känslan?
De breda ideella som plantskola för att gå vidare.
Det ideella uppdraget i organisationerna att bidra till att öka intresse för natur och friluftsliv generellt kontra värnandet om det egna varumärket – en fråga för t ex Friluftsfrämjandet att fundera på.

Happy Trail: Kvalitet lyfts allt mer. Kvalitetssäkring är viktigt.
Det finns ett meritvärde i att sätta en stämpel.
När puckeln har passerats kommer även ideella att tycka det är ett värde.

Olle:Skärvången ost. Norra Krokoms kommun. Lokalt mathantverk Jämtland. När de tog bort KRAV gick det bättre – man slapp administration och kostnader. Att tänka på.
Hinder – rädsla för administration och kostnad 5000 kr / 1000 kr?
Man jobbar mycket med att få folk att söka!
OM man kan använda det för att nå studenter blir det efterfrågat. Om branschen börjar ställa krav på normen börjar efterfrågan också öka.

Inom paddling används certifiering som ett sätt att marknadsföra sig. Folk frågar efter det och marknadsför sig genom att visa upp normerna – gärna så många kvalitetsmärkningar som möjligt.

Starkt verktyg i profilering.

Åredalens – vi jobbar redan efter normen, vi har bara inte ansökt ännu.

Naturskolorna – många naturskolor skulle kunna sträcka på sig gentemot kommunen. Vi är utbildare!

Jonas: Allt när man jobbar på "gränsen" är potentiellt för mycket. Nyttan måste vara tydlig.
Tröskeln måste vara låg!

Förslag: BJUD in fem etablerade – allt från naturskolor och folkhögskolor och universitet och låt dem vara med gratis i första steget.

Skicka inbjudan till så många som möjligt.

Utbilda utbildare.

Att arbeta mot försäkringsbolag styrka!

2. Hur kan utbildare bidra till kvalitetssäkring av arbetet med normen?

Diskussionsunderlag

Vad i normarbetet behöver kvalitetssäkras?
Hur kan utbildare bidra till kvalitetssäkring av arbetet med normen?

Förslag som kommit upp i tidigare diskussioner om kvalitetssäkringsarbetet:

- Genomför systematiska granskningar för kontinuerlig förbättring

- Involvera: utbildare, föreningens medlemmar, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet.

- Branschråd + referensgrupp

- Använda utomstående konsult eller annan opartisk person som kan granska

Använd central utvärdering från alla som gått de normerade utbildningarna

Vad vi kom fram till på workshopen

Vid ansökan till normen ska utbildare meddela hur man kontrollerar att studenternas lärande sker utifrån kurs-/läroplanen.

Efter att studenten har gått klart hela utbildningen eller några moment skickar föreningen ut en enkät till studenterna. I den ställs frågor om utbildningen för att se om utbildningen har genomförts enligt normen. En liknande enkät skulle kunna göras ett eller ett par år senare för att undersöka normens effekt på personens arbete med naturguidning.

De årliga utbildarträffarna borde fungera som en möjlighet att fånga upp utbildares åsikter om normen och föreningens arbete.

Föreningen bör ha en vision att det ska finnas resurser för att anlita personer som enbart arbetar med kvalitetssäkring inom normarbetet, dvs 1) kontrollerar att bedömning av utbildare sker på rätt sätt vid ansökningstillfället samt 2) att utbildare arbetar enligt normen som de sagt att de ska göra. En utomstående granskning är bra.

Efter att normen har varit igång ett par år skulle man kunna be branschråd/referensgrupp att bedöma den, utifrån om den fungerar som de trodde att den skulle fungera.

Fritt diskussionspass

Friluftssäkerhet

- Säkerhetsarbete är något som håller på att utvecklas och etableras som en del i friluftsverksamheterna.

- Normen täcker upp för de krav som kan ställas för att följa de regler som finns från Konsumentverket.

- Statistik saknas på olyckor och incidenter inom friluftsliv. Det saknas gemensamma sökord och strukturer för rapportering och sökning. Vilken/vilka instanser har incitament för att samla information och skapa statistik? Vad görs idag av olika aktörer? Föredömen: Klätterförbundet, STF, långfärdsskridskoåkning?

- Saknas både strukturer och vilja/tradition/kultur för detta.

- Det finns mallar hos olika aktörer. Inventera och samla dessa, samla modeller för att sprida dessa.

- Vilka syften finns för säkerhetsarbetet: Trend att använda säkerhet som marknadsföring. Fråga om det har en motsatt effekt – att olyckor attraherar. Baksidan av att lyfta säkerhetsfrågan – att det skapar en tanke om att "det är farligt".

- Hur kan man skapa säkra system runt ledaren: så att det organisatoriska sammanhanget är säkert. Se på arrangörens ansvar/del i detta.

Normens påverkan på ideell verksamhet och ledarutbildning

- Ideella organisationer har en farhåga att de kommer att utbilda ledare som sedan övergår till kommersiell verksamhet.

- Aktivitetsledar-utbildningar som är kortare i tid – hur kan det plockas ihop?

- Kan det bli krav att vara normerad för att bli Mulle-ledare? Det är en 3-dagars utbildning idag. Ett krav att man måste vara normerad för att vara ledare i naturen skulle vara mycket begränsande för ideell (och annan) verksamhet.

- Den administrativa tyngden kan stoppa ideellt engagemang.

Det finns inget som hindrar att plocka ihop innehållet över tid. Man kan kombinera olika utbildningar i samma organisation och från olika organisationer över tid, för att få ett utbildningsintyg. Men finns någon begränsning över tid från start till målgång i att bli normerad?

Förutsättningar för att skapa legobitarna finns i data-system hos t ex Friluftsfrämjandet. Behov av administrativt system.

Hur gör man om man tar utbildningar i block?

Vem ska göra bedömningen – hålla i normeringen av personen – är det utbildningsorganisationen eller föreningen?

Vem är utbildningsnormen till för? Deltagaren eller utbildningsorganisationen. Ska det vara ett "allomfattande" certifiering, eller begränsad till folkhögskolor, högskolor, kommersiella aktörer.

Vilka möjligheter finns att göra en utbildning baserad på konceptet, istället för tvärtom att utbildningar prickar av innehållet i sådant de redan levererar?

Möjligheter att arbeta med validering som verktyg för ideella sektorn. (Ideella/kommersiella/andra)

Fack-kunskaper och ämneskunskaper

Hur kan ämneskunskaper kopplas till normen? Guiderna ska ha något som de kan berätta.

- Något sätt att fånga upp guidens specialist-område och visa och att kvalitetssäkra det.

- Detta är steg 2.

- Viktig fråga till detta är varför – vad är motiven till detta – målet?

- Tre områden identifierades

Färdsel (specialorganisationer håller med certifieringar)Natur & kulturkunskap, en gemensam bas – eller fördjupade specialområden. Eller båda samtidigt?Lokala platsen

Trender för utbildningar inom naturvägledning och friluftsliv

Anders Arnell redogjorde för en nationell enkät kring utbildning/fortbildning i friluftsliv, naturvägledning med mera som utförts av CNV (Eva Sandberg) 2015, på uppdrag av Naturvårdsverket, som en del i uppföljningen av friluftspolitiken. Se pdf.

Därefter diskussion:

- Söktrycket är jämnt på folkhögskolorna

- Svårigheter inom högskola och universitet

- Stort intresse inom ideella sektorn

- Intressant att se närmare på gymnasieskolornas verksamhet

Utländska turister t ex asiater vill ha hela paket. Små företag har svårighet att skapa och leverera paketen. Då kommer man inte åt marknaden och då blir efterfrågan och arbetsmarknaden mindre. Viktigt med destinationsutveckling inom naturturism. Utbildningsanordnarnas relation till destinationsutveckling för att bidra till att utveckla arbetsmarknaden. Paketering är centralt för att få jobb för guiderna.

Nya läroplanen i skolan är ett bra stöd. Det behövs lärarfortbildningar och förutsättningar för att leva upp till det.

Företagen värdesätter inte utbildad personal utan värdesätter billig personal.

Friluftsyrket är säsongsbetonat och attraherar en viss grupp människor.

Jonas kompletterade med ett förslag till skiss som åskådliggör delarna och processerna i systemet: