Gemensamt krafttag för barn och unga

Senast ändrad: 26 augusti 2020
Porträtt av en kvinna. Foto.

Nätverket Naturens år fokuserar just nu särskilt på att inspirera barn och unga till att vara ute. "Tillsammans kan vi öka kunskapen om hur och när ungdomar vill vara ute, och hur vi kan göra aktiviteter som passar dem", säger Stina Söderqvist, samordnare Naturens år. Foto: Stina Söderqvist, Naturvårdsverket.

Nätverket Naturens år består idag av ungefär 30 myndigheter och organisationer inom natur och friluftsliv. Samarbetet startade 2009 för att uppmärksamma att de första nationalparkerna och naturskyddslagstiftningen fyllde 100 år i Sverige.

– Att vilja inspirera till att vara mer ute och att öka kunskapen om allemansrätten är något som förenar de flesta i nätverket. 2013 startade vi temat ”Uteåret”. Den satsningen driver vi alltså vidare i år, med särskilt fokus på unga, berättar Stina Söderqvist.

Deltagarna i Naturens år träffas regelbundet och utbyter kunskap och erfarenheter. Man har en gemensam hemsida där ett urval av medlemmarnas aktiviteter presenteras. Naturvårdsverket ordnar träffarna och håller ihop nätverket, men det är medlemmarna som anordnar aktiviteter. Naturvårdsverket hoppas att den kunskap som byggs upp kan komma till användning i regeringens friluftslivspolitik.

Vad tror du behövs för att motivera unga att vara ute mer?

– Det gäller att fånga ungdomarnas perspektiv och intressen. Ibland ser vi kanske den moderna tekniken med smarta telefoner som något som ställs i motsats till att vara ute. Jag tror tvärtom att teknik kan fungera som en brygga ut i naturen. Med smarta telefoner och filmkameror kan man enkelt dela sina naturupplevelser med kompisarna, säger Stina Söderqvist.

Geocaching, som är en typ av skattjakt med GPS, är en aktivitet som kanske har utvecklats lite i det tysta men blivit riktigt stort, både i Sverige och ute i världen. Den tekniska utvecklingen har också möjliggjort projekt som ”Naturens kalender” (se artikeln i det här numret av Naturvägledaren) där skolbarn och andra kan rapportera till exempel höst- och vårtecken, som en del av klimatrapporteringen.

Teknik i alla ära, men Stina Söderqvist är mån om att det inte ska vara en penningfråga, om man kan vara i naturen eller inte.

– Det ska inte vara svårt och komplicerat att vara ute. Ofta kan man öka intresset genom bra pedagogik. Naturumen är ett exempel som ligger i framkant när det gäller pedagogik, menar Stina Söderqvist. 

Ett område som Naturens år och Naturvårdsverket fortsätter att satsa på är allemansrätten. Förra året inleddes projektet ”Var rädd om din arena” som drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent och handlar om just allemansrätten. De har lyckats bra med att nå ut till barn och unga, och projektet fortsätter därför även i år.

– Kunskapen om vad allemansrätten innebär och hur vi gör den hållbar behöver ständigt förnyas och nå nya grupper. Barn och unga är ju en målgrupp som hela tiden fylls på, säger Stina Söderqvist.


Artikeln har publicerats i CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren 1/2014 Naturvägledning för barn och unga.


Kontaktinformation