Rekommendationer för särskilt besökvärda naturområden samt val av karthjälpmedel

Senast ändrad: 09 augusti 2023

För särskilt besöksvärda naturområden

För särskilt besöksvärda naturområden bör följande beaktas när det gäller naturvägledning, information och tillgänglighet:

  • Underlätta besökarens val inför besök genom att (i samarbeten med lokala företag) digitalt erbjuda eller synliggöra upplevelsepaket eller inriktningar för upplevelsen – sådan service efterfrågas alltmer.

    Paketen kan till exempel vara indelade utifrån hur mycket tid man har att disponera i området, vilka aktiviteter man vill utöva eller hur mycket pengar man kan tänka sig att spendera. Exempel på paket som kan presenteras på en plattform: 
    • Vandra flera dagar mellan boenden med dagsturpackning utifrån en ledbeskrivning.
    • En kombination av aktiviteter, som vandring ena dagen och kajakpaddling nästa. 
    • Upplevelser med teman som ro och andlighet, fysisk eller mental utmaning eller matupplevelser.
    • Paket för barnfamiljer, med utmaningar som skattjakter. 

  • Bered plats på plattformen för att lyfta fram aktörer som står för kringservice och naturturismaktiviteter, men basera urvalet på kvalitetssäkring och aktörernas engagemang för att synliggöra sin verksamhet i anslutning till naturområdet. Om det inte finns resurser för att samla, uppdatera och kvalitetssäkra information om kringservice kan man länka till det lokala eller regionala turismorganet eller till internationella plattformar som booking.com eller Tripadvisor. Koppla till information om kollektivtrafik, vädertjänster och aktuell status för leder och skidspår. En mobilapp bör kunna ge information om närmaste hållplats och tidtabell. 

  • Om det är dålig mobiltäckning i området eller om ni har en betydande andel utländska besökare, överväg att ordna wifi-lösning och en solcellsdriven laddningsmöjlighet vid entrén till området.  
  • Vi rekommenderar att man använder digitala audioguider som komplement till texter och bilder i naturvägledningen.  
  • Inkludera digitala lekar, spel och utmaningar särskilt i naturvägledning för barn och ungdomar. Använd till exempel grafiska QR-koder för att med textmeddelanden ge ledtrådar som kan undersökas i miljön.
  • Tekniken förstärkt verklighet (Augmented Reality- AR) kan användas i appar för smarttelefoner som verktyg för att synliggöra saker som besökaren annars inte ser.  Till exempel hur landskapet förändrats över tiden eller som hjälpmedel för att namnge berg eller andra företeelser i området. En annan variant är att erbjuda 360°-film eller panoramabilder av det område som besökare ser, med platsnamn i bild.
  • Om ett mål med naturvägledningen är att besökaren ska lära sig om naturområdet kan någon form av underhållande kunskapstest erbjudas vid besökets slut.

  • Uppmuntra besökaren att dela med sig av sina bilder och tankar från platsen, till exempel via sociala medier och genom att använda en hashtagg för området. Grafiska QR-koder kan användas för direktlänkar till relevanta sociala mediesidor. Digitala kanaler ger stora möjligheter till återkoppling från den enskilda besökaren både till förvaltare och andra besökare. Detta är värdefullt även ur marknadsföringssynpunkt.

 

Karthjälpmedel

Kartor är mångsidiga hjälpmedel, före under och även efter besök. Att kunna orientera sig, komma fram och lämna är en förutsättning för att kunna ta del av naturvägledning.   

Skärmbild av Lantmäteriets kostnadsfria webbtjänst för nedladdningsbara kartor.
Skärmbild av Lantmäteriets kostnadsfria webbtjänst för nedladdningsbara kartor.

Tack vare digital teknik finns det möjlighet att förhöja kartbilder med olika valbara skikt, enligt GIS-teknik, eller geografiska informationssystem. Med hjälp av GPS och mobiltelefon är det möjligt att få förslag på rutter även i realtid, med rösthänvisningar. Eller att i efterhand se på kartan vilken väg som togs i en miljö.

Mobil GPS är dock inte helt pålitlig i vildmark. Dels kan mobiltäckning brytas, dels kan generiska kartapplikationer sakna uppdatering för svenska orter.

Många kommuner erbjuder kartsystem via sina webbplatser för service-, kultur- och fritidsutbud, och vänder sig ofta till kommuninvånare eller turister. Ibland med kartinformation på fler språk. Flera av dessa lösningar medger uppdatering av platsinnehåll, antingen via inloggning eller kontakt med kartansvariga. Vissa erbjuder direktlänkning till kartinnehåll. Från vissa går det även att göra utskrifter med anpassat innehåll, till exempel rekreationsområden.

Andra karttjänster är specifikt inriktade mot natur- och friluftsliv, samt besöksmål. “Naturkartan är en ledande kartportal och en webbtjänst. Kunder kan registrera sig och via plattformens publiceringsverktyg skapa digitala kartguider till naturområden och leder, med samlad besöksinformation. Besökare som registrerar användarkonto kan spara, markera och dela sina besök på kartan med andra.

Skyddad naturutvecklad av Naturvårdsverket, är en annan webbaserad karttjänst inriktad på nationella natur-, kust och vattenskyddsområden. Kartapplikationen Fornsök, utvecklad av Riksantikvarieämbetet, är en annan webb- och app-baserad karta som presenterar kulturmiljöer i hela Sverige. Via så kallad öppen data, finns möjlighet för andra att hämta information ur kartregistret för egna applikationer.

För att utveckla egen kartbaserad information, som verktyg för besökare i tryckt eller digital form, finns olika kartmöjligheter:

  • Lantmäteriets terrängkarta i skala 1:20 000–1:50 000 fungerar bra som underlag för vandring och vägvisning i naturområden med många detaljer och platsnamn. För större överblick kan man använda Vägkartan och Sverigekartan. 
  • Orienteringskartor är mycket detaljerade och har bra skala för vandring. De finns dock endast för vissa områden och saknar ofta platsnamn, vilka kan vara bra som referenspunkter. Här är länk till Orienteringsförbundets karttjänst
  • Google Maps och Apple Maps är lättillgängliga och en kostnadseffektiv lösning, men är inte särskilt lämpliga för information om vandring eller information om naturområden, då kartorna har få detaljer och nästan inga platsnamn.
  • Google satellitvy är ett bra komplement till kartor. Den gör att man lätt kan läsa av landskapet till exempel genom att man kan se skillnad på olika typer av skog eller hur en strandkant ser ut.
  • Open Street Maps är en karttjänst baserad på öppen källkod och ett alternativ till Google:s karttjänster. För att skapa kartapplikationer med OSM krävs dock kännedom om hantering av kod samt viss programmeringskunskap, alternativt tredjepartstjänster som Mapbox eller Merkaartor.

Ovanpå kartan kan man som plattformsägare (utvecklare) behöva lägga på egna lager med symboler, leder och platsnamn. Följande bör prioriteras: startpunkt för leder, vindskydd/rastplats, sevärdhet, badplats, utsikt, dricksvatten, toalett, skyddad natur och tips vid olyckor. För att undvika för mycket information och symboler i kartvyn kan det vara lämpligt att styra vad som ska visas i olika skalor.

Erbjud ett genomtänkt menysystem där användaren kan välja funktioner och vilken typ av information man vill se eller prenumerera på. Om det finns både webbsida och mobilapp kan val i den ena speglas i den andra genom inloggning om ett konto kan öppnas.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv