Radioprogrammet som får naturen att komma till lyssnarna

Naturmorgon i Sveriges Radio P1 erhöll Årets Naturvägledning 2023 i kategorin Självguidande naturvägledning. Juryns motivering:

Att lyssna på Naturmorgon i P1 ger en stark närvarokänsla – nästan som att vara på plats i naturen. Fältreportrarna rör sig genom vassar, vågor och vind och gör varje vecka en halv miljon lyssnare till sina medupptäckare. I samtal med experter och dialog med lyssnarna ger de rik möjlighet till kunskap om natur och inspiration att besöka naturområden. Material som Naturmorgons fågelsångsskola med Mats Ottosson är en stark folkbildningsinsats som sänker trösklarna för att upptäcka mångfalden i vårens sångkör. 

Mats Ottosson och Karin Gyllenklev mottog utmärkelsen på Mångfaldskonferensen.

– Det är väldigt fint och ärofullt, säger Jenny Berntson Djurvall, en av Naturmorgons fyra programledare, om att få utmärkelsen.

– Det är också fint att det inte är ett journalistpris, utan en annan sorts uppmärksamhet – att det man gör kan benämnas och användas på många olika sätt.

För som journalist är kanske inte ordet naturvägledning det som skulle dyka upp först i hennes huvud om hon ska beskriva sitt arbete och programmet.

– Men jag tycker det är väldigt spot-on utan att egentligen ha tänkt på det tidigare. Det visar väldigt träffsäkert vad det är vi faktiskt gör, även om vi inte har satt den titeln på det. Som journalist ska man ju vara opartisk och balansera ämnen, och det gör vi förstås, men vi väljer ändå alltid naturens vinkel och tar det perspektivet.

Särskilt synbart blir det i kontroversiella frågor som till exempel varg, menar Jenny.

– Andra journalister väljer oftast andra synsätt, utifrån samhällsperspektiv. Som vad det kostar, eller hur det känns, eller vad man tycker. Frågan för oss är: Vad betyder det för vargen? Vad betyder det för ekologin? Vad betyder det för biologin och genetiken?

Fältreporter Lena Näslund sänder under Fågelsångsnatten från kanot. Foto: Didrik Vanhoenacker.

Fokus är uppenbarligen helt rätt, för varje lördagsmorgon sätter tusentals svenskar väckarklockan för att inte missa när Jenny och övriga gänget bakom Naturmorgon sänder direkt klockan 06.10. Lägg därtill alla som lyssnar på reprisen och hänger med i podden så blir det summa summarum 465 000 lyssnare varje vecka.

Programmet sändes första gången i september 1990 och har sedan dess en trofast lyssnarskara. Tidigt varje lördag slår 260 000 personer på radion för att hänga med ut i naturen, berättar Jenny.

– Alla vaknar ju inte klockan sex, utan folk sätter klockan för att inte missa. Det är otroligt, vi har en så fin följarskara som är väldigt trogen. Siffran är väldigt bra, måste man säga, med den ganska speciella sändningstiden. Samma tid på en vardag vore det kanske inte konstigt, men när många egentligen skulle kunna sova om de ville så är det ju fantastiskt. 

Själv har Jenny jobbat på redaktionen i 21 år och liksom de flesta andra där – såväl redaktörer som frilansar – sitter hon på dubbelkompetens.

– De flesta av oss är journalister och biologer, eller vetenskapsjournalister med biologi i bakfickan.

Redaktionen för Naturmorgon i P1 består av fyra programledare/reportrar, en reporter och en producent. Från vänster, främre raden: Lisa Henkow (reporter), Helena Söderlundh (producent), Jenny Berntson Djurvall och Karin Gyllenklev. Bakom står från vänster Mats Ottosson och Joacim Lindwall. Foto: Daniel Stjärna.

Huvudredaktionen, där Jenny jobbar, ligger i Växjö men medarbetarna finns över hela landet. Programmet har fyra programledare/reportrar – förutom Jenny Berntson Djurvall är det Karin Gyllenklev, Mats Ottosson och Joacim Lindwall – en producent, Helena Söderlundh, och en reporter, Lisa Henkow. Därtill en skara duktiga frilansar.

– Dem håller vi hårt i! säger Jenny.

För inte bara måste man behärska sitt ämne, det gäller även att kunna hantera direktsändning och det journalistiska hantverket. Lyssnarna ska både få en fin naturstund och lära sig något.

– Förutom att vi tar oss an allt journalistiskt, med research och faktakollar, har vi några ledord och det är fakta, upplevelse och njutning. 

Som reporter vill man kanske gärna skildra något spännande eller exotiskt, som en tur till Sarek eller berätta om indisk tiger, men det är inte då lyssnarna hör av sig. Nej, det som engagerar mest är det som finns nära, berättar Jenny. Nära men gärna ändå lite exklusivt – som när det var invasion av fjärilen sorgmantel över delar av Sverige häromåret och kommentarerna vällde in: sett eller inte sett, hoppas få se …

– Det är ett otroligt engagemang för sånt och så klart också för häftiga grejer som lodjursmöten i trädgården, eller nyfikna rävar. Och varje år behöver vi göra ett program om hur man matar fåglar bäst. Vad kan man ge dem, och hur lockar man fler arter? Det som är oss väldigt, väldigt nära är det som människor verkar gilla allra mest.

Fältreportrar på Naturmorgon. Foto: Naturmorgon på SR P1

Då och då tar redaktionen också ett större grepp och djupborrar i ett ämne eller en plats. Som när de sände från Klarälven, om Klarälven.

– Det väckte så mycket engagemang, och berättelserna bara vällde in: om hur det är att växa upp vid en älv, hur naturen är vid en älv och hur vatten beter sig där. 

Något annat som engagerar är skogen, säger Jenny.

– Många har skogen nära sitt hjärta. Sändningarna vi har gjort från skog, kanske särskilt från urskog, berör människor väldigt, väldigt mycket. Vi gjorde en från Pärlälvens fjällurskog i somras, och de här gamla, gamla ekosystemen med träd som nästan är individer, och lavskrikor, och de mänskliga spåren i den gamla naturen ... Det är mycket kärlek, förstår man, kring såna saker. 

Sedan finns det förstås även laddade frågor. Varg är en sådan, skarv, säl och skog är andra, men Jenny tycker att redaktionen är förskonad från hätska debatter och nättroll. Engagerade lyssnare gör jobbet roligt, den egna nyfikenheten driver på och ämnet är outtömligt.

– Det väcks nya frågor hela tiden. Hur ska man någonsin få in alla idéer?

Det är givetvis en utmaning att guida lyssnarna så att de känner att de är med på plats.

– Det är något vi lägger mycket tid på, säger Jenny. Hur kan jag berätta om det här så att lyssnaren får en bild? Vi lägger stor möda på berättelsen och ljudet: vinden, vattnet, ljudet när en grind öppnas. Det kan visa vilken miljö och säsong det är, och vi tänker mycket ”show, don’t tell”. Det är jätteroligt och jättesvårt!

Och när man visar naturen så får den ta tid. Åtminstone relativt sett. Naturmorgon finns nämligen också som podd, men den är inte särskilt modern, säger Jenny. Tempot i poddar nuförtiden ska vara rappt, menar hon – allt ska gå undan. Men Naturmorgons lyssnare verkar vara ungefär lika begivna som tjuren Ferdinand på det snabba, om man ska tro Jenny.

– Vi har ju bara stoppat in vårt radioprogram i podden, så den som inte orkar lyssna klockan sex kan lyssna ändå. Och oavsett vad alla säger om hur en podd ska vara så funkar det väldigt bra.

Så småningom ska redaktionen förstås fira utmärkelsen, men kruxet är att de är så spridda över landet.

– Men i december brukar vi göra en sändning tillsammans om litteratur, så då kan vi fira.

Om utmärkelsen i andra kanaler:

• På Naturmorgons webbsida.

Läs mer om Årets naturvägledning 2023 här.