Resultat från tävlingen

Senast ändrad: 14 mars 2019

Under sommaren 2018 kunde man nominera naturvägledning till tävlingen "Sveriges mest inspirerande naturvägledning". En vinnare utsågs och tillkännagavs den 8 oktober på CNV:s konferens Naturvägledning för framtiden och fick där möjlighet att presentera sin naturvägledning. På denna sida finns information om alla nomineringar till tävlingen.

Det kom in 28 nomineringar i tävlingen. En jury fick utse en vinnare.

Vinnaren

Vinnaren i tävlingen Sveriges mest inspirerande naturvägledning 2018 blev.

Anpasssad natur för alla.

Framtagen av:

Jenny Carlsson

Emåns ekomuseum

Naturskolan vid Emån

Motiveringen:

Emåns ekomuseum erbjuder inspirerande aktiviteter med bredd med hjälp av små medel. Alla sinnen aktiveras i upplevelserna vid ån. Verksamheten visar stort engagemang för att möta olika målgrupper och hög tillgänglighet. Arbetet bedrivs i samverkan med referensgrupper och får positiv respons från besökare. Aktiviteterna är småskaliga, nära och personliga men kopplar också till aktuella frågor som världens vattenbrist och människor på flykt.

 

Hedersomnämnande

Hedersomnämnande till Fornparkens ekar, som juryn tyckte var nästan lika inspirerande som vinnaren. Fornparkens ekar är framtaget av Linköpings kommun och Therese Säfström (Ecocom). Juryn kommenterar det tävlingsbidraget så här:

En pedagogisk och innovativ ekutställning i närnatur, som är mycket väl genomarbetat och medvetet utfört. Den har en kreativ gestaltning och är snygg. Fin skyltlösning och taktila delar. Helhetstänk när det gäller ekar. Den är kunskapsrik och har en bra koppling mellan kunskap i text och en aktivitet.

 

Juryn bestod av:

  • HG Karlsson, konsult inom natur- och kulturinformation och guide
  • Mette Åskov Knudsen, studieledare för Naturvägledarutbildningen vid Köpenhamns universitet, Danmark
  • Paul Henningsson, konsult inom interpretation, förmedling och besökarstudier, musedia
  • Stefan von Bothmer, guide i Kosterhavets nationalpark
  • Susanna Edvall, museipedagog och utställningsproducent på Naturhistoriska riksmuseet
  • Thomas Hansson, utredare på Länsstyrelsen Skåne
  • Torfinn Rohde, världsarvskoordinator i Röros kommun i Norge

 

Nomineringarna

Anpassad natur för alla. Jenny Carlsson tillsammans med Emåns ekomuseum och naturskolan vid Emån.

För att elever och besökare med olika förutsättningar ska kunna närma sig naturen har Emåns ekomuseum, som är en ideell förening, startat en naturskola, rullstolsanpassat en naturslinga med tillhörande grillhus samt byggt en naturverkstad med tekniska hjälpmedel. Jenny Carlsson driver arbetet med naturskolan vid Emån, med stöd från de ideella krafterna som driver Emåns ekomuseum.

Syftet med detta förnyelsearbete var att göra naturen tillgänglig för alla oavsett förutsättningar. Naturskolan vill vara en resurs för höglandets alla skolor med unika utomhuspedagogiska teman samt fortbildningar för pedagoger som ger praktisk kunskap i hur de kan ta med eleverna ut och lära sig om natur och hållbarhet. Visionen är att naturskolan vid Emån ska bli ett centrum för utomhuspedagogik och naturvägledning på höglandet.

Naturskolan erbjuder ett flertal olika teman: håva i dammen, övervintrande djur, och historisk matlagning. Man har även arbetat fram ett unikt tema kring vatten. Bodafors och Nässjö kommun är starkt påverkade av det stora antal flyktingar som kom till Sverige för några år sedan, och med temat vatten har naturskolan försökt beskriva och ge förståelse för en del av anledningar till varför människor måste fly. Naturskolan har bland annat haft vattenkrig för att illustrera att vattenbrist hos ett lag (eller land) väcker starka känslor och kan påverka hur vi beter oss mot varandra samt vägt vatten för att illustrera hur mycket vatten som går åt till att producera mat och hur vår matkonsumtion påverka miljö och människor i andra länder.

Ekomuseet har invigt en rullstolsanpassad naturstig, byggt ett grillhus, samt en naturverkstad. Tillsammans med en referensgrupp med specialkunskaper i naturvägledning och funktionsvariationer har man designat området med olika lösningar, som till exempel möjligheten att utanför naturverkstaden spola av rullstolen innan man går in. Naturverkstaden är utrustad med läsplattor och förstoringsägg som hjälper de med synnedsättning räkna ben på de insekter man samlat i skogen, flexibla möbler samt en smart-TV som ger plats för interaktivt lärande.

Se filmen om nomineringen.

Läs mer om nomineringen och en intervju med Jenny i en artikel i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren.

Läs mer om Emåns ekomuseum här: http://ekomuseum.nu/

Foton: Emåns ekomuseum

Den bästa guiden. Sebastian Kirppu

Sebastian Kirppu arbetar på naturum Fulufjället och håller i guidade turer genom gammal skog till Old Tjikko i Fulufjällets nationalpark.

Nomineringen lyfte Sebastians kvaliteter som guide, bland annat hans förmåga att utgå ifrån deltagarnas intressen för att hjälpa dem att hitta vidare ut i naturen och att upptäcka fler fantastiska platser runt om i landet.

Sebastian försöker fånga besökarnas intresse för skogens alla invånare, från de minsta till de största. Han sätter observationer och fakta i sammanhang och stimulerar deltagarna till egen reflektion. Genom sitt eget engagemang, engagerar han deltagarna. Hans sätt att utmana och ställa frågor får deltagarna att fundera över hur vår värld ser ut idag och vilken värld vi vill ha imorgon.

Deltagarna kommer tillbaka till naturum med ett leende på läpparna och nya ögon för naturen runt omkring dem. Många stannar en stund och pratar vidare om sina nya insikter.  Vissa hör av sig några dagar senare, när de hunnit hem, och berättar om nya upptäckter de gjort i sin natur runt knuten. Just förmågan att få människor att börja tänka till om naturen och sin egen del i den ger en extra dimension till guidningen. Deltagarna får med sig något hem, en upplevelse för livet som förhoppningsvis gör att de börjar fundera mer över de val de gör i sin vardag.

Deltagare på guidningarna brukar få nya insikter och "tappa hakan" av Sebastians sätt att beskriva trädens livscykel, som för granar är omkring 500 år och för tallar omkring 1000 år. Skratt och rodnande ansikten brukar bli en reaktion när han beskriver lavars sexliv.

Sebastian har med sin förmåga att väcka intresset för naturen också fått vara med både i Naturmorgon, Mitt i naturen och som sommarpratare i P1. Här kan du lyssna när Sebastian guidar svenska radiolyssnare i gammelskogen: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/400162?programid=2071

Sebastian Kirppu

Foto: Sebastian Kirppu

Det naturliga kontraktet. Naturum Vålådalen i samarbete med Konstfrämjandet Jämtland

Det naturliga kontraktet är ett samarbetsprojekt mellan naturum Vålådalen och Konstfrämjandet Jämtland med syfte att inspirera till nya infallsvinklar och nya tankeprocesser kring begreppet natur. De använder sig av samtal kring olika frågeställningar och praktiska övningar utomhus, med utgångspunkt i besökarnas egna naturupplevelser.

Projektet hade fram till nomineringen i tävlingen bestått av fyra delar:

  1. Tid – olika dimensioner av begreppet tid. Vad vi upplever som långsamt kan vara ett snabbt förlopp ur en annan synvinkel, till exempel en myrs perspektiv. 
  2. Plats – Var går gränsen till naturen, om den ens finns? Detta undersöktes under ett kulturevenemang på Södermalm då naturen flyttades till besökarna i stället för tvärtom.
  3. Relation – Vad vill vi naturen, och vad vill den oss? Kan vi ens ställa oss utanför naturen när vi är en del av den?
  4. Ett naturligt kontrakt – Kan man tänka sig att naturen som helhet eller vissa specifika platser har juridiska rättigheter? Och kan man i så fall skriva ett ”naturligt kontrakt”, så som man skriver ett avtal människor emellan? Besökare erbjuds att skriva sitt eget kontrakt med naturen i ett ”valbås” inne på naturum Vålådalen.

Dessutom har projektet visat att samarbete med samtidskonstnärer är ett bra sätt att stimulera besökare att sätta ord på sina tankar om naturen, utmana till nya tankebanor, samt nå nya målgrupper.

Det naturliga kontraktet på Södermalm. Foto: Konstfrämjandet Jämtland

Det naturliga kontraktet på Södermalm. Foto: Konstfrämjandet Jämtland

Drömmen om naturturism är besannad! Marcus Eldh, Wild Sweden

Marcus Eldh är upphovsmannen till företaget Wild Sweden som startade 2003. Wild Sweden ordnar guidade aktiviteter och resor i små grupper med fokus på däggdjur som älg, varg, bäver och björn. Möten med vilda djur är, enligt Marcus, ett sätt för människor att knyta an till naturen, att lära sig om betydelsen av biologisk mångfald och välmående ekosystem, samt att få inspiration till aktiv handling för att bevara miljö och naturvärden. Företaget verkar också för att aktivt gynna lokalsamhället genom att samverka med det lokala näringslivet på landsbygden.

Nomineringen lyfter Marcus genuina engagemang och praktiska kunskaper kring hur man kan se och uppleva vilda djur i svensk natur. Genom naturvägledning om dessa däggdjur skapar han spännande upplevelser för många. Han samarbetar med några av landets ledande forskare på området. Marcus fungerar också som ett nav i en växande rörelse av naturturism i Sverige.

Marcus tre nycklar till en framgångsrik naturvägledning:

  1. Involvera deltagarna i upplevelsen redan från början. Rabbla inte fakta som de kan hitta med hjälp av Google. Börja med en öppen fråga och lyssna på deltagarnas tankar och idéer. Och tänk på att gästen hellre hugger veden än tittar på när guiden gör det. Det kräver att grupperna är små. Marcus tar inte mer än sju deltagare samtidigt med en guide.
  2. Entusiasm är viktigare än kunskapsförmedling. Om du hittar ett älgspår så kan du berätta hur man kan se att det är ett älgspår och åt vilket håll den gått. Men för upplevelsens skull är det viktigare att förmedla en känsla av engagemang. Tex: "Wow, titta ett älgspår, det ser färskt ut, det betyder att de är i närheten, jättespännande, håll utkik!".
  3. Ta reda på varför deltagarna valt att komma på just din aktivitet. Räkna inte med att man bokar en älgsafari bara för att få se en älg. Om man vill se en älg kan man kolla på YouTube eller åka till Skansen. Så varför kommer just den här deltagaren på en älgsafari? Fråga! Det vanligaste svaret är för att de tyckte det verkade spännande att få följa med en lokal guide ut i skogen en kväll. Med den insikten kan du skapa en mer givande upplevelse för deltagaren.

Marcus Eldh. Fotograf: Simon Green

Marcus Eldh. Fotograf: Simon Green

Ekoturen. Anette Aspegren-Güldorff

Ekoturen startade redan 1994 genom ett samarbete mellan Norrköpings kommun och Studiefrämjandet Norrköping. Sedan några år bedrivs Ekoturen som ett företag i egen regi, av Anette Aspegren-Güldorff. Verksamheten utgår ifrån en särskilt utrustad buss och inbegriper både utomhusaktiviteter i naturen och undersökningar i bussens laboratorium.

Ekoturen anlitas av förskolor och skolor som rullande naturskolebuss för att komma ut till olika natur- och kulturmiljöer, men även för att komma till deltagarna för att göra naturstudier i deras egen närmiljö. Ekoturen erbjuder också allmänheten naturutflykter av olika slag året runt. Bussen drivs på rapsolja och har egna solceller som försörjer den elektriska utrustningen.

Anette Aspegren-Güldorff är biolog men också busschaufför och med sin glädje och entusiasm underlättar hon för deltagarna både att uppleva naturen och att förstå sammanhangen mellan natur och människa. Hon förmedlar även information om allemansrätten och om samband mellan naturvistelse och hälsa.

Under 2016 och 2017 anlitades Ekoturen i ett integrationsprojekt med finansiering av Lona-bidrag från Länsstyrelsen Östergötland, vilket gav deltagarna möjlighet att lära känna svensk natur och få kunskap om allemansrätten. Ekoturen är också uppskattad av besökande allmänhet, skolor och SFI. Många deltagare återkommer.

Syftet med Ekoturen är att fler ska få komma ut i natur och få ökad kunskap om ekologi, miljö och mångfaldens betydelse genom att själva få göra olika praktiska aktiviteter som involverar redskap som håvar, luppar och stormkök.

Spindeljakt i granen med Ekoturen.

Foto: Ekoturen

Fornparkens ekar. Linköpings kommun & Therese Säfström/Ecocom

Fornparkens ekar är en tätortsnära naturpromenad med fem obemannade stationer i Linköping. Naturpromenaden har planerats av en kommunikatör och involverat personer med en stor bredd av kompletterande kompetenser: kulturgeograf, biolog, landskapsarkitekt, snickare, markarbetare och byggprojektledare. Kommunikationsteori har varit centralt för planeringen och en specifik utgångspunkt är TORG-modellen (se Sam Hams bok Interpretation – kommunikation som gör skillnad). TORG står för att effektiv interpretation ska vara tematisk, organiserad, relevant och givande. Så här har Fornparkens ekar svarat på dessa fyra kvaliteter:

  • Tematiskt – Rubrik på varje station längs stigen. Huvudbudskapet i korta meningar. Budskapet förstärks av bilder och en aktivitet.
  • Organiserad – Tydlig startplats. Lätt att följa. Återkommande upplägg.
  • Relevant – Du-tilltal. Refererar till människor och historia samt hänvisar till landskapet. Stationernas aktiviteter och uppmaningar är ett att engagera besökaren.
  • Givande – Aktiviteterna är informella, oväntade och innehåller moment av rörelse och förändring. Den tredimensionella aspekten och det taktila involverar besökaren.

En framgångsfaktor var att syfte, budskap och målgrupp var definierade innan arbetet började med idéskisser kring format och metod för naturvägledningen. Man åstadkom hög kvalitet på idéarbetet tack vare kommunens upplägg att arvodera tre leverantörer för att ta fram skisser, i en tävling där vinsten var att få bygga sina idéer. Vikt har lagts vid spännande och tåliga material. Genomgående har ekträ använts men även epoxi och polyuretanharts. Reliefer har limmats på skyltar.

Fornparkens ekar har utformats för att ge tillräckligt med relevanta och häpnadsväckande fakta för att vara givande och tillräckligt med underhållning för att fängsla. Fokus är att stimulera besökarens egna tankar kring platsen och ekarna som växer där. Genom att presentera hashtagen #fornparkensekar möjliggör man för besökarna att dela sin upplevelse i sociala medier, vilket också ger återkoppling till projektledningen att se hur naturpromenaden används och upplevs.

Här finns en kort film om Fornparkes ekar.

Fornparkens ekar

Fornparkens ekar

Foton: Therese Säfström

Föreningen Naturliv. Johan Örlander och Niklas Taliaferro

Naturliv är en förening som arrangerar kurser baserade på praktiskt lärande. Syftet med verksamheten är att underlätta för deltagarna att få kontakt och etablera en relation med växter och djur samt med det som inte lever – med vattnet, vinden, stenarna och marken. Det handlar om att förstå sig själv som en del av naturen.

De praktiska inslagen är varierande och inkluderar aktiviteter där deltagarna får träna sig i att spåra djur, hitta ätliga växter, tillverka nyttoföremål som korgar och snören av naturmaterial, garva skinn på ett ursprungligt sätt, tillverka och göra upp eld med bågdrill, bygga vindskydd, orientera sig utan karta och kompass, och träna överlevnadstekniker på sommaren och vintern. Parallellt med det praktiska lärandet sker ett känslomässigt lärande kring vistelse i naturen med en grupp.

Aktiviteterna sträcker sig från några timmar upp till en vecka och riktar sig både till barn och vuxna. Praktiska moment varvas med stillhet och reflektion. Det finns utrymme både till självreflektion och samtal i grupp. Alla deltagare ges möjlighet att framföra sina tankar. Samtalen har ett tydligt fokus på både det praktiska och det känslomässiga.

Naturliv eftersträvar att svara på människors behov av att reflektera över och samtala om sig själva i förhållande till naturen och som en del av naturen. Deltagaren bjuds in till en relation med naturen och till samtal kring de känslor som uppstår. Det kan handla om estetiska upplevelser, känsla av delaktighet med naturen och gruppen, utanförskap och alienation, rädsla över att inte klara av något visst moment eller möte, glädje, vemod och förlust. Deltagare upplever stämningen som tillåtande och inkluderande.

Naturliv drivs av Niklas Taliaferro och Johan Örlander som båda är utbildade vildmarksguider från Teaching Drum Outdoor School i USA. Niklas har även utbildning och erfarenhet som behandlingspedagog. Genom Naturliv kombinerar han sina kompetenser och skapar en helhet av äventyr, gemenskap och naturkontakt. Johan praktiserar radikal hållbarhet genom att periodvis leva utomhus. Han hämtar inspiration från naturfolk och jägare-samlare, delar med sig av sin erfarenhetsbaserade kunskap till kursdeltagare. Niklas och Johan startade Naturliv år 2011.

Aktivitet med föreningen Naturliv. Foto: Föreningen Naturliv

Foto: Föreningen Naturliv

Huldrans natt. Nina Nu

Huldrans natt är ett annorlunda skådespel som sedan många år uppförs i skymningstid under veckan efter midsommar. Platsen är Domarudden i Åkersberga utanför Stockholm. Deltagarna guidas genom skogen under en äventyrlig och fantasifylld vandring. Naturvägledning av klassiskt slag blandas med ett poetiskt anslag som rymmer musik, sång, dans, berättelser, tyst vandring, naturljud och ljud som kommer från de kulturhistoriska myternas naturväsen. Deltagarna bjuds även en nattlig måltid - vildmarkssoppa vid öppen eld.

Naturvägledningens innehåll rör såväl ekologiska sammanhang som platsens egen kulturhistoria. Vandringen leder deltgaren in i en värld där fantasi och verklighet blandas och där upplevelser finns bortom orden. Huldrans natt erbjuder ett nattligt möte med skogens väsen och relaterar det till hur människor kan ha upplevt skogen om natten förr, innan elektriciteten kom.

Huvudansvarig för den biologiska delen av guidningen är sedan länge Calle Bergil som har en naturvetenskaplig utbildning, medan Nina Nu Wesemeyer är huvudansvarig för projektet som helhet och dess blandning av naturvetenskap, humaniora och mystik. Sedan 1990 har människor från många håll upplevt skymningsspelet Huldrans natt, även internationella besökare. Syftet med Huldrans natt är att stärka banden mellan människan och skogen, genom att underlätta för deltagarna att ta till sig naturen genom att lyssna, lära sig och närma sig den på dess egna villkor. Vuxna och barn över tio år kan delta.

http://www.huldransnatt.se

https://youtu.be/K4PqiDNU9BY

Huldrans natt

Foto: Huldrans natt

Inte bara för Fjällrävenfolket på naturum Vattenriket. naturum Vattenriket

Naturum Vattenriket arbetar med ett program som ska spegla en stor bredd och öppenhet. "Inte bara för fjällrävenfolket" relaterar till att verksamheten är inkluderande och riktar sig till mycket bredare grupper än naturvana besökare som går i friluftskläder. Naturum Vattenriket strävar efter att skapa en attitydförändring som främjar ett hållbarare samhälle. En del av en sådan attitydförändring inbegriper att växla perspektiv på området från vattensjuk till vattenrik. Förundran och fascination genom upplevelser är den pedagogiska utgångspunkten.

För att nå den bredd av besökare som eftersträvas utformas programpunkter av ett varierat slag, till exempel aktiviteter inriktade mot artkunskap, musikupplevelser och skogsbad. Varje år har naturum Vattenriket ett specifikt tema som genomsyrar verksamheten, och sju kortare teman som speglar såväl arbetet i biosfärsområdet som årstiderna i Vattenriket. Utifrån dessa teman skapas runt 500 programpunkter årligen. Några exempel på den bredd av aktiviteter som erbjuds är traditionella fågelexkursioner, "Musik i redet" med en symfoniorkester som framför Händels Watermusic, Morgonqigong, Skogsbad, Måla natur och Skrotpyssel. Naturum Vattenriket deltar också i de evenemang som är viktiga i bygden, så som Bokfestival, Filmfestival och 2018 års Melodifestival. När Kristianstad stod värd för Andra chansen var ett av kommunens evenemang naturums Fågelmello där man kunde lyssna på åtta vassa sångare från Vattenriket. Sammantaget skapas en bredd av naturvägledningsaktiviteter som bjuder in många slags människor med helt olika förkunskaper.

Skogsbad med naturum Vattenriket.

Foto: naturum Vattenriket

Klimatperspektiv på fjällvärlden i naturum Abisko. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Utställningen Ett landskap i förändring, är ett nytt inslag i naturum Abisko. Syftet, förutom att vägleda besökaren till naturupplevelser i området, att uppmärksamma och förklara klimatförändringar i fjällvärlden. Forskning om fjällområdet har bedrivits i Abisko i hundra års tid och tillgängliggörs för besökare i denna utställning. Abisko nationalpark presenteras som ett landskap där människor, djur och växter har anpassat sig till ett hårt klimat under ett komplext samspel av processer. Utställningen aktualiserar vår tids klimatfrågor utan att sätta upp pekpinnar. Snarare syftar utställningen till att väcka frågor om människans påverkan på klimatet under det senaste seklet och om hur området kommer att se ut i framtiden.

Utifrån forskningen framställer utställningen konkreta exempel på vad som har hänt och händer i fjällens ekosystem som följd av ett varmare klimat, och reflekterar över hur Abisko-området kan komma att se ut om femtio år. De pedagogiska metoderna integrerar filmer, ljud- och bildspel, samt förtydligande jämförelser. Formspråket syftar till att ge ett helhetsperspektiv i naturumverksamheten där pedagogiska ytor, utställningar, bibliotek, kartbord, reception och butik är delar som tydligt hör samman.

Utställningen Ett landskap i förändring integrerar på ett unikt och enkelt sätt aktuell forskning i naturvägledningen och syftar till att väcka besökares insikter om fjällens ekosystem, samspelet mellan livsmiljöer, klimat, och olika arters överlevnad.

Utställningen "Ett landskap i förändring" på naturum Abisko.

Foto: naturum Abisko.

Kretsloppsbesök på Akalla 4H. Akalla 4H

Akalla 4H-gård i Stockholm har sedan flera år tillbaka tagit emot skol- och förskolegrupper för tematiserade guidningar kallade "kretsloppsbesök". 4H-gården erbjuder även möjlighet att boka barnkalas med samma tema. Kretsloppsbesöket som tar runt en timme, handlar om att barngruppen själva får plocka ägg hos 4H-gårdens höns, som de sedan bakar muffins med. Äggskalen läggs i komposten, där barnen får ta jord och fylla en kruka med. I krukan, som får tas med hem till förskolan/skolan, sår barnen havre. Sedan går de tillbaka till hönsen och ger dem havre - och därmed är kretsloppet slutet.

Kretsloppsbesöken startade ursprungligen på Tensta 4H-gård, av Pernilla Colhag, i liten skala i slutet av 90-talet, men återupptogs och vidareutvecklades på Akalla 4H-gård av Christina Spano. 4H-gårdens samarbeten på lokal nivå (med förskoleklasser i stadsdelen), regional nivå (4H-gårdar i övriga Sverige) och internationellt (med det europeiska 4H-gårds- och cityfarmnätverket). Genom dessa samarbeten har nu tusentals barn deltagit på kretsloppsbesök i Akalla, Stockholm, Sverige och Norden. Flera förskolor och skolor som arbetar med Grön flagg har kretsloppsbesöket som en del i sitt arbete.

Nomineringen betonar att kretsloppsbesök är en rolig, kreativ och lärorik metod att praktiskt få även de yngsta deltagarna att förstå begreppet kretslopp. Deltagarna stimuleras att "lära genom att göra" i enlighet med 4H:s motto.

Länk med text på engelska och bilder, från det europeiska 4H-gård och cityfarm-nätverkets "good practise" sida: https://cityfarms.org/files/attachments/.836/The_Circulation_Party_2016.pdf

Barn sår havre som del i en kretsloppsövning på Akalla 4H-gård

Foto: Akalla 4H-gård

Naturfalken - artkunskap när den är som roligast. Eva Lindberg/Naturskyddsföreningen, riksorganisationen

Naturfalken är som ett simborgarmärke för artkunskap. Den som vill ta märket, som finns i fyra olika nivåer, måste visa att hen kan namnge ett visst antal arter i naturen eller på bild. Det gör man genom att peka ut arter för en kontrollant, som kallas för artvän, antingen på en så kallad artduk på ett bord eller direkt ute i naturen. Märket kan tas av både barn och vuxna. Det går att ta märket i hela Sverige. De fyra nivåerna är Stenfalk – 10 arter, Pilgrimsfalk – 20 arter, Tornfalk – 50 arter och Jaktfalk – 100 arter.

Det är Naturskyddsföreningen som har tagit fram Naturfalken. Syftet är att utbilda om olika arter och väcka människors naturintresse. Föreningen vill också råda bot på den utbredda art-analfabetismen man ser i samhället idag. Tanken är att genom att man lär sig mer om arter ökar förståelsen och känslan för djur och natur och vikten av att bevara den biologiska mångfalden.

Lansering av Naturfalken sker runt den Biologiska mångfaldens dag 22 maj 2019.

Läs mer om Naturfalken på denna sida: www.naturskyddsforeningen.se/naturfalken

Bild: Sarah Lundell tar Naturfalken. Fotograf: Michaela Lundell

Naturpodden. Emil Nilsson

Naturpodden är en poddradio skapad av Emil Nilsson. Den produceras av Uppsala-muséet Biotopia och avsnitten presenteras av Biotopias naturpedagoger. Podden spelas in ute i naturen och handlar främst om Upplands natur. Naturljuden är autentiska, inspelade på plats, och sedan inramas avsnitten med kommentarer inspelade i en studio på Biotopia. Idealet för Emil Nilsson är dels att låta de inspelade ljuden stå för sig själva och dels att använda starka berättelser som bärande. Naturpoddens berättelser utgår ifrån de medverkandes egna erfarenheter.

Bland de 72 olika poddavsnitten finns titlar som Vitryggen i Färnebofjärden, Tjäderspel i Vänge-Östfora, Vargspårning i Glamsenreviret och En fjärilssamlares bekännelser.

Nomineringen motiveras med Naturpoddens kraft att inspirera lyssnaren till att själv bege sig ut i naturen för att upptäcka. Naturupplevelsen görs verklig och nära. Lyssnaren kan nästan själv känna hur det luktar när programledarna är ute i en skog eller står ute i snön. Dessutom lyfter Naturpodden viktiga frågor om biologisk mångfald och bevarandearbete på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Naturpodden kan ses som ett bra exempel på naturvägledning som görs tillgänglig för många.

Naturpodden

Foto: Naturpodden

Naturvägledning till häst som räddar skogen. Jessica Sannö, Ösjönäs, Tiveden

Jessica Sannö har bedrivit naturvägledning till häst och fots i Tiveden i femton år vid sidan av att tillsammans med maken driva ekoturismföretaget Aktivera Ösjönäs. Skogen är inte bara hennes affärsidé, arbetsplats och hem, den är också hennes stora passion.

I nomineringen lyfts det fram att Jessica har ett inspirerande sätt att guida sina gäster från hästryggen och att hon har god och nyanserade kunskap om områdets historia och skogsbrukets konsekvenser i Tiveden. Det lyfts också fram att Jessica guidar med stor värme och engagemang.

Jessica har varit med och arbetat fram 40 mil ridleder i Tiveden. Hon är en av de mest aktiva personerna i området när det gäller att påverka beslutsfattare och skogsbolag, vilket bland annat lett till att Sveaskog har skapat en zon för ett mer besöksvänlig hyggesfritt skogsbruk (zonen är större än hela nationalparken) och att Laxå kommun har utnämnt sig till Sveriges första ekoturismkommun.

Att skapa möjligheter för människor att komma närmare sig själva i naturen och ta in den med alla sinnen är något som Jessica arbetar mycket med. Hon arbetar gärna med olika former av mindfulness-tekniker, meditation och är både Qi Gong- och yoga-lärare. På gården Ösjönäs erbjuds flera sorters naturbaserade aktiviteter.

Läs mer på www.osjonas.se

Jessica Sannö. Fotograf: Fredrik Wilde.

Fotograf: Fredrik Wilde.

Ny i Vattenriket. Naturum Vattenriket

Under 2017 tillkom en ny pekskärm i naturum Vattenrikets utställning. Den visar vägen ut i Vattenriket från naturum på tio språk samt teckenspråk. Med enkla ord och fina bilder berättas historien om vad naturum och Vattenriket är. Besökarna kan klicka vidare till fyra besöksplatser som är spännande att besöka och som är lätta att nå till fots eller med kollektivtrafik.

Ett av klicken handlar om Vattenriket som källa till glädje och avkoppling, om var man hittar en plats där man kan träffa vänner eller bara vara för sig själv.

Vid utformningen har särskild vikt lagts på att naturvägledning riktad mot aktiviteter som naturvägledarna på Vattenriket sett att många med utländsk bakgrund är intresserade av: att fika och grilla, att fiska, att vandra och att titta på fåglar. På ett enkelt och tilltalande sätt får besökaren informationen på det språk hen själv har närmast till och får veta precis vart man kan ta sig för en viss typ av naturumgänge. Allemansrätten kommer också in här på ett naturligt sätt.

När modulen blev klar år 2017 omfattade den tio språk. Den blev snart populär bland Kristianstads SFI-grupper och bland nysvenska kristianstadsbor. Under sommaren är det turisterna som använder den. Ganska snart efter invigningen kom önskemål från tolkskolan för döva om teckenspråk, vilket blev en välkommen komplettering. Både naturvägledarna och besökarna är nöjda med resultatet som visar vägen ut i Vattenriket.

Foto: naturum Vattenriket

Foto: naturum Vattenriket

Opteryx på naturum Vattenriket. Naturum Vattenriket

Opteryx är en av de spektakulära delarna i naturum Vattenrikets utställning. Det är en åksimulator som skapades av naturums utställningsproducent tillsammans med lokala företag. Syftet är att ge besökarna en spännande upplevelse av Vattenriket i en farkost som leder tankarna åt Tintin-hållet och hela upplevelsen är kryddad med lite humor för att underlätta besökarnas lärande.

En resa med Opteryx över och under vattenytan är en upplevelse utöver det vanliga. Genom film, animeringar, ljud och inte minst rörelser får man en illusion av att vara på besök ute i Vattenriket. När dörren stängts skakar farkosten igång och besökarna åker upp över Helge å och Hammarsjön, och vidare ut i Vattenriket. Olika delar av biosfärsområdet Vattenriket visas i tre olika filmer. Den första tar besökarna med på en rundtur runt naturum, Helge å och Kristianstad, medan den andra är en mer actionfylld film i Vattenrikets torraste delar runt Åhus och den tredje visar de artrika skogs- och vattenmiljöerna.

Opteryx är obemannad naturvägledning i naturums utställning som syftar till att få besökarna att ge sig ut i det riktiga Vattenriket för vidare upptäckter. Naturvägledarna har märkt att Opteryx gör att besökarna ställer frågor om besöksplatserna. En tankelistningsstudie genomförd av Tomas Beery visar även vetenskapligt att Opteryx får besökarna att bli inspirerade att ge sig ut.

Opteryx på naturum Vattenriket

Foto: naturum Vattenriket

Osynliga Mirakel. Inger Källander, Motus Media

Osynliga mirakel är ett bok-, konst- och musikprojekt som drivs av Motus media. Inger Källander med familj bildade plattformen för att driva projekt, vilket bidrar till ekologisk hållbarhet genom olika kulturella kommunikationsformer. Plattformen presenterar Osynliga mirakel både som fotobok och som ljudbok med inläst poesi. Författare till Osynliga mirakel är Inger Källander, ekologisk lantbrukare, lärare, författare och konsult. Bilderna är gjorda och tagna av Karin Källander, forskare i internationell hälsa.

I bokserien finns också ett antal illustrerade barnböcker som erbjuder en upptäcktsresa i naturens innersta. Läsaren möter ett myller av varelser, många osynliga för ögat, i spännande berättelser om fröspridning, vattenrening och nedbrytningsprocesser. Böckerna är vetenskapligt korrekta men har en poetisk språkdräkt. Huvudpersonerna är Jordhumlan, Daggmasken, Nyckelpigan och andra organismer vars processer gör mänskligt liv på jorden möjligt.

Att bevara naturens mångfald är en livförsäkring i en föränderlig värld och en av våra viktigaste miljöfrågor. Osynliga mirakel syftar till att inspirera barn och vuxna att se och förstå naturens nyttor, synliga och osynliga, och att bidra till ökat engagemang i natur och miljö. Utan pekpinnar eller hot, men med humor och poesi, musik och metaforer, förstärkta av vackra foton och mustiga akvareller, förmedlas att vi alla måste vara rädda om naturen.

Illustration från "Kalas i komockan" av Inger Källander och Anna Helldorff.

Illustration från "Kalas i komockan" av Inger Källander och Anna Helldorff. 

Sagan om det lilla äppelträdet. Naturum Vattenriket

Naturum Vattenriket använder storytelling, eller berättande, som form för att synliggöra ekosystemtjänster på ett pedagogiskt och lustfyllt sätt. Målgruppen är barn i åldern fem till åtta år. Tillsammans med Fabula Storytelling skapade Vattenriket under 2017 Sagan om det lilla äppelträdet. Genom berättandeformen introduceras deltagarna till några av de processer som behövs för att naturen ska fungera och för att människan ska kunna leva och må bra. Fokus ligger på de ekosystemtjänster som behövs för att det ska bli ett äpple, till exempel fotosyntes, nedbrytning, pollinering och biologisk kontroll.

Huvudpersonen i storyn är Det lilla äppleträdet. Trädet har ett bekymmer: Det har inte några blommor eller äpplen som sina grannar. Besökarna får följa det lilla äppleträdet genom olika årstider där det försöker hitta lösningar på sitt problem. Trädet tar bland annat hjälp av solen, luften, fåglarna och humlorna. Slutet på sagan blir så klart gott - det lilla äppleträdet får sina första blommor och sina första äpplen.

Sagan fungerar dels som ren muntlig berättelse, men även interaktiva moment blandas in, där barnen i publiken får delta i framförandet och agera nyckelpigor, humlor och maskar. Detta görs med hjälp av spelkort, som sedan växlas in mot äppelpoäng. När sagan är slut får deltagarna njuta av varsitt äpple.

Sagan om det lilla äppelträdet erbjuds som en familjeaktivitet i naturums program och som en pedagogisk aktivitet för förskoleklass upp till årskurs tre. Sagan kommer inom kort att finnas tillgänglig för nedladdning via naturums hemsida, tillsammans med de två andra pedagogiska verktyg för att synliggöra ekosystemtjänster: Vattenrikeblomman och pollineringsleken Pollinera mera.

Illustrationer: naturum VattenriketFoto och illustrationer: naturum Vattenriket

Foto och illustrationer: naturum Vattenriket

Sjöfallsturen. STF Saltoluokta fjällstation

Sjöfallsturen är en guidad båttur och vandring till Stora Sjöfallet. Denna guidade tur är en heldagsutflykt i Laponiafjällen med lunch lagad över öppen eld. Sjöfallsturen har erbjudits under många år och organiseras av STF vid Saltuolokta fjällstation.

Turen rymmer natur-, kulturhistoriska, såväl som botaniska och geologiska inslag. Stora Sjöfallet var en gång i tiden ett av Europas mäktigaste vattenfall. Kraftverks- och dammbygget minskade vattenföringen avsevärt, men gjorde samtidigt områdets storslagna natur mer tillgängligt för besökare. Stora Sjöfallet är fallet som tystnade. Enbart ca 3 % av vattenmängden finns numera kvar i det som en gång var Sveriges mest fotograferade naturobjekt och kallades för Nordens Niagara. Dämningarna på 1920-, 60- och 70-talen har drastiskt förändrat landskapet och levnadsvillkor för djur och människor vid Lule älv.

Sjöfallsturen utgår ifrån Saltoluokta fjällstation och tar deltagarna med båten M/S Langas uppströms och västerut till sjöfallsbryggan, in i Stora Sjöfallets nationalpark och världsarvet Laponia. Vid sjöfallsbryggan väntar en 3 km lång vandring på gammal järnväg, bland klipphällar och i björkskog där guiden berättar om områdets historia, världsarvet, nationalparkerna och naturen. Vandringen passar alla åldrar och det finns något av intresse för de flesta. Ämnen som berörs är motsättningar mellan vattenkraft och skyddad naturmiljö, arbetarhistoria, samisk kultur, flora och fauna samt geologi specifik för området. Sjöfallsturen ingår i arrangemanget Singel i Salto, vilket är märkt med Naturens bästa.

Deltagare på Sjöfallsturen. Foto: Amanda Mannervik

Foto: Amanda Mannervik

Skogsbadsretreat Urnatur. Åsa Ottosson och Ulrika Krynitz

På Skogsbadsretreat på Urnatur får deltagarna leva nära naturen, bo i trädhus och laga all mat över öppen eld. De får ta del av olika övningar och bli guidade till uppmärksamhet och genom rörelser att känna, uppleva och vara mer i kroppen än i knoppen. Genom skogsbad får deltagarna släppa taget om vardagstankar och stress och låta själen bada i skogens alla sinnesintryck. De får även testa qigong och meditation.

Deltagarna får lära sig om hur forskningsläget ser ut globalt när det handlar om skogens inverkan på vår hälsa och hur skogen påverkar oss socialt, dvs hur vår trygghet och tillit ökar till oss själva och andra. Kursledarna lär också ut om skogens träd och örter, om vikten av att behålla biologisk mångfald.

Kursledarnas beskriver sin motivation till att anordna skogsbadsretreater: vi vill ge människor positiva upplevelser i skogen med förhoppningen att det gör att fler blir rädda om den.

Läs mer på denna sida. http://urnatur.se/sv/skogsbad

Deltagare på skogsbadsretreat. Foto: Ulrika Krynitz

Foto: Ulrika Krynitz

Smittande engagemang. Biotopia

Biotopia är ett biologiskt museum med fokus på Upplands natur. Man har både utställningar inom och aktiviteter runt om i Uppsala län. En stor del av utställningarna är i form av ljud- och ljussatta dioramor med djur i naturmiljöer.

Man arbetar på många sätt för att sprida engagemang och kunskap om naturen. Personalen strävar efter att få besökarna på museet att känna att de kommer nära det man berättar, till exempel genom att man tar in komockor med dyngbaggar på museet eller att de som fångat fiskarna i akvariet får berätta om sitt arbete i en film som går att se bredvid akvariet.

Aktiviteterna som Biotopia håller i är för olika målgrupper. Man har bokcirkel och samtalskväll för de redan naturfrälsta, aktiviteter för lov- och föräldralediga, exklusiva upplevelser som bäversafari mitt i stan eller utomhusmatlagning med erfaren ute-kock samt en äventyrsgrupp för nya svenskar. Biotopia håller även i Naturpodden.

Läs mer om Biotopia här: http://www.biotopia.nu

Spindelnätet på Facebook. Kajsa Mellbrand

Spindelnätet är en Facebookgrupp med över 6700 medlemmar och fungerar som en intressegrupp om svensk spindeldjursfauna. Medlemmarna är en brokig skara, alltifrån helt okunniga till experter. Förutom naturintresserad allmänhet och duktiga amatör-araknologer, har även en del spindelfobiker hittat dit som ett led i sin behandling.

Gruppen startades 2014 av Kajsa Mellbrand, som är biolog och ekolog med intressen inom ekosystemekologi, naturvårdsbiologi och spindlar. Kajsa har en doktorsexamen i spindlars ekologi och arbetar numera med hotade arter på Länsstyrelsen i Sörmland.

Syftet med Spindelnätet var att gruppen skulle fungera som en digital mötesplats för spindelintresserade och ett forum att ställa frågor i. Gruppen rymmer frågor och diskussioner på alla kunskapsnivåer, och välkomnar alltifrån mycket grundläggande frågor, till artbestämningshjälp för allmänheten, och vidare till diskussioner kring artbestämning och systematik på expertnivå. Kajsas syfte med att starta gruppen var också att på ett ställe samla så mycket som möjligt av alla de frågor om spindlar som hon besvarar i olika sammanhang. En del av uppdraget för Kajsa och de andra administratörerna handlar om att tillbakavisa myter och missförstånd om spindlar. Spindelnätet ordnar också exkursioner någon gång varje år, samt tipsar om andra spindelexkursioner och evenemang som är öppna för allmänheten.

Foto: Kajsa Mellbrand

Foto: Kajsa Mellbrand

Strövtåg på Bohusläns sockertopp. Martin Fahlén, Jimmy Stigh och Hans Årebäck

På i naturreservatet Älgön-Brattön (https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besok-och-upptack/naturreservat/algon.html) har Martin Fahlén, Jimmy Stigh och Hans Årebäck sedan 2008 hållit i guidningar. De brukar inledningsvis gå igenom en geologisk karta över ön (informationsskylt syns nedan). Deras strävan är att väcka frågor både via det man ser med egna ögon och med det som den geologiska kartan visar. Det uppmuntras att deltagarna ställer frågor.

En fråga som besökare på ön ofta ställer när de ser en ovanlig blandning av klippblock och trädstammar utan täckande jord är "hur är det möjligt att träden kan växa rakt ur berget?" Det leder till en genomgång om vittring, sprickbildning, rötternas kemi och dess inverkan på vittringen, naturlig försurning och den onaturliga försurning som skapats av människan.

För att beskriva livets händelser och evolution i relation till intrusionen (bergartssmälta tränger fram i berggrunden) för 900 miljoner år sedan använder guiderna ett 4,5 meter långt rep med diverse markeringar. Med repet kan man kombinera de bergarter deltagarna ser på ön med tiden då de fötts, så att ögonblicket för födelsen och den gradvisa utvecklingen (plattförskjutningar, intrusion, erosion, liv och episoder av förlorat liv, människans korta närvaro) blir lika viktiga händelser som det man ser. Händelserna kan då förenas och blir meningsfulla. Deltagarna på guidningen skulle kunna sammanfatta det med "jag kan läsa berget ty jag förstår en historia".

Guiderna påpekar gärna att man kan se berget som ett bevarat fotografi från en gången tid. Lika rörande som bärnstenens frysta ögonblick med en begravd fluga för 100 miljoner år sedan.

Guidningarna baseras på boken "Strövtåg på Bohusläns sockertopp", från 2008 av ovan nämnda guider. I boken hänvisar författarna till att forskning och undervisning gärna utgår från något personligt som leder till en dialog. Till exempel berättar konstnären i kapitlet "Målaren ställer en fråga" hur han närmar sig geologin med sina frågor till geologer om vad han målar av. Det liknar den naturliga rörelse när blomstermålaren blir botaniker och fågelmålaren ornitolog. Berättelserna, som finns i boken och nyttjas även i samband med guidningar, syftar till ett brett populariserande om vår sköra biosfär.

Öppna upp skylten som pdf-fil via denna länk.

Informationsskylt som finns på Älgön och Brattön.

Informationsskylt som finns på Älgön och Brattön.

Upptäckarplatser Abisko nationalpark. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Enligt en besökarundersökning 2012 vill många ha mer information om naturen och kulturen i Abisko. Länsstyrelsen i Norrbottens län ville underlätta för besökare att upptäcka och lära sig mer om Abiskos natur och kultur genom att synliggöra objekt i landskapet på olika platser runt om i nationalparken. Man tog då fram Upptäckarplatserna i Abisko nationalpark, som ett komplement till inomhusutställningen på naturum. Syftet med upptäckarplatserna var att berika upplevelsen för besökare i området; erbjuda information även när naturum är stängt; samt inspirera besökare att upptäcka mer, till exempel genom besök i naturum. Det övergripande temat är "att upptäcka". Målgruppen är allmänheten i alla åldrar, från olika länder, utan speciella förkunskaper.

De nio upptäckarplatserna finns längs de stigar som nästan alla besökare vandrar i närområdet. På varje upptäckarplats finns det fristående, analoga informationsbärare med tre metallrör och tre skyltar. Rören riktas som kikare på näraliggande eller avlägsna objekt. En skylt berättar i text och bild om det som syns i varje kikarrör. Varje text finns på både på svenska och engelska. Designen är anpassad enligt varumärket Sveriges nationalparker.

Skyltarnas rubriker:

1) Lapporten, Giron-fjällripan, Malmbanan

2) En fjällmyr, Palsar med permafrost, Älgmat vid myren

3) Vádvecohkka, Nära Norge, Abiskos blå hål

4) Dvärgbjörk, Fjällbjörk, Gränsen mot kalfjäll

5) Gorsa -kanjon, Svart på vitt, Under ytan

6) Torneträsk, lång och djup, Deltaliv, Grönskans toner

7) Mäter snödjupet, Flyttblocket, Här sov Selma

8) Hålet i berget, En murad vägg, Kortlivat kraftverk

9) Rihtonjira, Fjällsippan, Fjällets rhododendron

Upptäckarplatserna invigdes 2014 och bidrar till att en stor andel besökare i Abisko nationalpark får med sig en fördjupad kunskap och en inblick/utblick av något mer än det mest uppenbara i det omgivande landskapet. Ingen formell uppföljning har gjorts men naturumpersonalen har fått många positiva kommentarer från besökare. Kanske bidrar upptäckarplatserna till att besökarna nästa gång de är ute i naturen även då lyfter blicken upp i det stora, mäktiga eller ner i det lilla, detaljerade – och upptäcker något mer!

Upptäckarplatser i Abisko. Foto: Thomas Öberg

Foto: Thomas Öberg

Utbildningsplats skärgården. Skärgårdsstiftelsen

Skärgårdsstiftelsen har med Utbildningsplats skärgården skapat förutsättningar för lek och lärande i naturen. Utbildningsplats skärgården är ett pedagogiskt aktivitetsmaterial som passar för barn och unga i skolåldern. Materialet erbjuder stöd till en självguidad dag på fyra platser i Stockholms skärgård. Vid bokningen av gruppbesök får läraren låna håvar, lupp, vattenkikare, bestämningsnycklar och skrivet utbildningsmaterial. Det går även att söka resebidrag för att möjliggöra resan till utbildningsplatserna.

Utbildningsmaterialet finns även att ladda ner kostnadsfritt på Skärgårdsstiftelsens webb och det är skrivet med anknytning till skolans läroplaner. Eleverna uppmuntras till att upptäcka och utforska en plats. De introduceras till exempel till Gålö genom ett brev från en fjortonåring som kom till ön på 1890-talet, och uppmanas att själva skriva ett brev till framtiden och berätta vad som är viktigt för att ta hand om skärgården. I materialet finns faktablad, protokoll för naturstudier och tips om olika lekar och uppdrag. Eleverna får exempelvis lära sig att blåstången är Östersjöns skog, med hem och gömslen åt tångräkor, tångmärlor, musslor, havstulpaner och många fler. För varje utbildningsplats finns en specifik krysslista där eleverna kan kryssa i olika slags aktiviteter som de upplevt under dagen. Utöver Gålö finns utbildningsplatser på Björnö, Hjälmö och Riddersholm.

Läs mer om utbildningsplatserna här.

Ytterligare information om utbildningsplatserna kan fås via ett inspelat webbinarium från 11 december 2018.

Under en aktivitet på Utbildningsplats skärgård. Foto: Skärgårdsstiftelsen

Foto: Skärgårdsstiftelsen

Vattenväsenvandring. Kalmar kommun

Kalmar kommun har tillsammans med Ecocom och vattenråd i Ostkustens vattensamling utvecklat ett koncept för öka delaktighet och kunskap om vattenfrågor hos invånare och främst barnfamiljer. I projektet har det organiserats ett antal upplevelsevandringar och två självguidade upplevelsestigar har skapats. Kommunen och LONA finansierade projektet (2016-2017).

I upplevelsevandringarna träffar deltagare två vattenväsen (Jord och Svalpan) som tar gruppen med på ett äventyr längs med vattnet. Under guidningarna har man kombinerat storytelling och skådespelare med aktuella frågor och nya insikter.

Under höstlovet 2017 var det premiär för de väsenguidade vandringar. De sex första vandringarna blev fullbokade och man fick mycket positiv respons från deltagare.

För att kunna erbjuda barnfamiljer en liknande upplevelse som man fick på den guidade vandringen utvecklade man två självguidande ljudvandringar. En där man hade de första vandringar, utanför Ljungbyholm, och en vid Stensö, i Kalmar. I ljudvandringarna Vattnets väsen tar faunen Jord med dig på upptäcktsfärd. Turister, lokalboende samt skolor använder appen. Som hjälp när man tog fram ljudvandringarna använde man appen Tidsmaskinen.

https://kalmar.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard-parker/kustmiljo-och-vattendrag/vasenvandring.html

Ylva Eriksson som Vattenväsen Jord. Foto: Renate Foks.

Ylva Eriksson som Vattenväsen Jord. Foto: Renate Foks.

Walkingturer i gröna kilarna. Eva Bergström-Pettersson via föreningen FHS (Future Health Sweden)

Walkingturerna är vandringsturer i naturen som hölls för att få fler människor att våga komma ut och gå i naturen. De hölls i Stockholms Gröna kilar och var öppna för alla. Projektet som låg bakom turerna, Folkhälsa via naturen, ett samarbete med föreningen FHS (Future Health Sweden) och Samverkan Gröna kilar, ville att människor skulle upptäcka gröna kilarna och uppleva naturen, komma till nya platser i ett trygg, trevligt socialt sammanhang samt lära sig nya saker om sin hälsa och naturen på ett kravlöst sätt.

Under 2017 hölls turerna varannan vecka från början på april till slutet av oktober och innehöll shang ming-rörelser, lätt funktionell träning, balansövningar och gång i ett tempo där det är möjligt att samtala. Verksamheten vidareutvecklades och fortsatte under 2018. Under 2018 utbildades också fem nya ledare som 2019 kommer att erbjuda 28 walkingturer i kommunerna Upplands Väsby, Sollentuna, Vallentuna och Sigtuna.

Respons från deltagarna visar att de uppskattade turernas upplägg samt inslagen man hade med hälso- och naturkunskap. Som ett exempel fanns ett stort intresse för att lära sig mer om att plocka vilda växter för egenvård till för sin egen hälsa. Många deltagare har, enligt arrangören, hört ut av sig och ser fram emot att delta igen på dessa turer i en lättsam, trevlig och trygg gemenskap.

Deltagare på walkingtur i en grön kil. Foto: Eva Bergström-Pettersson

Foto: Eva Bergström-Pettersson

Äventyrsgruppen på Biotopia. Sara Beckman, Biotopia

Äventyrsgruppen på Biotopia är en mötesplats för nyanlända ungdomar. Syftet med gruppen är att bidra till integration genom natur- och friluftsaktiviteter i och omkring Uppsala. Ofta genomförs aktiviteterna i samarbete med föreningar.

För de med en otrygg tillvaro i väntan på asylbesked har Biotopia genom Äventyrsgruppen skapat en mötesplats i naturen med återkommande aktiviteter, som vandring, skridskor och paddling. Flera av deltagarna har utvecklats till att själva vara hjälpledare i verksamheten.

För att skapa möten över kulturella gränser, samarbetar man med skolor och föreningar. I naturen kan man träffas, umgås och prata svenska med varandra samtidigt som det bidrar till en känsla av sammanhang. Deltagarna får också möjlighet att överkomma eventuella rädslor för exempelvis mörker, djur och vatten under turerna. Äventyrsgruppen arbetar för att fungera som en brygga in i samhället, samtidigt som man sprider kunskap om natur och friluftsliv.

Genom Äventyrsgruppen ordnade Biotopia läger under sommaren. Lägren har varit på tre dagar och innehöll bland annat bad, kajak och kanot, vandring, matlagning samt övernattning ute.

En av aktiviteterna bestod av att tio deltagare, tillsammans med ledare från Biotopia, vandrade den 110 km långa Fjällräven Classic från Nikkaluokta till Abisko, utan tidigare liknande erfarenhet.

Filmer om Äventyrsgruppen:

- https://drive.google.com/open?id=0BxO6qXyHUQdSVUdFNi16cnNwcnN5NUxHc0JpemxrRDNOWUw4

- https://www.youtube.com/watch?time_continue=9&v=o4yPjHXVzL8

Äventyrsgruppen på Biotopia. Foto: Sara Beckman

Foto: Sara Beckman


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv

Sidansvarig: cnv@slu.se