Hur kommer vi tillrätta med nedskräpningen?

Ingen vill skräpa ner och de allra flesta vet egentligen vad som gäller. Det är dessutom olagligt och kan leda till böter. Ändå är nedskräpningen en av de stora utmaningarna när allt fler söker sig ut i naturen. Pontus Tengby, kommunikationschef på Håll Sverige Rent, och Malin Andersson, friluftlivssamordnare på länsstyrelsen i Skåne, berättar om arbetet med att minska nedskräpning och kommunicera allemansrätten.

Håll Sverige Rent leder kampen mot skräpet

Håll Sverige Rent arbetar med kampanjer mot nedskräpning tillsammans med andra aktörer, berättar Pontus Tengby, kommunikationschef på Håll Sverige Rent.

I projektet Rena fjäll har de samarbetat med Svenska Turistföreningen och Naturkompaniet för att kartlägga nedskräpningen, informera besökare och göra det lätt att göra rätt. De har gjort insatser på ett 20-tal platser i fjällkedjan. Vid Storulvåns fjällstation har de kartlagt nedskräpningen, räknat antal skräpföremål och gjort insatser för att minska mängden. Från 2018 till 2020 minskade antalet skräpföremål från 117 till 22 per kilometer, vilket visar att insatser kan ge effekt.

-Det gäller att nå besökaren både mentalt och fysiskt. Mentalt genom att påminna den som planerar en vandring i fjällen om utmaningen att ta hand om sitt eget skräp på vandringen. Det gör vi genom att sprida information i sociala medier och genom våra samarbetspartners.

- Fysiskt försöker vi möta besökare på väg till resmålet via tåg eller bussföretag, på stationer och rastplatser, berättar Pontus. Väl framme vid resmålet har det funnits ”påsholkar” där besökarna erbjudits påsar att samla skräpet i. Vid Storulvåns fjällstation har de bjudit besökare som lämnat skräp på kaffe och bulle. Ingen identifierar sig som en som skräpar ner. Men en vänlig påminnelse är välkommen och gärna en belöning i form av gratis kaffe.

Håll Sverige Rent arbetar också med ”Naturens ambassadörer” - influencers inom friluftsliv, äventyr och sport som sprider information till sina följare på sociala medier. Hösten 2020 samlades ett antal aktörer bakom kampanjen #fjällvett där en av fem punkter är nolltolerans mot nedskräpning.

Håll Sverige Rent har drivit en kampanj för att minska nedskräpningen i fjällen, Rena Fjäll. Bild från Håll Sverige rent.

Toabesök i naturen. Hur gör man?

Toalettpapper utmed fjällederna är också en del av nedskräpningen, och forskare har uppmätt höga halter av E.coli-bakterier i fjällbäckar. När fler och fler människor rör sig i samma område blir det tydligt hur viktigt det är att visa hänsyn och inte lämna spår i naturen. I den känsliga fjällnaturen är det viktigt att gå långt från leden när det är dags och att se till att det inte finns vattendrag i närheten. Gräv en grop och täck över efteråt. Toapappret måste också grävas ner, eldas upp eller tas med.

Det kan vara lite svårt att prata om, men flera organisationer vittnar om att när man lägger ut information om hur toabesöket ska gå till blir den snabbt populär. Det finns alltså ett intresse av kunskap och det finns mycket information att sprida.

På flera ställen har utedass placerats ut för att minska problemen, men de är dyra att underhålla och ersätter inte kunskapen om hur man ordnar toabesöken i naturen. Bajsspaden skulle kunna bli en självklar del av packningen. Vem blir först med en sponsrad naturspade?

Skåne kraftsamlar för en renare naturupplevelse

Malin Andersson, friluftslivssamordnare på länsstyrelsen i Skåne bekräftar att många besökare sökte sig till Skånes naturreservat och nationalparker under säsongen 2020. Även om det är väldigt positivt att så många ville komma ut i naturen uppstod problem framför allt med överfulla parkeringar och toaletter, samt nedskräpning.

Sommarens erfarenheter har lett till att landshövdingen i Skåne nu bjuder in till fem frukostseminarier med olika teman för att hantera utmaningen. Infrastruktur med parkering och toaletter är ett tema, liksom kommunikation och information på plats vid respektive naturområde.

Länsstyrelsen har också tagit fram en sammanställning med förslag på hur nedskräpningen kan hanteras, bland annat med påsholkar från Håll Sverige Rent, mer information via Facebook och Instagram samt samarbeten med friluftsaktörer och näringsliv som kan bidra till att information når ut.

Malin tycker att det är bäst om allemansrätten kommuniceras på plats i naturområden. Men många naturvägledare arbetar i naturreservat och nationalparker där särskilda regler gäller. Det finns en utmaning i att att informera om allemansrätten samtidigt som man förmedlar de specifika restriktionerna i området. Men allemansrätten råder även i reservat och nationalparker, med olika begränsningar, och därför borde det inte vara ett problem. En viktig princip är att alltid kontrollera vad som gäller i det område man besöker.

Problemen med toalettbesök har uppmärksammats även i Skåne. Länsstyrelsen har haft ett antal teman i sociala medier och inslaget om hur man går på toaletten i naturen fick stor spridning. I Skåne är avstånden inte så stora och med lite planering har man ofta nära till en toalett, menar Malin. Men nöden har ingen lag och toalettpapper ska grävas ner eller tas med. Det behöver också finnas fler toaletter och de behöver tömmas eller städas oftare för att möta behoven från ett ökat antal besökare.

Det ska vara lätt att göra rätt, men det måste också göras avvägningar mellan hur mycket service som ska finnas. Malin berättar att man i Skåne överväger man att ta bort papperskorgar och istället lära besökare att ta med sig sitt skräp tillbaka från en utflykt. I skogen finns inga papperskorgar och det är en bra vana att ta med sitt skräp hem. Papperskorgarna blir lätt överfulla och då lämnar besökare skräpet runt om. Det ska vara lätt att göra rätt, men inte så lätt så man slipper tänka själv eller inte förstår innebörden av att visa hänsyn i naturen, att inte störa och inte förstöra.

Text: Åse Ahlstrand