Sveaskog – fokus på ekoparker och skogshistoria

Senast ändrad: 24 mars 2021
Vandring med guide i Ekopark Böda

Sveaskog – ”svenska folkets skogsägare” – lyfts ofta fram som en aktör som skulle kunna göra mer för naturvård och naturvägledning. Hur ser Sveaskog själva på sina möjligheter att välkomna besökare i skogen och vidareutveckla olika teman i berättelser om skogslandskapet? Här får vi några kommentarer från Jessica Nordin på Sveaskog, särskilt kring ekoparkernas roll och betydelsen av skogshistoria. Efter artikeln finns också en länk till ett kort inslag om Skogshistoriska sällskapet och deras aktiviteter.

Det statliga skogsföretaget Sveaskog förvaltar svenska folkets skogar och är Sveriges största skogsägare. Här berättar Jessica Nordin på Sveaskog om möjligheterna att välkomna allmänheten ut i både skyddad och brukad skog, inte minst i de 37 ekoparkerna spridda över landet. Skogshistoria är ett tacksamt ämne, säger Jessica. 

En ekopark är ett område som har valts ut för att det finns en hög andel naturvärden och ofta för att området också är attraktivt att besöka. Minst hälften av arealen i en ekopark har som mål att främja naturvård och i resterande delar bedriver Sveaskog skogsbruk med förstärkt hänsyn. Idén är att kombinera brukande, bevarande och rekreation i ett och samma område.

Jessica Nordin, klimat- och markanvändningsstrateg på Sveaskog, tycker att det finns mycket att se och berätta om i både brukad och skyddad skog och att ekoparkerna har mycket att erbjuda besökare.

– I ekoparkernas entréer lyfter vi fram attraktiva besöksmål som vackra utsiktspunkter, naturvärden, naturreservat och kulturlämningar. Vi berättar också om brukandet av skogen och kulturlämningar som påminner om detta.

Sveaskog ser att det finns stor potential för att utveckla särskilt vissa ekoparker till attraktiva besöksdestinationer. Omberg, Halle- och Hunneberg, Böda och Hornslandet är redan idag välbesökta. Och genom infrastruktur som vandringsleder och samarbeten med entreprenörer och kommuner försöker Sveaskog fortsätta utveckla ekoparkerna:

– Vi vill bland annat försöka få fler turismentreprenörer att använda våra ekoparker som arenor för sin verksamhet. Det är dock inte helt lätt, eftersom det finns för få driftiga entreprenörer i vissa områden, säger Jessica Nordin.

Jessica Nordin, klimat- och markanvändningsstrateg på Sveaskog då intervjun gjordes, numera miljöchef på Södra.Jessica Nordin. 


Historia tacksamt tema

Skogens historia är ett tacksamt tema att ta upp för den som vill lotsa besökare in i den brukade skogen, menar Jessica Nordin.

– Vi kan bli bättre på att prata om vår skogshistoria, vi glömmer lätt bort att den är en del av vårt kulturarv. Jag brukar säga att Sverige är ett skogsland för att vi har byggt upp vår välfärd kring skogsbruket. Skogen tog oss från ett fattigt land i början av 1900-talet till ett av världens rikaste och mest jämställda länder.

Hon påminner om att det i skogen är möjligt att rent konkret ”ta” på historien.

– Om man vet vad man ska leta efter så ser man spåren efter brukandet överallt i landskapet – det finns få områden som är helt opåverkade av människan. I alla tider har människor använt sig av skogen och det finns det spår av i form av kolbottnar, fångstgropar, barktäkter och mycket mer.

Fotnot. Sedan intervjun gjordes har Jessica Nordin bytt jobb och är numera miljöchef på Södra. /Red. 

Hitta till och läs mer om Sveaskogs 37 ekoparker

https://www.sveaskog.se/upplev-skogen/besoksomraden/

Filmtips:
Jessica Nordin tipsar om en film där Anna-Maria Rautio, skogshistoriker och jakt- och klövviltsanasvarig på Sveaskog, berättar om samisk barktäkt i norrländsk tallskog. https://www.facebook.com/128042203924177/posts/3561080523953644/. Anna-Maria finns också med i artikeln om naturupplevelser i brukad skog i detta nummer av Naturvägledaren. 

Text: Malin von Essen.
Artikeln är publicerad som en del av Naturvägledaren nr 2, mars 2021.

Skogshistoriska Sällskapet

Hos Skogshistoriska sällskapet finns mängder av artiklar och aktiviteter på temat skogshistoria. Som medlem får du bland annat medlemstidningen Skogshistoriska Tidender fyra gånger om året och möjlighet att via hemsidan skogshistoria.se läsa alla artiklar som publicerats i föreningens årsskrift sedan 1992.

Tidender 1-2021


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv

Sidansvarig: cnv@slu.se