Tips från experten – intervju med Kate Measures, Heritage Insider, Storbritannien

- Natur- och kulturarvsmiljöer i Storbritannien har under de senaste åren börjat närma sig besökarstudier, fältet har breddats. Men kvaliteten på insatserna varierar.

Orden kommer från Kate Measures, VD för brittiska konsultbyrån “Heritage Insider”, som under 15 år har arbetat med interpretation, besökarstudier och utvärdering för en mängd uppdragsgivare inom natur- och kulturvägledning.

De många praktiska utvärderings- och intervjumetoderna som kan utnyttjas kan verka övermäktiga. “Vad ska jag välja och vilka metoder fungerar bäst?” är vanliga frågor för den som närmar sig besökarstudier. Följande råd skickar Kate med till naturvägledare i Sverige, samtidigt som hon uppmanar alla som har intresse av dessa frågor att bara sätta igång!

Sju tips för att utvärdera naturvägledning

1. Tänk igenom noga vad du skulle vilja ta reda på. Vilka är dina nyckelfrågor för att utvärdera något? Hur kommer svar på dessa frågor att förbättra besökarnas upplevelse? Kan de ligga till grund för utveckling av verksamhetsplaner eller för projektansökningar?
   
   
2. Matcha noggrant val av verktyg för tänkt målgrupp och situation. Kör inte med det vanliga frågeformuläret som alltid brukar användas – tänk igenom vilka verktyg som passar bäst för att hämta respons från deltagare och vad som ger bäst underlagsmaterial. Var inte rädd för att prova nya sätt att inleda dialog med besökare.
   
   
3. Baka om möjligt in utvärdering eller dialog som en del av själva besökarupplevelsen. Det är en klar stämningssänkare att få en torr utvärderingsblankett i handen efter ett lustfyllt natur- eller kulturbesök. Kreativa insamlingsverktyg kan ge bra dataunderlag och göra utbytet roligt.
   
   
4. Behåll ett öppet sinne inför vad som visar sig i undersökningen. Var inte rädd för att ställa frågor som inte är förformulerade, för att luska vidare i den respons som deltagare ger dig. Ibland kommer den mest intressanta responsen fram på detta sätt.
   
   
5. Skapa tillfälle att kollegialt diskutera och dela dina resultat. Ha utbyte med kollegor innan slutliga resultat sammanställs. Det hjälper dig både att formulera och strukturera redovisningen, samtidigt som fler får chansen att känna sig delaktiga i undersökningsarbetet.
   
   
6. Ge så konkreta rekommendationer som möjligt. Håll förslagen i din analys så konkreta som möjligt, för att underlätta för kollegor att omsätta dina råd i praktiken, både i vardagen och för kommande utvecklingsplaner.
   
   
7. Behåll inte resultaten för dig själv! Berätta för andra vad du/ni har kommit fram till, dela upplägg och metoder. På så sätt kan vi alla lära oss och utvecklas vidare.

Läs mer här nedan om hur Kate Measures tänker kring besökarstudier och utvärdering. 

Besökarstudier - museerna ligger långt före

- Jämfört med natur- och kulturarvsorganisationer har museerna hunnit utveckla mycket specialkompetens, med mer och mer sofistikerade metoder för olika typer av undersökningar. Framförallt har det hunnit utvecklas en medvetenhet om vad besökarstudier innebär, nyttan de ger och att därför avdela resurser för insatserna, fortsätter Kate.

Besökarstudier, målgruppsdialog och samskapande med intressegrupper är en del av arbetet hos många museer i Storbritannien. Dialog med brukare och deltagare formuleras numera ofta som ett ska-krav, för besöksmål som söker medel för olika projekt. Hundratals enskilda konsulter arbetar med att hjälpa sektorn i stort, från lokala hembygds- och naturskyddsföreningar till större besöksmål. Hur är det att verka i detta sammanhang?

- Det är vanligast att de större statliga museerna liksom djurparkerna har egen personal och egen kompetens kring besökarstudier, berättar Kate. - För andra finns handledningar, riktlinjer, webbverktyg och liknande men inom besökarstudieområdet arbetar många oberoende frilansande personer. Branschen i stort, vilket innefattar både museer och frilansare, har dock inga certifieringar inom detta område. Det gör att kvaliteten på insatserna skiftar.

Kreativ diskussion med ungdomar vid planeringen av en ny utställning. Foto Kate Measures.

Utveckling sker inom natur- och kulturarvssektorn

Kate brinner för att bidra till att både sektorn och besökarnas upplevelser utvecklas. En del av detta sker genom praktisk övning och fortbildning för kunder. Kate betonar också vikten av att göra undersökningar stimulerande och hon och hennes kollegor provar ständigt nya metoder för att konsultera allmänheten vid projekt.

- Att samtala med besökare ger så mycket tillbaka, det är märkligt att så många ännu inte gör detta, menar Kate. - Ett sätt att börja kan vara att göra observationer. Det väcker frågor och utmanar våra förutfattade meningar som yrkespersoner, om vad besökare gör och hur de beter sig.

Samtidigt som sektorn har breddats och inte enbart museer utvecklar kompetens på området, har de senaste åren av nedskärningar i den brittiska offentliga sektorn inneburit ett ökat fokus på nyttomätningar och kvantitativa utvärderingar. Hur vanligt är det att arbeta med just kvalitativa metoder? Passar de bara för vissa typer av undersökningar?

- Vi tillämpar kvalitativa metoder i ALLA projekt vi arbetar med! Vår erfarenhet är att de är mycket användbara för svårare, komplexa frågor, för att stämma av hur personer uppfattar eller ställer sig inför ett ämne. Men också för att hitta gemensamma nämnare mellan skiftande åldersgrupper, eller få bilder av hur besökare bygger på sina kunskaper genom utställningsbesök och liknande, fortsätter Kate.

I ett nyligen genomfört museiprojekt genomförde Kate med kollegor “Tankekartor” före och efter besök vid ett tidigare arbetshus för fattiga människor. Dessa visade att besökare hade oväntat god kännedom om förhållandena för fattiga i samhället på 1800- och kunde relatera till frågor om arbetsliv och jämlikhet i dagens samhälle.

- Vi gjorde även en omröstningsstation med tidsenliga röstningslappar, där vi ställde frågan: "Borde arbetshus införas i samhället igen?", beskriver Kate. -Detta blev ett uppmärksammat inslag som ledde till att besökare även diskuterade med varandra om saker som de upplevt.

Besökarnas upplevelser i fokus

Besökarstudier är inget självändamål. Syftet med att engagera deltagare är att dels förbättra besökares upplevelser av interpretationen på plats, samt att omvandla resultat till erfarenheter för kommande utvecklingsinsatser.

Kate nämner under intervjun vikten av att se kvalitativa studier som en del av ett reflekterande arbetssätt. Detta är inte minst viktigt när både besöksmålssektorn och besökarstudiefältet orienterar sig mot samarbeten med närsamhället av olika slag, vilket även påverkar arbetet att planera och utveckla natur- och kulturarvsbaserade upplevelser. Värdet av kvalitativ respons uppskattas dock inte av alla.

- Vi fick i uppdrag att utvärdera pedagogiska insatser för en större stiftelse som har publika aktiviteter i hela landet, förklarar Kate. Studien kombinerade existerande uppgifter från alla orter, om gruppsammansättning, demografi, tidigare utvärderingar samt telefonintervjuer med pedagoger, beslutsfattare och tjänstepersoner i fondgivande organisationer med flera. Men uppdragsgivaren accepterade inte den slutliga sammanställningen, eftersom den innehöll citat från nyckelpersoner och brukare. De ansåg inte att kvalitativa citat var relevanta, att de sänker trovärdighet för en utvärdering, berättar Kate.

- Vi tog inte bort citaten, men sedan dess har vi börjat arbeta med korta kundseminarier om metodval inför slutrapporter. Dessutom ger vi i rapporter tydliga referenser till alla vetenskapliga teorier bakom kvalitativa forskningsmetoder.

Intervju och översättning: Paul Henningsson, musedia