Krympande glaciärer öppnar för samtal

Senast ändrad: 22 januari 2024
Alexander Wingård

I Kebnekaisefjällen syns klimatförändringarna tydligt – det ger guiderna många tillfällen att prata miljöfrågor. Men Alexander Wingård med kollegor vill mer. Nästa år erbjuds troligen guidningar i samarbete med Tarfala forskningsstation.

Under sommaren erbjuder Kebnekaise fjällstation gästerna möjlighet till en guidad vandring längs östra leden upp till sydtoppen på Kebnekaise. Den går dagligen och under de 8–12 timmar som turen tar beroende på väderlek och gästernas fysiska status hinner man prata en hel del inom gruppen, också om miljö och klimat. Det är vanligt att folk ställer frågor och är nyfikna.

– När man står med en grupp vid en krympande glaciär och pekar på skillnaden i utbredning och tjocklek mellan förr och idag kommer det naturligt, säger Alexander Wingård som sedan i juni i år är sportchef på Kebnekaise fjällstation.

Ullfilt på glaciären

Två glaciärmöten ingår i turen upp till sydtoppen. På Björlings glaciär, på sluttningen av Kebnetjåkka, fanns i somras en extra sevärdhet som gav näring till samtalen kring glaciärernas avsmältning, berättar Alexander. Det var äventyraren Oscar Kihlborg och organisationen POW – Protect Our Winters Sweden – som lagt ut 200 kvadratmeter ullfilt över ett område på glaciären för att väcka uppmärksamhet kring hur snabbt avsmältningen faktiskt går. Fjällstationens guider, som passerade området med grupper många gånger under sommaren, kunde följa hur snön smälte undan överallt utom under filten som skyddade från sommarvärmen. Följden blev att filten i slutet av sommaren låg på en två meter hög snöplatå.

Somliga flyger upp

Nästa glaciär som den guidade vandringen kommer till är den vid målet, den som täcker sydtoppen. 1883 när fransmannen Charles Rabot gjorde den första dokumenterade bestigningen beräknades höjden till 2 130 meter. Idag är den ungefär 2096 meter. Det ger ytterligare tillfälle till att prata om människans påverkan på klimatet och vad den för med sig.

Ytterligare en möjlighet uppenbarar sig ibland när en helikopter går ner för landning på en platå nära toppen och människor som valt att flyga upp kliver ur och traskar den sista biten upp. Många vandrare blir förvånade över att man kan göra det.

– Hela naturupplevelsen förstörs ju på sätt och vis för den som gått och klättrat hela vägen, säger Alexander. Men många av våra gäster sträcker ändå på sig över att ha tagit sig upp för egen maskin och över att ha gjort ett val som gjort ett mindre klimatavtryck.

Samarbete med forskare

Hittills har det varit upp till var och en av guiderna hur mycket de vill prata om klimatet, men kanske kan det ändras framöver. För visst vore det bra om alla naturvägledarna hade samma kunskaper och kunde förmedla en samstämmig bild av klimatkrisen, resonerar Alexander.

– Jag vill att vi ska vara ärliga med hur det ligger till, säger han. Och det är väldigt viktigt att det vi säger är baserat på forskning.

Därför är han mycket angelägen om att få till ett samarbete med forskningsstationen i Tarfala (en knapp mil från fjällstationen). Där bor ett antal forskare som bland annat jobbar med att undersöka hur klimatförändringarna påverkar fjällandskapet. Nästa sommarsäsong kommer fjällstationen troligen att kunna erbjuda en guidad dagstur dit. På plats ska gästerna bland annat få möjlighet att höra en föreläsning om forskningen och livet på forskningsstationen, och ställa frågor.

Om intresset visar sig vara stort kanske Alexander och kollegorna går vidare och satsar på ett paket med övernattning. Då kan man exempelvis lägga till en glaciärvandring, där gästerna får se hur forskarna arbetar i fält och kanske hjälpa till på något sätt. Men ingenting är helt klart än.

Guldstjärna till tågresenärer

Alexander vill också gärna i vidare bemärkelse göra det möjligt för gästerna att göra så litet klimatavtryck som möjligt. Fjällstationen kan absolut bli ännu bättre på att inspirera till tågresande, resonerar han. Men det är svårt när tågbiljetter är dyrare och svårare att få tag i än flygbiljetter. Och när tågresandet tar väldigt mycket längre tid och människor ofta har bråttom, även på semestern.

– Vi borde kanske ge en liten guldstjärna till dem som tar tåget på något sätt, säger Alexander Wingård. Men klimatskamma gästerna ska vi inte. Politikerna borde ändra villkoren för resandet, det är för enkelt och billigt att flyga idag.

Med det sagt tycker han att Kebnekaises naturguider ska informera om den globala uppvärmningen, även om det känns obekvämt för somliga gäster.

– Det är ju de tveksamma som är viktigast att nå, säger han. I bästa fall väcker man en tanke även hos dem.

 

Text: Åsa Ottosson

Läs flera artiklar i Naturvägledaren 3/2022.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv