Skogens sociala värden - utvecklas genom interpretation

Senast ändrad: 24 mars 2021
Bänk på vägen upp till friluftsområdet Stora Stenen utanför Umeå.

- Interpretation är ett bra verktyg för att hitta berättelserna om skogen. Varje skog har sin berättelse, och ju mer man vet vad man kan se och uppleva i skogen, desto mindre farlig och mer intressant blir den. Det säger Sofia Blomquist på Skogsstyrelsen, som menar att skogen på så vis kan bli mer tillgänglig för människor. Interpretation är ett förhållningssätt till kommunikation som handlar om att stimulera reflektion och engagemang snarare än om traditionell kunskapsöverföring.


Sofia BlomquistSofia Blomquist, Skogsstyrelsen.


Skogens sociala värden definieras av Skogsstyrelsen som de värden som skapas av människans upplevelser av skogen. Det kan till exempel handla om upplevelser kopplade till hälsa och välbefinnande, friluftsliv, estetik, lek, andlig inspiration eller kulturarv.

Sofia Blomquist har i många år jobbat med skogens sociala värden. Hon talar om att skogen i många fall behöver tillgängliggöras för att människor ska vilja och kunna använda den. Interpretation skulle kunna bidra till mentalt mer tillgängliga skogar, menar hon.

– Först och främst måste man veta var det finns besöksvärda områden och kunna ta sig dit, men sen ska man ju också våga ge sig ut. Där kan interpretation spela roll. Om någon kan berätta för mig vad jag kan hitta i skogen kan den bli mer intressant, mer spännande och mindre farlig, säger hon.

SLU Centrum för naturvägledning arrangerade under hösten tillsammans med Föreningen Skogen tre seminarier på temat interpretation i det brukade landskapet. De bestod av en halv dag digitalt och en dag i skogen. Sofia Blomquist var en av deltagarna på seminariet i Umeå, där fältdagen ägde rum i Stora Stenens friluftsområde en bit utanför staden.

– Min slutsats är att interpretation är ett bra sätt att hitta berättelserna om skogen. Vi sammanfattade seminariet med att varje skog har sin berättelse. Och trots att vi var i det brukade landskapet fanns det historier att berätta på spännande teman som våra tänkta besökare nog skulle ha kunnat relatera till.

– Det nya med interpretation är det här med att lyssna och fundera över vem det är jag talar till. Att anpassa men inte tappa temat. Det är som med all kommunikation – vad är det jag vill att människor ska få med sig hem?

Sofia Blomquist tror att Skogsstyrelsen skulle kunna använda interpretation mer i sitt arbete, till exempel i rådgivningen till skogsägare.

– När vi har skogsdagar ute på plats i naturen skulle vi kunna använda interpretation som verktyg och på så sätt kan deltagarnas ögon öppnas för hur de skulle kunna sköta en skog för att uppnå sina egna mål. 


Fotnot. Under fältdagen vid Stora Stenen fick deltagarna bland annat gruppvis diskutera dessa frågeställningar:

  • Vad det finns att berätta om (den brukade) skogen på en plats dit det kommer besökare.
  • Hur man kan använda interpretationens verktyg som tema (att ha en tydlig röd tråd) och relevans (att knyta an till besökarnas erfarenheter) vid naturvägledning om olika företeelser i området.
  • Hur man kan anlägga nya perspektiv – som att ställa öppna frågor, bjuda in till reflektion och relatera till människors vardag – i kommunikation med olika grupper av besökare.
  • Hur man kan utgå från något till synes litet – som en kotte, en tallkvist eller ett knippe barr – och utveckla en berättelse om större sammanhang.

Text: Malin von Essen.
Artikeln är publicerad som en del av Naturvägledaren nr 2, mars 2021. 

 


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv

Sidansvarig: cnv@slu.se