Mer natur för skolbarnen i Göteborg

Senast ändrad: 28 augusti 2020
Kurs för lärare och pedagoger vid havet.

För femton år sedan sökte Göteborgs stad LONA-medel och påbörjade ett arbete för att tillgängliggöra Göteborgs natur för skolan. Idag finns tematiska utomhusklassrum, skolskogar, utställningar och en kunskapsbank med övningar på webben till stöd för skolans arbete. Anette Wigeborn Bergström anställdes som naturpedagog och har sedan dess genom strategiska samarbeten byggt en infrastruktur för utomhusbaserat lärande i Göteborgs grönområden och ett stort nätverk av pedagoger.

- LONA-bidragen har oerhört stor betydelse för att kunna utveckla naturvägledning och utomhuspedagogik, säger Anette Wigeborn Bergström.

LONA-projektet om skolskogar i Göteborg som CNV tidigare skrivit om blev början på en lång satsning på pedagogik och tillgängliggörande av stadens natur.

- Idag har vi ungefär 60 uteklassrum spridda över hela Göteborg. Där finns fem sittstockar och ibland en eldplats. Uteklassrummen är ett komplement till det vanliga klassrummet, berättar Anette.

Uteklassrum Askimsbadet.jpg

Uteklassrum vid Askimbadet. Foto Anette Wigeborn Bergstsröm

Varje uteklassrum delas av flera skolor och förskolor i närområdet. Alla anställda i Göteborgs stad kan hitta information om var de finns på den interna webben. Uteklassrummen, som har skogen, havet, sjön och parken som teman, är mycket uppskattade och viktiga för skolorna och förskolorna.

En större satsning har gjorts på marin pedagogik. Staden har startat och byggt ett pedagogiskt center på Askimsbadet. Skolor, förskolor och föreningar kan boka in sig och får då tillgång till lektionssal, kök, toalett och material att använda för att undersöka och jobba med havet som tema. Pedagogerna jobbar självständigt med sina klasser men staden ordnar kontinuerligt marinpedagogiska utbildningsdagar. I anslutning till det marina centret finns ett utställningsrum med information om livet i havet på västkusten - om alger, snäckor, musslor, ålgräsängar, skräp i havet och invasiva arter. Nytt för i år är en utställning om hajar på västkusten.

 – Vi har också 30 skolskogar där man ska kunna fördjupa sig mer i olika ämnen. Här får eleverna också lära sig om allemansrätten och vad man får och inte får göra i naturen.

Magiska skogen (2).jpg

En grusväg leder in till en magisk skog. Foto: Anette Wigeborn Bergström

Anette arrangerar regelbundet tematiska utbildningsdagar för lärare och pedagoger. Här samarbetar hon med ett brett nätverk av pedagoger från museer och andra institutioner. Teman som undervisning om fjärilar, pollinerande insekter och att använda alla sinnen i naturen har delvis finansierats genom nya LONA-projekt.

Planerna på att skapa en webbsida för anställda i Göteborgs stad med utomhuspedagogiska lektionstips har också förverkligats och är gemensam för alla förvaltningar som jobbar med miljöpedagogik. Vissa samarbetsparter som Botaniska trädgården i Göteborg har lagt ut övningar på sina sidor som kan nås av alla intresserade.

Göteborgs stad jobbar också med information om de naturområden och parker som staden förvaltar. För några av områdena har särskilda pedagogiska broschyrer tagits fram. De ger förslag på en tur längs en naturslinga eller vandringsled och pedagogiska tips att arbeta med längs vägen. I vissa områden har man också satsat på skyltning och naturstigar. Till exempel när man vill förklara hur och varför ett område sköts. Kommunen ordnar också utbildningstillfällen för nyanlända om allemansrätten, vad som är speciellt för Sveriges natur, farliga djur och växter och annat som är viktigt att känna till.

- Jag har jobbat med så mycket under alla de här åren men det som har varit viktigast är samarbeten och att bygga upp ett nätverk av goda pedagoger från museer, institutioner, parker med mera. Jag själv har fungerat som koordinator - försökt söka pengar för projekt och hålla mig ajour med vad som händer. De nationella nätverk inom marin och limnisk pedagogik som bildats är ett bra forum för kunskapsutbyten där det också ordnas seminarier, säger Anette.

En svårighet i skolans värld är att personalen byts ut så ofta – nätverksbyggande är ett arbete som måste pågå kontinuerligt. Bra ingångar förutom rektorerna är kulturombud i skolorna samt hälsosamordnare och utvecklingsledare i de olika stadsdelarna.

- En viktig del i mitt arbete är också att få in det pedagogiska tänket i park- och naturförvaltningen, säger Anette.

Ett gott samarbete med förvaltare och landskapsarkitekter gör att man till exempel vid nybyggnation lekplatser kan bidra till lärande både hos barn och vuxna samtidigt som barnen leker. Vi har lekparker med till exempel forntids- respektive insektstema. Dit har vi bjudit en arkeologpedagog och en dramapedagog som tagit emot grupper. För att kunna utveckla ett natur- och parkområde för lärande är förutsättningen att ha ett bra samarbete med förvaltarna. Den kunskap de har om området och min pedagogiska kunskap kan tillsammans lyfta ett område och göra det ännu mer intressant att besöka.

- Men det är också viktigt att lämna besökarna i fred ute i naturen för att själv få insupa naturens krafter. Hälsoperspektivet är viktigt idag och naturens läkande krafter har det ju skrivits mycket om. Barnen måste också få leka fritt i naturen utan att vi vuxna styr deras lek och fantasi, säger Anette.

 

Text: Eva Sandberg, CNV


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv

Sidansvarig: cnv@slu.se