Pedagogik skapar naturtrygghet i Skånska landskap

Senast ändrad: 09 mars 2022
Två barn står och ser ut över en dimmig sjö

I Skåne har tiotusentals elever kommit ut i naturen tack vare olika samarbetsprojekt genom åren. Anders Larsson har jobbat sedan 1989 med att få naturovana att känna sig trygga och hemma i den skånska naturen.

Skånska landskap startades 2004. Det är en stiftelse som dels bedriver skogsbruk på 11 000 hektar, men också tar hand om skötseln av 19 naturområden i Skåne. Förutom att förvalta och utveckla dessa strövområden ingår det också i uppdraget att “stimulera det rörliga friluftslivet" och få fler att komma ut i den skånska naturen. Inte minst yngre personer som inte är så vana vid naturen. Denna grupp har särskilt fokus.

Tiotusentals elever har varit inblandade i stiftelsens utomhuspedagogik i de 19 strövområdena. En av dem som guidar barn och vuxna i de skånska landskapen är Anders Larsson. Han har jobbat med barn och naturovana i skogen sedan 1989.

– Under 90-talet var jag verksam i Naturskolan Gladan i Snogeholms strövområde. 1998 påbörjades ett samarbete med olika bankstiftelser för att få ut elever i årskurs 5 på vandringsleden Skåneleden. Under 20 år kom vi ut med 75 000 barn, berättar han.

Sedan 2017 jobbar Anders Larsson på stiftelsen Skånska Landskap till 100 procent med naturvägledning. Framför allt för årskurs 1-6, men också för SFI-studerande vuxna och en del aktiviteter för allmänheten. Han berättar att det är en speciell känsla att lyckas fängsla hela gruppen, men också att få kontakt med individerna.
– Det handlar om att bygga upp ett förtroende och sprida glädje och nyfikenhet. Ibland får man en kram eller en high-five när dagen är slut. Då vet man att man lyckats.

På vilket sätt jobbar du idag med vatten i er verksamhet?

– Vatten fascinerar alltid oavsett ålder. Ofta ingår håvning som ett inslag till exempel under en promenad då vi tar upp biologisk mångfald, artkännedom och utvecklingsstadier. Eller så är det en programpunkt i skräddarsydda dagsprogram. Ibland används vatten som hjälpmedel i samarbetsövningar eller som hinder att ta sig över och ibland metar vi, vilket är både rogivande och spännande.

De populäraste aktiviteterna brukar vara att håva, meta och paddla.
– Håvningen tror jag är spännande eftersom varje tag är som ”en ny giv”. Man vet inte vad som skall ligga i håven. Vissa tycker ju även att krypen är lite läskiga, men alla tycker de är fascinerande.

Paddlingen är ibland bara en kortare prova på-tur, men för grundskoleelever blir det oftast längre paddlingar. De delas in i två grupper och paddlar 2x1,5 timmar. Då är det alltid två ledare med. En är med i kanot ute med gruppen och en är kvar på land och hjälper till med flytvästar, i och urstigning och annat. Personen på land ansvarar också för att larma och kan även rycka ut med räddningsbåt om något skulle hända.

– Att paddla på en spegelblank sjö känns ju lite som att flyga. För många av eleverna är det första gången de provar på paddling. Att våga det och bemästra kanoten får både barn och vuxna att växa några centimeter.

Samarbetsövningar_Anders Larsson.JPG

Samarbetsövningar vid vatten. Foto: Stiftelsen Skånska landskap.

Har du något tips på hur man hjälper barnen att skapa en kontakt med naturen?

– Man måste ha roligt. Fokuserar på fikan eller korvgrillningen och bygg sedan på med annat som verkar roligt för gruppen. Det kan handla om att fiska, utforska, klättra, tälja eller laga mat. Lättast är det nog genom skolan. Om friluftsliv och utepedagogik finns på schemat så blir det inget konstigt alls att vara ute.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv