Naturvägledning och interpretation - en möjlighet för samtal i skogen

Senast ändrad: 24 mars 2021
Mosippa, en sevärd art som förekommer i brukad skog

SLU Centrum för naturvägledning har under 2019-2020 arbetat med projektet Interpretation och naturvägledning för skogssektorn i samarbete med Föreningen Skogen och med stöd av Skogssällskapet. Bakgrunden till projektet, som avslutas våren 2021, är att det behövs mer samtal, dialog och kunskap om det brukade skogslandskapet, som är tillgängligt genom allemansrätten. Här kan interpretation och andra av naturvägledningens verktyg och förhållningssätt bidra.

Det finns en stark tradition av naturvägledning i skyddad natur – mycket av de idéer vi bygger vår kunskap om naturvägledning och interpretation på härstammar från arbetet i USA:s nationalparker. Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation som handlar om att stimulera reflektion och engagemang snarare än traditionell kunskapsöverföring. Genom allemansrätten har vi i Sverige också möjlighet att vistas i en stor del av det landskap som är mer eller mindre brukat. Denna del av landskapet är intressant för naturvägledning också på andra sätt än den skyddade naturen. Här pågår många aktiviteter som ska samsas, vilket i sig är en intressant utgångspunkt för naturvägledning. Det är också viktigt att skogsägare och andra aktörer i det brukade landskapet välkomnar besökare, lyfter fram skogens många berättelser och bjuder in till dialog och reflektion.   

Där någonstans tog vi avstamp när vi sökte och fick medel från Skogssällskapet för projektet Interpretation och naturvägledning för skogssektorn – skogens besökare i centrum. Vår placering på SLU var ett starkt motiv att utveckla vårt arbete med naturvägledning i areella näringar. Projektet har pågått 2019-2020 och slutrapporteras 2021. En viktig del i projektet har varit fyra seminarier (delvis i fält) med engagerade personer med anknytning till skogssektorn. Vi har samarbetat med Föreningen Skogen för att lära känna och nå ut bredare i Skogssverige.

Totalt har 55 personer från olika delar av den skogliga världen diskuterat interpretation och besökare i skogen med oss. Med detta nummer av Naturvägledaren vill vi spegla något av det som diskuterades och vad som kan göras i det brukade landskapet för att väcka intresse, lyfta fram goda berättelser, relatera till människors erfarenheter, stimulera besökarnas tankar och annat som utmärker just naturvägledning och interpretation.

Vi gör ett nedslag hos två privata skogsägare och aktiva naturturismföretagare, som bland annat berättar om hur mycket det finns att visa i deras skogar. Vi får också en infallsvinkel från Skogsstyrelsens arbete med skogens sociala värden samt hur naturvägledning och interpretation skulle kunna ge välbehövlig förstärkning till detta arbete. I en artikel berättar den erfarne naturvägledaren Lennart Henrikson om hur vattnet i skogen kan öppna dörrar till ett större naturintresse hos både skogsägare och allmänhet. Vi får också ta del av tankar från företrädare för såväl skogsägarföreningarna som Sveaskog, om hur man skulle kunna arbeta mer med att lyfta fram berättelser i skogen och skapa attraktiva besöksmål. Naturvägledare kan bidra till det och till möten mellan besökare och markägare. I en annan artikel beskrivs ett konkret samarbetsprojekt i Västerbotten som syftade just till att förbättra möjligheterna till turism och upplevelser i den brukade skogen. Slutligen får vi veta mer om distanskursen Skogen som upplevelse vid Linnéuniversitetet, där deltagarna utvecklar sin kompetens kring kommunikation om upplevelsevärden.

Gästredaktör Malin von Essen har gjort alla intervjuer och skrivit samtliga artiklar utom denna. Intervjuerna gjordes hösten 2020. 

Det finns många andra exempel på välkända publika aktiviteter i skogslandskapet som inte ryms här, som Skogsmulle, Skogen i skolan och Stiftelsen Skånska Landskaps integrationsarbete. Dessa och andra har vi speglat tidigare i bland annat Naturvägledaren.

Genom projektet har vi kunnat lyfta olika röster från den skogliga världen som vi kommit i kontakt med genom projektet. Vi hoppas det kan väcka nya infallsvinklar hos er som läser de artiklar vi publicerar här (i Naturvägledaren 2/2021).

Vårt mål är även att försöka bidra till förbättrad dialog i skogen. Debatten om skog och skogsbruk är kanske mer intensiv än någonsin just idag, och det kommer alltid att finnas en aktiv och viktig debatt om brukandet av skog och balansen mellan skogens olika värden. Samtidigt finns också gemensamma nämnare, oavsett om man arbetar med brukande eller bevarande – som en stark vilja att fler ska komma ut i naturen och få med sig upplevelser, kunskap och inte minst utvecklade tankar efter sitt besök. Man kan säga som ledarskribenten Pär Fornling i Land Skogsbruk 12 mars 2021: "...att allmänheten kommer ut i naturen och bildar sig en egen uppfattning om skogen, inte den som serveras i en hårdvinklad debatt."

Om arbetet med naturvägledning även i den brukade skogen ökar och synliggörs, förbättras också  förutsättningarna för dialog och mötesplatser. Eller som en deltagare i våra seminarier uttryckte det: ”Vi måste prata mer om skogen – i skogen!”

Anders Arnell, SLU Centrum för naturvägledning
Projektledare för ”Interpretation och naturvägledning i skogssektorn – skogens besökare i centrum”

Denna artikel är publicerad som en del av Naturvägledaren nr 2, mars 2021.
 

Från projektets exkursion vid Vattholma utanför Uppsala, september 2020.Diskussion vid projektets första exkursion, Vattholma, Uppsala, september 2020. 


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv

Sidansvarig: cnv@slu.se