Friluftsfrämjandet utbildar sina ledare i allemansrätt

Vi har ju bara ledarledda aktiviteter och det ingår i alla ledarutbildningar att lära sig om allemansrätten. Sedan är det ju upp till var och en att koppla till den specifika aktivitet man håller på med. Vi får ju hela tiden nya aktiviteter och nya människor, så det här är ett kontinuerligt arbete, säger Göran Andersson

De försöker hela tiden peka på vad man vinner på att allemansrätten finns. Ofta kan det falla sig naturligt i samband med att man avslutar en aktivitet, att man pratar om vad man varit med om och kopplar det till att man faktiskt inte hade kunnat göra det om inte allemansrätten fanns. Varje individ har ansvar för sina egna handlingar, allemansrätten gäller för individen. Men som ledare har man ett ansvar för gruppen.

– Vi uppmanar våra ledare att så ofta som möjligt kontakta markägare i förväg innan de genomför en aktivitet. Många tar allemansrätten för given, säger Göran Andersson.

Liksom många andra vill Friluftsfrämjandet gärna nå skolelever.

– Där når man alla, i en ålder då de är väldigt påverkbara. Allemansrätten finns med i läroplanen som en del i ämnet idrott och hälsa, men det finns inte som någon fast punkt i lärarutbildningen. Allt var inte bättre förr, men det fanns i alla fall friluftsdagar, de är i princip borta. Man måste vara i naturen för att få en relation till och vilja värna den, säger Göran Andersson.

Han anser att de diskussioner kring allemansrätten som förts de senaste åren ofta har fel fokus. Det finns andra lagar som reglerar det som många upplever som problem.

– Ta det här med bärplockandet till exempel. Vi plockar ungefär 8 procent. Resten, alltså 92 procent, ruttnar bort. Vissa hävdar att det finns en konflikt mellan allemansrätten och äganderätten, men jag tror att det finns så det räcker. Att det sedan kommer hit plockare från andra länder som blir lurade är förstås helt oacceptabelt, men det har inte med allemansrätten att göra, säger Göran Andersson.

Han upplever sällan konflikter direkt kopplade till Friluftsfrämjandets verksamhet.

– I storstadsområdena kan det handla om att det är svårt att komma ner till vattnet om man till exempel ska paddla eller åka långfärdsskridskor. Och visst kan det finnas människor som helst inte vill se några andra i sin skog. Men ställ det i relation till att stillasittandet kostar sex miljarder kronor per år. Allemansrätten kan få folk att komma ut och röra på sig, det är värt att kommunicera, säger Göran Andersson.

Artikeln publicerades ursprungligen i Naturvägledaren nr 3, November 2013: Att kommunicera allemansrätten.