Brädspelet som lär spelarna om sjöars ekosystem

Sjön byggs upp genom att det skapas allt mer varierade livsmiljöer. Grunt vatten öppnar upp möjligheter att lägga ut arter som inte vill ha så djupt vatten, till exempel vanlig groda, vass eller svärdslilja. Andra arter kräver till exempel lugnt vatten, djupt vatten eller plankton. I början är det framför allt arter som inte har så höga krav som kan placeras ut på spelplanen. Dessa ger inte heller så mycket poäng. Men senare i spelet har du chans att få ut knepigare arter som ger mer poäng. En abborre kan till exempel inte läggas ut om det inte redan finns andra fiskar, småkryp och grenar i sjön.

Det som kan framstå som rörigt eller svårt att ta in i text blir glädjande nog väldigt intuitivt i spelet. Om du har lite koll på arterna i en sjö så kommer du känna igen ekosystemen som skapas och kopplingen mellan arterna och elementen. Efter några spel med Sjön så är det inte alls omöjligt att spelarna till exempel tagit till sig hur viktigt det är med insekter i vattnet för att det ska finnas fiskar. Eller vilka växter som trivs på grunt vatten och vilka som behöver större djup.

Sjön är väldigt likt spelet Skogen som kom för tre år sedan där det istället är skogens arter som ska placeras ut på spelplanen. Skaparen bakom båda spelen heter Daniel Thorell. Han har ägnat sig åt naturen i stort sett hela livet. I barndomen i Fältbiologerna – "jag fick halva min uppfostran där". Tillsammans skådade de fåglar, upptäckte skogar, bodde i torp utan el och vatten.
– Det var så man umgicks, minns han.

Därefter blev det naturvårdsbiologi med inriktning på skog vid SLU i Uppsala. Han gjorde två fältsäsonger i Östeuropa med fokus på biologisk mångfald och har sedan jobbat på Skogsstyrelsen i snart 15 år.

Intresset för brädspel har han haft länge, men det var för ungefär 13 år sedan som han började fundera på om det inte kunde vara bra att använda spel som ett sätt att lära sig om arter. Han satt på kvällstid och klurade på idéer och testade sig fram. Sakta men säkert växte en idé fram som finslipades undan för undan.

– Det var inte ett konstant jobb under den här tiden, men jag hade det nästan alltid i huvudet, berättar Daniel. Jag ville att spelet skulle vara kul – det var det viktigaste. Då kan man förhoppningsvis lära sig om arterna på köpet. Om det inte är kul vill ingen spela det, oavsett hur pedagogiskt det är. Jag har jobbat med nyckelbiotopsinventering på Skogsstyrelsen så jag hade med mig tänket om olika element och strukturer och hur de kan kombineras så att arter trivs. Men hur det skulle se ut och funka för att bli roligt tog lång tid att komma på.

Att det över huvud taget blev av hör delvis ihop med tur enligt Daniel. Dels att han råkade få syn på illustratören Carim Nahaboos verk och att Carim kunde tänka sig att göra artporträtten åt Skogen, men det var också tur inblandad i hur Daniel kom i kontakt med spelföretaget Ninja Print via en Facebook-kompis. Daniel hade förvisso själv tagit fram ett koncept för spelet tillsammans med Carim Nahaboo och genom att beställa enskilda delar och själv trycka upp spelplanen. Men upplägget var inte optimalt.

– Det tog åtta timmar för mig att göra iordning ett spel med limpistol och etiketter. Det hade inte fungerat utan Ninja Print. De är jätteduktiga på färg och form och de behöll Carims illustrationer, men gjorde om mycket annat. Det blev ett bra lagspel där alla kunde göra det de är bäst på. Jag kan biologin, de kan design och försäljning.

Skogen släpptes hösten 2017 och blev både omtalat och hyllat för sitt sätt att blanda pedagogik med ett roligt spelupplägg. Det går inte att spela Skogen eller Sjön utan att samtidigt lära sig om skogars och sjöars ekosystem och arter.

Daniel Thorell vid en sjö. Foto: Katarina Berlin Thorell

Hur har du tänkt kring de pedagogiska bitarna i spelet?

– Målet är att man ska känna i kroppen vilka arter som hänger ihop och till exempel vilka som behöver mjuk botten eller döda träd. Jag tror att det sätter sig bättre med en känsla än att läsa i en bok att det är bra med död ved. Man lär sig saker som vilka behov gäddan har, att det är viktigt för många arter med grund botten, planktons betydelse och att sjöar ser olika ut. Jag vill framkalla en aha-känsla snarare än exakt kunskap, säger Daniel och fortsätter:

– Det blev ett ständigt avvägande mellan vad som fungerar ekologiskt och vad som fungerar i spelmekanismen. Om man gör exakt som det är i naturen blir det kanske inte spelmässigt kul.

Daniel berättar att han ibland får mejl av folk som tycker att hans spel är kul och lärorikt och på sina håll används spelet även i lektioner.

– På Navet science center i Borås spelar de Skogen med sex elever per spel, i grupper om två. Det kan skapa lärorika diskussioner i grupperna. Det upplägget fungerar tydligen bra. Jag tror också att det skulle bli bra att börja med att spela och sedan gå ut i naturen. På så sätt har man lite förkunskaper när man kommer till en skog eller en sjö. Då kanske de kan se en del samband och det blir pedagogiskt om barnen till exempel fångar vissa arter i håven. Kanske kan det sedan avslutas med inne-arbete för att knyta ihop säcken.

Apropå att knyta ihop säcken har nu även Daniels första spel Skogen limniska element. Sedan hösten 2020 ingår en bäck och bäcklevande arter som bäver, flodpärlmussla, kungsfiskare och näckmossa i Skogen. Vatten är numera en röd tråd genom hans spelskapande.

Intervjuer och text: Erik Hansson