Människor kan beröras när klimatfrågan blir konkret

Staffan Lindberg, också känd som Koldioxidbantaren, har en bakgrund som professionell musiker i bland annat sånggruppen VibaFemba där han var medlem fram till 2003. När han studerade musik på Sjöviks folkhögskola och umgicks med ”friluftarna” lades grunden till den natursyn som nu präglar hans liv och professionella gärning inom klimatområdet.

– Vi var ute och paddlade och åkte till fjällen och sov i snöbivack. Det var där jag grundlade mitt tänkande kring de här frågorna.

En viktig inspirationskälla var Arne Naess, grundaren av ekosofin. Intrycken från hans bok ”Ekologi, samhälle och livsstil” och böckerna Ute 1 och 2 gjorde att Staffan redan låg i startgroparna när klimatförändringarna dök upp på samhällsagendan runt 2005.

– Jag var mentalt förberedd när klimatfrågan började vissla igång. Jag stod mest och spelade bas i Radioorkestern i Berwaldhallen och insåg att det här är så viktigt att vi måste greppa tag i det. Jag klev in på väderredaktionen i TV-huset intill och bad dem lära mig allt de kunde om klimatet.

Staffan Lindberg menar att naturvägledare kan vara en viktig motvikt till konsumtionssamhället och göra människor mer medvetna om sina beteenden. Foto: Lise-Lott Wesslund.

Sedan 2007 är Staffan Lindberg koldioxidbantare, författare och showartist med klimatet som tema.

– Jag jobbar med att förstå och sprida hur vi på samhällsnivå kan lätta på ryggsäcken samtidigt som övriga samhället skriker att vi ska öka konsumtionen, säger han.

Humor, musik och fakta

Men hur gör han då för att få kontakt med och beröra människor i en så allvarlig fråga?

– I min klimatshow använder jag en stor dos humor och musik blandat med föreläsningar. Ämnet är allvarligt och bråttom, men att bara langa fram fakta gör att människor går hem. En gång tog jag bort mina låtar och roligheter och blev deprimerad själv, säger han.

På friluftsledarlinjen vid Sjöviks folkhögskola under 1980-talet fick han lära sig att göra saker från grunden. Det gällde allt från ryggsäcken till kanoten och maten som skulle med ut på turerna. Staffan menar att naturvägledaren kan vara en viktig motvikt till konsumtionssamhället och göra människor mer medvetna om sina beteenden.

– Vi har ju tappat kopplingen till ekosystemet över huvud taget. Här kan naturvägledarna bidra. När man stoppar ner allt man behöver i sin ryggsäck och går iväg så är det i sig en lektion i hållbarhet. Människor inser att ”det här är det jag behöver”. Det är jätteviktigt – förutom att se hur allt hänger ihop i naturen – att känna att man inte saknar så mycket när man är ute.

Vegetationszoner förflyttas norrut

Meteorologen Pär Holmgren, tidigare TV-meteorolog – numera naturskadespecialist på Länsförsäkringar, var en av dem i TV-huset som Staffan Lindberg sökte upp för att lära sig mer om klimatet. De har turnerat en hel del tillsammans, men för tillfället jobbar de oftast var för sig. Pär Holmgren tycker att naturvägledare kan bidra till att lyfta klimatfrågan genom att väcka nyfikenhet kring hur allt som lever på vår planet hänger ihop och är beroende av klimatet. Han tror på pedagogiska grepp som gör klimatfrågan konkret och tycker själv att det är svårt att skapa engagemang med enbart teoretiska fakta om hur klimatet förändras.

– För mig som meteorolog är det förstås naturligt att pratat om klimatförändringar i termer av grader och millimeter nederbörd. Men jag märker att jag inte når fram då – jag får inga tydliga reaktioner, eftersom grader och nederbörd fortfarande är abstrakta fakta som människor inte tar till sig.

Ett av Pär Holmgrens bästa tips för att väcka tankar kring klimatet är att tala om hur det påverkar den biologiska mångfalden. Foto: Länsförsäkringar 

– Något som däremot ofta ger en stark aha-upplevelse är när jag berättar att klimatförändringarna innebär att vegetationszonerna förskjuts norrut med i genomsnitt en halv till en mil per år. Utifrån det är det ganska lätt att förklara att vi i Mälardalen är på väg att få det klimat som fanns i Skåne på 1900-talet. Och att om det rullar på väldigt långt så får vi det klimat man tidigare hade i Tyskland, Belgien och norra Frankrike.

Pärs erfarenhet är att det ofta fungerar bra att ta upp klimatförändringarnas konsekvenser för den biologiska mångfalden.

– Vissa växter och djur kommer inte att klara av den stress som klimatförändringarna innebär. Att väcka tankar kring hur skör naturen är när det gäller den biologiska mångfalden kan vara ett bra sätt. Och här finns ju hur många fördjupningar som helst att göra beroende på i vilket sammanhang man är verksam. Den biologiska mångfalden är dessutom naturens ”eget försäkringsbolag”. Ju större den biologiska mångfalden är, desto större är möjligheten att naturen kan anpassas till ett förändrat klimat.

Fångar oron

Maja Söderberg är grundare av företaget Klimatmat som jobbar för en omställning till hållbara matvanor. Hon inleder vårt samtal med att det är lite olyckligt att isbjörnar har blivit klimatförändringens symbol.

– Det är synd om dem, men vi bryr oss mer om att vi får mat på våra tallrikar och att vårt hus inte översvämmas.

I sin kommunikation om klimatförändringarna försöker hon beröra genom att fånga människors oro och hjälpa dem att hitta lösningar för en mer hållbar livsstil.

– Jag brukar fråga vad man redan märkt av klimatförändringarna? Många noterade till exempel att vi under en period hade slut på sallad, tomater och annat i butikerna på grund av att klimatet hade ställt till det. Det berörde folk. Många naturintresserade har också märkt att det har kommit nya växter och djur.

Maja Söderberg hjälper folk att ställa sig frågor kring klimat och egna beteenden. Bristen på vissa varor i butikernas grönsaksdiskar kan till exemepl vara en ögonöppnare för många. Foto: Gröna bilister

Maja berättar att när hon föreläser tar hon alltid fram SMHI:s framtidsscenarier för det aktuella länet och plockar ut sex-sju punkter som beskriver hur klimatet kommer att påverkas.

–  Sedan reflekterar vi tillsammans över vad det innebär, till exempel att vegetationsperioden blir 60–70 dagar längre, att det blir mycket mer nederbörd under hösten eller att snövintrar blir mer sällsynta.

Ur detta, menar hon, kan en konstruktiv diskussion födas som handlar om vilken roll var och en har i förhållande till den globala uppvärmningen.

– Min roll är inte att servera lösningar utan att hjälpa människor att ställa sig frågor. Vad gör jag redan som är bra? Vad tycker jag är svårt? Vad skulle jag vilja göra bättre?

Text: Malin von Essen, frilansjournalist. Artikeln har publicerats i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren 1:2018 med tema naturvägledning om klimatet.