Allemansrätten på många språk

Senast ändrad: 06 juli 2021
Barn sitter under en tall och blickar ut över en sjö.

Naturvårdsverket delar ut bidrag till föreningar och organisationer som vill arbeta med att sprida kunskap om allemansrätten. Bland de projekt som fått stöd finns flera insatser för att ta fram informationsmaterial på olika språk och för att genomföra integrationsprojekt med fokus på allemansrätt. Projekten bygger på möten ute i naturen, gemensamma upplevelser och allemansrätten i praktiken.

Att göra kunskapen tillgänglig

Naturskyddsföreningens verksamhet Schysst fick 2018 bidrag för att ta fram filmer om allemansrätten på olika språk. Schysst-metoden bygger på delaktighet, inkludering och lokal förankring. Projektet vände sig till ungdomar som föreningen hade svårt att nå med sin vanliga verksamhet och tillsammans skapades gemensamma upplevelser i naturen. Kärnan i metoden är att möta människor på deras egna villkor och erbjuda ett meningsfullt sätt att engagera sig. Många av deltagarna i verksamheten Schysst har gått vidare och fördjupat sitt engagemang. Filmer om allemansrätten på olika språk var något som saknades i arbetet och därför tog man fram filmer på arabiska, svenska, dari och persiska. I filmerna berättar barn, ungdomar och vuxna som varit med på Schysst-aktiviteter runtom i Sverige om allemansrätten.

Schysst om allemansrätten

Språka mellan tallarna

Ett annat projekt som arbetar med allemansrätten för nya svenskar är Språka mellan tallarna i Örebro län. Projektet drivs av Naturskyddsföreningen och bygger på kultur- och naturmöten. Personer med olika modersmål och kulturer har chansen att mötas och umgås på ett avslappnat sätt och lära sig allemansrätten i praktiken. Det riktar sig till alla som är intresserade av att vara ute i naturen.

Kajsa Grebäck från Naturskyddsföreningen berättar mer om projektet:

-Vi driver ett integrationsprojekt i Örebro län som handlar om att lära känna naturen, förstå och praktisera allemansrätten tillsammans. Fokus är på att komma ut för de som är ovana och hitta nya naturguider som i sin tur kan sprida kunskap om friluftsliv och allemansrätt.

-Utomhuspedagogiken passar väldigt bra för att lära sig svenska, vårt språk har många ord som handlar om naturen. Språket blir konkret och för att lära sig allemansrätten måste kunskapen omsättas i handling. Var får man gå? Vilka växter får man plocka? Hur och var får man göra upp eld? Vi har haft öppna aktiviteter, men också samarbetat med SFI-utbildningar.

Att upptäcka naturen och sin hembygd

Hala Buraq arbetar tillsammans med Kajsa i projektet och beskriver hur hon upptäckte naturen i Sverige. När hon kom från Irak var allemansrätten ett okänt begrepp. Hon var inte särskilt intresserad av naturen. I Irak var det långt till skogen, det var förbjudet område och dessutom farligt, särskilt under kriget.

- I Sverige var det möjligt att gå ut i naturen, men varför skulle man göra det? Fika eller grilla på en strand eller gräsmatta räckte bra. I ”Boken om Sverige” står allemansrätten beskriven i ord, men det hjälper inte mycket. Hur ska man förstå något man inte upplevt eller har en relation till, eller ens är minsta intresserad av?

Men när Hala Buraq blev tillfrågad om att ordna aktiviteter i naturen i ett projekt tackade hon ja. Nu är hon naturvägledare för Naturskyddsföreningen och tycker mycket om att vara ute och vill hela tiden lära sig mer.

- Ju mer man kan, ju mer spännande blir det. För mig var upptäckten av närnaturen ett sätt att lära känna platsen där jag bor, min hembygd. Genom att vara ute i naturen och lära mig mer om den känner jag en tillhörighet och en större trygghet i samhället.

Idag möter Hala Buraq ofta SFI-elever som är lika ointresserade som hon själv var, men som efter ett par gånger vill ha mer kunskap och fler upplevelser. Att lära känna naturen och lära sig allemansrätten gör man genom egna upplevelser och regelbundna besök i naturen.

Hala har också ordnat natursnoksaktiviteter för att familjer ska komma ut i naturen. Här kan barn och vuxna mötas på ett nytt sätt, barnen får möjlighet att prata om sånt de lärt sig i skolan och visa sina föräldrar vad de kan. Allemansrättens principer om att visa hänsyn, inte störa och inte förstöra är viktiga i hennes arbete som naturvägledare. Det gäller att få människor att förstå att naturen inte bara är en plats för picknick, utan en hel värld som vi är en del av och som måste värnas och respekteras.

 

Text: Åse Ahlstrand


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv

Sidansvarig: cnv@slu.se