Kvalitativa besökarstudier – en översikt

Senast ändrad: 20 juni 2022
En person går på digital guidning med mobilen i ett naturområde
Exempel på frågor om hur besökare använder och uppfattar naturvägledning. Foto: musedia.

Varför är utvärdering och besökarstudier viktiga i naturvägledning, och hur kan man komma igång? Naturvägledaren intervjuar här Paul Henningsson, musedia, som på CNV:s uppdrag gjort en sammanställning av motiv, metoder och exempel på kvalitativa besökarstudier.

Du som är intresserad av Pauls sammanställning, mejla till  Anders Arnell på CNV, anders.arnell@slu.se.

Varför bör man göra besökarstudier?

 - Jag tror att det finns många bra skäl att intressera sig för besökarperspektiv, och besökarstudier är både ett kunskapsfält och ett förhållningssätt som berikar naturvägledning. Ett konkret skäl är att det ger möjligheter att utveckla sin naturvägledning genom att i olika led ställa frågor som: vad fungerar, vad fungerar sämre? Detta handlar om innehåll, utförande/framställning men också se till val och beteenden på plats, liksom besökares “väg” till och från besöket.

- Man kan göra en jämförelse med turistoperatörer som har “kundperspektiv”. Vad skulle hända om de gjorde det motsatta och struntade i hur turister väljer resmål, boende, vad de hoppas få uppleva under sin resa?

- För offentliga verksamheter som naturum och museer är det inte minst viktigt att kunna visa för sig själv, uppdragsgivare och sina besökare/brukare, att utbudet hålls relevant och användarvänligt för allmänheten, vilka ju är medfinansiärer via skatten.

Vad är poängen med just kvalitativa studier?

- Eftersom naturvägledning bygger på upplevelser och lärande, behöver vi metoder som fångar upp hur människor beskriver sina förhållningssätt, intressen, referenser och associationsbanor, som en del av meningsskapande processer (deltagares lärande).

- Med kvalitativa studier kan vi lyssna av, förstå och återkoppla till hur människor i sin tur själva skapar sammanhang och mening. Syftet är att stämma av - hur upplever deltagare ett tänkt budskap? Vilka referenser och associationer har besökare, vad dröjer kvar, vad väcker eventuellt frågor och/eller intresse att veta mer? Vad kan sägas och hur, så att fler får anknytning till innehållet och så vidare.

- Att ha dialog med dem du vänder dig till och låta dem beskriva det med egna ord, ger dig större chans att utveckla din visning, skylt eller utställning – jämfört med att bara anta att du lyckats skapa anknytning till dina budskap...!

Hur kan det göras på ett någorlunda enkelt sätt?

- Det hela kommer an på var behovet ligger. Vad är det man vill undersöka eller få feedback på? Jämfört med kvantitativa undersökningar som behöver ett stort antal svar för att vara statistiskt giltiga, kräver kvalitativa samtal sällan mer än 15-20 respondenter eller deltagare. Vad som kräver tid är ofta själva efterarbetningen, när svar ska transkriberas, bearbetas och analyseras.

- För att komma igång är det en fördel att dels välja att ta en närmare titt på något du känner lite extra för, gärna något konkret, dels börja avgränsat. Om din naturvägledning handlar om “bin och pollinering”, börja då att titta på hur det kommuniceras till deltagarna. Om det finns i en monter i en utställning, börja med att observera en dag hur besökarna interagerar med innehållet. Stannar de? Vad sker vid momentet, samtalar de, läser de, dröjer de kvar? Nästa lämpliga dag fångar du upp 7-10 personer i närheten och frågar trevligt om de har sett montern. Vad fångar deras spontana uppmärksamhet, eller inte? Vad uppfattar de att momentet handlar om? Har de någon personlig erfarenhet av eller koppling till bin och pollinering? Intervjusvar kan sedan jämföras med ”besökar-obsarna”. Responsen kan ge idéer till hur innehållet skulle kunna kompletteras, eller justeras i rummet för att vara mer attraktivt/relevant och så vidare. Metoderna kan sedan vidgas till aktiviteter, till hela utställningar eller en besöksmiljö.

Västervik2017_LMalmström (19).jpg

Aktivitet kring bin och pollinering vid naturum Västervik. Foto Lena Malmström

- När du fått lite mer vana är det lämpligt att få lite struktur. Punkta upp dina undersökningar som en enkel plan, där du formulerar vad ska undersökas, med vilka målgruppspersoner i första/andra hand, med vilka metoder som du förväntar dig få reda på det, vad syftet är och vad och hur insamlad feedback ska användas.

I vilka skeden av ett projekt eller en aktivitet kan besökarstudier användas?

- Om det handlar om att främst utföra kvalitativa studier, så har de en definitiv roll när det gäller att få feedback vid förstadier eller i början av pågående projekt.

- Kvalitativa besökarstudier ligger nära utvecklingsperspektiv; att hitta vinklar, att fånga upp idéer och förslag, att ge brukare möjlighet att påverka och bidra. Det kanske inte är någon större mening att göra intervjustudier kring en befintlig basutställning som snart kommer att ersättas av en ny. Då är det bättre att utgå från idéutkast för den nya utställningen och få respons på utkastet redan i ett tidigt skede.

- Men en del metoder kan vinklas lite olika beroende på vilket skede det rör sig om. Observationer är ofta en bra början att lära känna sina besökare och sitt besöksmål, att göra “här är vi nu”-studier, eller så kallade baslinjestudier. Men observationer kan också användas vid deltagartester av nya inslag, modeller, praktiska aktiviteter och liknande, det vill säga vara en del av så kallade formativa studier. Observationer kan slutligen också användas som del av utvärdering, summativa undersökningar. Till exempel observera hur väl eller inte en tänkt aktivitetsstation för mindre barn nyttjas, i förhållande till vad som var avsikt med stationen.

feedback loop

”Feedback loop”. Besökarstudier kan användas i alla skeden av planering, genomförande och utvärdering. Illustration hämtad från sammanställningen.

Hur ska jag veta vilken metod som ska användas?

- Besökarstudier är ett sorts hantverk. Efter upprepade studier får du bättre vana att intervjua i olika situationer, mindre som större sammanhang, att hantera olika metoder att skaffa feedback.

- Efterhand utvecklar du färdigheter om vad en metod kan ge, men också ge idéer att modifiera. Därför är det viktigt att börja testa något och även upprepa det. Till exempel som förslaget om "Pollinering" som jag nämnde.

- Det hjälper också att försöka föreställa sig användarens situation, att tänka lite praktiskt. Om du vill få feedback på skyltar vid en led eller en befintlig utställningsdel hjälper det att om möjligt se det på plats, där även observationer av användarinteraktioner är mest naturligt.

- Besökare som rör sig runt miljöer är där på egen tid. Att ”fånga” personer spontant kräver enkla feedback-metoder. Inte försöka längre intervjuer med personer i sällskap, eller med mindre barn, så att säga. I så fall fråga personer om intresse att medverka i intervjuer och boka tid.

- Jag rekommenderar att om möjligt ta del av artiklar i tidskrifter och litteratur som behandlar besökarstudier, för att få en bild av vilka metoder används och hur, i olika sammanhang. Det finns facktidskrifter, även om dessa är på engelska. Sök på nätet efter ”Visitor Study” eller ”Visitor Research”.

Ge några exempel på metoder för olika ändamål.

- Det kanske viktigaste är att alltid sträva efter att samla in underlag på minst två olika sätt (gärna tre) för att ha möjlighet att jämföra ett material. Som i exemplet ”Pollinering” innan, att kombinera iakttagelser med kortintervjuer ger en rikare bild av det som undersöks. Det finns inget egenvärde i att endast göra kvalitativt baserade studier, också kvantitativa metoder har sin plats, till exempel räkna personer, tidsuppehåll med mera som en del i att skaffa sig en bild.

- Generellt sett är du ofta mest intresserad av att kasta ut det största ”nätet” i förstadier av projekt, för att få olika typer av respons och förslag. Det vill säga arbeta med öppna frågeställningar, eller se hur deltagare interagerar med en enkel modell.

- Inför befintliga produkter finns ofta en tydligare och därför mer avgränsad frågeställning: till exempel att tycka till om en skylts placering eller textinnehåll, eller ge respons på ett webbaserat föredrag.

- Här skulle jag vilja lyfta möjligheterna att dessutom utnyttja nätet, inte minst sociala medier, som plats för brukardialog, att rekrytera respondenter och uppmuntra feedback. Fokusgrupper via tjänster som Skype eller Zoom kan förenkla om det finns tids- eller resehinder eller om det är en målgrupp som är bekväm med denna teknik.

- Precis som fysiska observationer av besökare kan användarnas ”digitala stigar” runt webbplatser och appar också studeras för att dokumentera ett utfall. Hur används digitala naturvägledningsresurser och hur kan de jämföras med de analoga?

 

Intervju: Anders Arnell, CNV.

Text: Anders Arnell och Paul Henningsson.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv