Färnebofjärden och guiderna vid Liggande eken och Hackspettsträdet

Nordväst om Uppsala och Sydväst om Gävle ligger nationalparken Färnebofjärden. I en av Sveriges största nationalparker nedanför fjällen finns stora områden med gammal skog, en känsla av vildmark, ett system av sammanlänkade sjöar, våtmarker, stora ekar, svämskogar och som en röd tråd genom den skyddade naturen – den brusande Dalälven.

Det går att vandra runt i dagar utan att gå samma stig två gånger, men för att uppleva nationalparkens hjärta behöver du ta dig fram med kanot. Det är när du paddlar runt bland holmarna, vikarna, åarna, bäckarna och sjöarna som Färnebofjärden visar upp sig från sin kanske bästa sida. Från vattnet ser du också de skogsmiljöer, ängar och mossar som gör nationalparken unik. Har du tur får du sällskap av en fiskgjuse och håll utkik i strandkanten för att se om en bäver eller utter visar sig.

Höst i bäverland. Foto: Örjan Engström.

Färnebofjärdens dubbla natur märks också på aktiviteterna som erbjuds i naturum.
– Vi behöver erbjuda en bredd på aktiviteterna, både på vatten och på land, berättar Marie Melander, handläggare och naturumvärd vid naturum Färnebofjärden.

För barn är det populärt med håvning efter småkryp i Dalälven och att få känna på pälsar och se kranium under teman om skogens rovdjur. För vuxna är det guidade kanotturer eller guidade vandringar på olika teman som brukar vara uppskattat.

Ställer det några särskilda krav på er verksamhet att Färnebofjärden är en nationalpark som till stora delar består av rinnande vatten?

– Att hänvisa folk ut på vattnet och även ut på isen vintertid medför även ett visst ansvar att höra efter så de vet vad de ger sig ut på och informera om att det på många ställen är strömt och att isen där är tunn eller obefintlig. Men även att tydligt informera om att vissa platser i nationalparken enbart nås via båt till exempel Sandön med sina långa sandstränder och vissa av stugorna och vindskydden.

Marie Melander har jobbat i Färnebofjärdens nationalpark sedan 2016. Hon är utbildad biolog och har även läst bland annat utomhuspedagogik och miljöpsykologi. I naturum Färnebofjärden får hon svara på alla möjliga frågor om allt från stället att sova på och hur lång tid vissa slingor tar att gå till specifika frågor om arterna i nationalparken. Det här året har också inneburit en rad nya utmaningar för henne och de andra i personalen. De har haft naturumhuset stängt sedan i april på grund av pandemin.

– Vi har istället flyttat ut vår verksamhet och mött besökare ute vid nationalparkens huvudentré vid Sevedskvarnsområdet samt utanför naturum i Gysinge. Vi hade under högsäsong flera av de aktiviteter vi brukar ha men med begränsat antal besökare och obligatorisk föranmälan. Det fungerade mycket bra och vi fick många nöjda och glada kommentarer från besökare.

Paddling och laga äppelpaj i utomhusugn. Foto: Sanna Liljeholm.

Pandemin verkar också ha gjort att många fler sökt sig till nedre Dalälven och de har märkt av en stor ökning av besökare i nationalparken under 2020. Vid Skekarsbo och nationalparkens huvudentré har det varit nästan dubbelt så många besökare under mars - augusti jämfört med samma period förra året.

– Vi är glada att så många både nya och vana besökare hittat ut i Färnebofjärdens nationalpark! Tills vi kan öppna upp igen kommer vi fortsätta med coronaanpassade aktiviteter, tips och information via våra digitala kanaler. Vi har även just nu en självrättande aktivitet vid naturum i Gysinge som kommer finnas kvar till februari då nya aktiviteter väntar inför sportlovet.

Har er anpassning till covid-situationen lärt er något som ni kommer fortsätta med framöver?

– Vi hoppas att vi även framöver har möjlighet att finnas mer till hands på plats ute i nationalparken.

Hur har nationalparken och ni i personalen klarat av det ökade besökstrycket?

– Mer folk betyder såklart mer skötselarbete, naturumpersonal och framför allt har kollegorna på skötselsidan ute i nationalparken slitit hårt i sommar med att till exempel hålla dassen iordning och se till att det finns ved vid alla eldstäder runtom i nationalparken. De gör ett jättejobb för att hålla alla leder och rastplatser snygga och välordnade. Folk i allmänhet är bra på att ta reda på sitt eget skräp och att visa hänsyn när de är ute men det skadar inte att påminna om grunden i allemansrätten – du har rätt att vistas i skog och mark men skyldighet att inte störa och inte förstöra. Du lämnar en plats du varit på i naturen med målet att det inte ska synas att du varit där. I nationalparken är naturen extra skyddad, där råder starkare regler än allemansrätten.

Ni ska även utbilda mellanstadieelever till att bli naturguider. Kan du berätta hur det fungerar?

– Det är ett koncept vi just nu håller på att arbeta fram där elever i årskurs 5-6 bjuds in till nationalparken på en utedag. Där får de se, höra om och uppleva nationalparken vid nationalparkens huvudentré vid Sevedskvarnsområdet tillsammans med en naturumguide. Samtidigt får eleverna i grupper om tre välja ett eget tema och plats de vill guida om. Väl hemma på skolan igen arbetar eleverna med sina guidestationer. De får tips om till exempel guideteknik, presentationsövningar, guidemanus.

Arbetet leder så småningom fram till en friluftsdag för hela skolan där lärare och de yngre eleverna bjuds in och får lyssna på elevguiderna vid deras stationer, som heter saker som Forsen, Fiske, Liggande eken och Hackspettsträdet. Projektet startade med en skola hösten 2019 och förhoppningen är att det kan bli en ny satsning nu i vår. Konceptet knyter an till läroplanen på flera punkter och berör ämnena svenska, biologi samt idrott/hälsa.

Vad är målet med konceptet?

– Det är att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga genom övning i guidning, att ge eleverna kunskaper och erfarenheter av natur och friluftsliv samt att lära in ute med de positiva effekter utomhuspedagogik som metod bidrar till. Samt att eleverna får kunskaper och erfarenheter i sin egen unika närnatur, att väcka ökat intresse för naturvård och friluftsliv direkt och för framtiden. Från Färnebofjärdens nationalparks sida förväntas stärkta band till boende runtom nationalparken, ökad kunskap, förståelse och känsla för nationalparken och dess värden. Och förhoppning om framtida besökare.

Intervju och text: Erik Hansson