Checklista för naturvägledning om våtmarker

Vi hoppas att checklistan inspirerar till mer och ännu bättre naturvägledning kring våtmarker – vilket kan leda till ökat intresse, fler besök, ökad förståelse och fler naturvårds- och friluftssatsningar kring dessa viktiga miljöer. Samt att den bidrar till dialog och engagemang inför, under och efter återskapande av våtmarker.

På denna sida finner du både checklistan och kompletterande material:

• Checklistan
• Våtmarkers betydelse
• Kommunikation om våtmarker:
  • Naturvägledning
  • Dialog
• Råd och stöd

Checklista för naturvägledning om våtmarker

1. Använd våtmarkens aha-potential

Det finns djur, växter och mycket annat kring våtmarker som är fascinerande och som kan skapa nyfikenhet och engagemang. Lyft fram det intresseväckande. Naturvägledning kan bidra till aha-upplevelser och ge ny kunskap om det som finns "under ytan". Lyft fram möjligheterna för upplevelser i och med restaurering av våtmarker.

2. Fokusera på det som besökaren kan uppleva på plats

Utgå från det som besökaren konkret kan uppleva direkt på platsen. Aktivera flera sinnen. Går det att känna, smaka, dofta, se eller lyssna? Naturvägledning bygger vidare på förstahandsupplevelsen för att bidra till förståelse och kunskapsutveckling, till exempel genom att berätta om platsen ur ett vidare perspektiv kopplat till stora frågor om biologisk mångfald, vattenresurser och klimat. 

3. Utgå från besökarnas perspektiv

Alla människor tar till sig information på olika sätt och utifrån olika perspektiv med olika värderingar och normer. Trots det finns det en del gemensamma nämnare hos besökarna. Utgå från och planera för några besökargrupper, för att förenkla planeringen. Försök förstå deras perspektiv och hur naturvägledningen kan bli relevant för dem. Besökare som återkommer kan inbjudas att följa med i hur platsen förändras. Idag är det kanske fult men om ett år kommer det att se annorlunda ut. Lyssna och ta vara på besökarnas erfarenheter.

4. Visa vad besökaren själv kan göra

Sträva efter att besökaren att känna engagemang för området. Berätta hur de aktivt kan bidra till att stärka våtmarkens värden, t ex genom medborgarforskning. Förvaltaren/ägaren av våtmarken kanske vill få hjälp med att observera speciella arter. Våtmarker kan även fungera som en språngbräda för engagemang för till exempel vattenhushållning och bevarande av biologisk mångfald. Med hjälp av naturvägledning kan besökarens uppmuntas till engagemang också på hemmaplan. Kanske kan besökaren skapa en groddamm eller våtmark på sin egen tomt.

5. Skapa en plan för naturvägledningen

Tänk igenom och planera naturvägledningen: Skaffa först kunskap om området. Bestäm sedan vad du vill berätta och för vem. Välj därefter hur du ska berätta det, med guidningar, skyltar etc. Testa och involvera berörda i arbetet. Dialog med engagerade personer och aktörer är en viktig del i det arbetet. Läs mer om planering av naturvägledning här.

Ladda ner den mer kortfattade checklistan här och skriv ut. Eller beställ tryckta exemplar via cnv@slu.se.

Våtmarkers betydelse

Trots att våtmarkerna spelar en viktig roll har arealen våtmarker minskat kraftigt sedan andra hälften av 1800-talet, då de framför allt har dikats ut för skogs- och jordbruk. Under de senaste hundra åren har nästan en fjärdedel av den ursprungliga våtmarksarealen försvunnit. Dränerade torvmarker släpper ut stora mängder växthusgaser. Under senare år pågår ett brett arbete för att återskapa och återväta tidigare våtmarker.

Våtmarker fyller en mängd viktiga funktioner i landskapet och är viktiga pusselbitar i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. De är bland de mest artrika miljöerna och spelar en nyckelroll i ekosystemet. Genom att våtmarker behåller vatten kan de skydda landskapet mot både torka och översvämningar. De renar vattnet och binder näringsämnen innan det rinner vidare till vattendrag. En del våtmarker bildar torv, en process som är viktig för klimatet då kol binds. För tamdjur, som renar, är våtmarker viktiga för bete och hö.

Våtmarkens öppna ytor uppskattas av många besökare. Här finns också en uppsjö av olika djur och växter vilket gör dem intressanta för friluftsliv, rekreation och möjlighet att fördjupa kunskap. Våtmarkerna kan vara en språngbräda för att bidra till ökat naturintresse hos allmänheten som till exempel vandring, fågelskådning och insektsskådning. Naturvägledning är viktigt för att hjälpa till med det.

Återskapade våtmarker ger många nyttor. Våtmarker som återställs på rätt sätt och på rätt plats kan:

• bidra till att bevara eller öka den biologiska mångfalden
• minska läckage av växthusgaser till luften
• minska läckage av näring till sjöar, vattendrag och hav
• hålla kvar vatten vid större nederbördsmängder och
• skapa förutsättningar för grundvatten att lagras.

Samtidigt kan själva förändringen i landskapet när våtmarker återskapas väcka nyfikenhet hos allmänheten och om det förklaras väl i dialog med dem öka det lokala engagemanget för vattenmiljön. 

Läs mer om våtmarker på Naturvårdsverkets webbsida. 

Kommunikation om våtmarker

Naturvägledning

Naturvägledning är metoder som du kan använda för att underlätta för besökare att lära sig om en plats eller utveckla sin känsla för den. Exempel på naturvägledning är guidning, pedagogiska och engagerande skyltar och ljudguider. Fördjupande material i text och ljud kan erbjudas via mobiltelefoner. Under restaureringen av våtmarken kan naturvägledning vara värdefullt som del i kommunikationen med berörda aktörer och besökare, för att förklara vad som händer, hur området kommer ändras, uppmana besökarna att reflektera enskilt eller tillsammans eller för att fånga upp besökares tankar. 

När du börjar planera för naturvägledning bör du tänka igenom noga vad du vill uppnå. Planering av naturvägledning kan sammanfattas i dessa steg:

1. Välj våtmarksområde (om du har flera att välja mellan) och ambitionsnivå.
2. Beskriv området idag: dess värden, besökare och eventuell nuvarande naturvägledning.
3. Beskriv vad ni vill åstadkomma: syfte, mål och målgrupp. Välj vad vill ni kommunicera (tema), utifrån vilka förstahandsupplevelser och var.
4. Välj naturvägledningsinsatser: mål, innehåll och metoder 
5. Kartlägg potentiella risker, motsättningar och outnyttjade möjligheter.
6. Testa och utvärdera.

På www.slu.se/nvl-planering finns mer information om planeringsstegen och principer du kan använda i din planering. Där finns även handboken Naturvägledning i natur- och kulturområden.

Under planering, test och utvärdering av naturvägledning för våtmarken, se till att berörda och engagerade personer har möjlighet att delta i och bidra till arbetet. Hur dialogen planeras och utformas spelar stor roll för resultatet. Läs mer i dialog-avsnittet nedan.

Här följer rekommendationer för hur du kan planera naturvägledning för våtmarker.

Underlätta upplevelser

Gör våtmarken lättillgänglig för upplevelser. Ibland kan bryggor, spänger och torn underlätta. Med håvar, vattenkikare, förstoringsglas och luppar kan besökare komma närmare livet under ytan. Med hjälp av kreativa hjälpmedel som snöskor kan man gå ut på mossar som annars skulle vara otillgängliga. Uteklassrum kan ordnas vid tåliga platser.

Exempel:

• Biosfärklassrummen i Vattenriket är ett av flera exempel på uteklassrum. Syftet med dem är att underlätta för skolor och scoutgrupper att utforska Vattenriket på egen hand. Vid varje biosfärklassrum finns en låda med håvar, burkar, luppar, bestämningsnycklar och annat material som underlättar undersökande och undervisning på plats. Lärarhandledning till två av biosfärklassrummen går att ladda ner.

Guidning och dialog

Guidning kan lättast anpassas till besökarna och är en möjlighet till direkt dialog. En kunnig guide kan visa och dela med sig av och bjuda till samtal med utgångspunkt från sin egen fascination över det som finns att upptäcka.

Exempel:

• Natur i fokus håller sedan 20 år tillbaka i guidade exkursioner till åar och våtmarker för skolklasser och vuxengrupper. Turerna leds av naturskolepedagog från en naturskola och exkursionerna kopplar till läroplanen. 
• Flera av Sveriges naturum har bra guideverksamhet om våtmarker. Naturum Store mosse är ett av dem och erbjuder bland annat guidade snövandringar på mossen sommartid. Flera naturum håller guidningar om fåglar och växter i våtmarker. Naturum Vattenriket är ett av dem.
• Det finns många goda exempel på pedagogiska guidade aktiviteter för våtmarker och vattendrag, med inriktning på barn. Här är några av dem: Skolbäcken, Vattendetektiver och Vattnet i skolan.
• Projektet Grip on Life har anordnat så kallade vattendragsvandringar, där vattendrag och den närliggande skogen besöks. Syftet har varit att skapa förståelse om åtgärder och att fler markägare att agera. Särskilt dialogen under vandringarna har uppskattats.
• Guidade väsenvandringar är ett exempel på dramatiserade guidning om vatten i landskapet. Guider som klär ut sig till och agerar och berättar om miljön som de väsen  som finns på plats kan göra det lättare för deltagare att engagera sig i guidningen.
• Kärrkosmos är exempel på en interaktiv föreställning, där deltagarna deltar i en koreograferad ljudinstallation vid ett kärr. Deltagarna uppmanas uppleva våtmarken på olika sätt genom flera sinnen.

Skyltar (och stigar)

Skyltar med text och illustrationer eller bilder har till skillnad mot en guide fördelen att alltid finnas på plats. Skylten kan formges så att den smälter in men ändå förhöjer upplevelsen. Ofta placeras skyltar längs en stig.

Exempel:

• Inom projektet Grip on Life har det tagits fram demonstrationsområden, där man förklarar hur och varför man har gjort åtgärder. Sandvadsbäcken-Emån handlar  om återskapande av våtmarker i skogslandskapet, och där kombineras skyltar med en folder. För flera områdena i projektet har digitala demonstrationsslingor tagits fram.

Ljudguider

Med hjälp av mobiltelefon eller en stationär ljudguide kan besökaren ta del av inspelade berättelser eller naturljud. Information om ljudguiden kan finnas på till exempel en skylt.

Exempel:

• De guidade väsenvandringarna (se ovan) har gjorts om till självguidande ljudvandringar längs vattendragen. Vid vandringarnas start finns en skylt som berättar om ljudguiden och vandringen. Efter får besökaren hjälp att hitta rätt med hjälp av riktningspilar i en mobilapp. Ljudklipp och bilder dyker upp vid förinställda platser. Läs mer här.

Fördjupning

Fördjupningsmaterial kan erbjudas till exempel i form av foldrar, under en lucka som besökaren själv lyfter, eller på en webbsida.

Exempel:

• Lunds kommun förklarar på en webbsida hur man som pedagog på bästa sätt använder sig av en våtmark vid Södra Sandby. En rutt och flera stopp föreslås. Pedagogiska och utforskande övningar presenteras med kompletterande aktiviteter. 
• För Kullabergs naturreservat förklaras på en webbsida i text, med film och en bild på skylt varför och hur åtgärder ska göras för våtmarker i området. 
• För GRIP on LIFEs demonstrationsområden finns webbsida med digitala besöksområden och broschyrer om demonstrationsområden.
• Vattenrikesnurran är ett redskap som kan användas för att ta reda på hur en bäck eller en å mår och vilka värden den har och nyttor den bidrar med. 

Utställningar

En utställning kan ge en fördjupad berättelse om platsen till exempel med bilder av livet i våtmarken. Den kan placeras där det passar, utomhus eller under tak. Guidningar vid våtmarken kan kopplas till utställningar.

Exempel:

• Flera naturum har bra utställningar om våtmarker, t ex Store mosse, Vattenriket och Blekinge.

Konst

Konst kan användas som en ingång till att väcka nyfikenhet, ge nya perspektiv och stärka känslomässiga kopplingar. Genom ett samarbete med konstnärer kan du få hjälp att utforska eller gestalta våtmarken med konstnärliga uttrycksformer. Det kan leda till att besökare reflekterar över våtmarken på nya sätt, bidrar med sina berättelser och blir medskapare.

Exempel:

• I det konstnärliga eventet The Unserveyed Area ville man bygga en dialog mellan besökare om en ös känsliga natur. Konstnärer inbjöds att skicka in ett fotografi av en vattennära plats (inte på ön) med en berättelse om platsen och vattnets betydelse. Fotografierna med text sattes upp på ön och fick där en estetisk relation till den lokala naturen. Bilderna och berättelserna lades upp på en webbsida. Läs mer här.

• Genom konstprojektet Vems vatten är du? samlas vattenprover och personliga berättelser in från lokalsamhället. Genom biologiska färgprocesser, där vatten från olika källor och platser blandas med växtmaterial, skapas interaktiv konst som förändras beroende på vattnets egenskaper. En utställning skapas där besökarna kan röra sig runt och samtidigt ta del av de olika berättelserna, om var vattnet kom ifrån och vem det tillhör. Barn och unga har fått en aktiv roll i insamlingen av vattenprover. Läs mer här.
  
  
• Som en del av det interaktiva konstverket Med vind i håret i Sjöbo kommun kan man få uppleva hur det är att färdas i landskapet som ett porlande vatten. Med hjälp av teknikförstärkt verklighet (AR) kan man genom sin mobiltelefon se och höra rörelserna i landskapet vid Vombsjön.

• Med projektet Där linet växer: Backaplan ville konstnären utmana den urbana miljön genom att bryta upp asfalten på en parkeringsplats för att odla lin. Skolelever engagerades för att hjälpa till med vattning. Precis som i våtmarker, där vattennivåer och flöden är avgörande för ekosystemens hälsa, blev vattnet en central aktör i projektet. Barn och lokalbefolkning fick genom regelbundna vattenvandringar möjlighet att reflektera över vattnets viktiga roll i regenerativa processer. Läs mer här.

Dialog

Dialog är både viktigt att arbeta med under och efter en restaurering av en våtmark, för att skapa förståelse för och bidra till delaktighet. Naturvägledning kan hjälpa till med dialog om våtmarker på plats i naturen.

Vid en restaurering är det viktigt med löpande dialog mellan alla berörda aktörer, som till exempel återkommande besökare och lokalboende. Guidning med interaktiva delar kan vara en del av dialogerna. Genom möten på plats ute vid våtmarken kan naturvägledningen bidra till att synliggöra och tala om eventuell oro och konflikter samt att skapa engagemang och delaktighet. Deltagarna kan få närmare kontakt med och förståelse för våtmarken och processen. Platser och naturvärden ha vitt skild betydelse och mening för olika personer, utifrån värderingar och normer. Naturvägledning kan ta utgångspunkt i närheten till våtmarkens värden och hjälpa deltagarna att dela perspektiv och betydelser med varandra. Ömsesidig förståelse och konstruktiv dialog kan vara ett mål.

Dialoginriktad naturvägledning eller dialogvandringar för allmänheten kan ske vid ett enda tillfälle eller följa och stötta  restaureringsprocesser, med upprepade möten och aktiviteter. Starkt engagemang för ett landskap och behov av dialog uppstår ofta vid förändringar, som återskapandet av en våtmark. Markägarens delaktighet, kunskap och engagemang är viktig. 

Tips på metoder för att dialog i natur finns i CNV:s verktygslåda.

Exempel:

• Ett ofta omtalat exempel är marken kring Kristianstad, som länge betraktades som ett vattensjukt och oanvändbart problemområde utanför staden. Med långvarigt och målinriktat arbete från ett flertal organisationer som restaurerat och tillgängliggjort området och medvetet arbetat med attitydförändringar – som namnet Kristianstads vattenrike – är det idag en tillgång, ett uppskattat besöksmål och biosfärområde. Läs om processen här.
• Dialogarbetet under framtagandet av naturstig vid våtmark i Strågeryd. Man ordnade en träff med olika aktörer där de fick tänka sin i olika besökargruppers perspektiv och utifrån det komma med förslag på hur området kan utvecklas. Arbetet med våtmarken är en del av Grip on Life-projektet. 
• Inom projektet Supported by Nature restureras våtmarken Prostmyran i Hedemora och man tar fram en lärplats för den, som skolor och andra besökare ska kunna använda för att lära sig om våtmarker men också för att inspireras till liknande restaureringsåtgärder. I samband med framtagandet av lärplatsen har träffar arrangerats med alla berörda kringboende och aktörer för att involvera dem och deras synpunkter i arbetet. 

Dialog innan en restaurering

Personer som berörs och har ett engagemang för en plats uppskattar att få möjlighet att påverka åtgärderna i god tid, och innan avgörande beslut har fattats. Informera tidigt om vad som är på gång i området/våtmarken och förklara tydligt vad syftet är med åtgärderna. Bjud in till samråd.

Frågor som kan vara bra att ta ställning till innan restaureringen:

• Initiativet. Vem tar initiativet? Kommun, länsstyrelse, markägare, ideell organisation? Varför tas initiativet och vilket är syftet?
• Roller. Vilka roller finns? Vem har kunskap om hydrologin, biologiska mångfalden, historien? Vem ska anlitas för bästa resultat?
• Bilda arbetsgrupp med markägare, kommun, länsstyrelse, personer som känner området väl, ideella föreningar som fågelförening, naturskyddsförening, jaktlag. Skapa en gemensam bild av hur och när de personerna/aktörerna ska involveras under arbetet. Det är viktigt att de får realistiska förhoppningar om vad deras medverkan kan innebära.
• Gör frågeställningar. Kan vi återställa till hur det var? Vet vi hur det såg ut innan dikning? Om inte – hur vill vi att det ska se ut?
• Vad ska vi gynna? Vilka verksamheter berörs av återställandet? Jaktlag? Bärplockarföretag? Ska området skötas efter återställningen? Vem sköter i så fall finansieringen?
• Formulera en gemensam vision. I visionen ska syftet klargöras.

Dialog under restaureringen

Kommunicera med allmänheten löpande och berätta vad som händer och när. Visa hur området förändrats över tid och vad som händer framåt. Hur såg det ut innan dikning? Hur kommer det att se ut i framtiden? Använd kartmaterial för att visa. Sätt området som ska återställas i ett större sammanhang. Använd skriftligt material och bilder. Finns äldre fotografier? Finns äldre berättelser? Visa bilder på de arter som förväntas återetablera sig.

Uppmuntra besökarna att ställa frågor eller lämna kommentarer till dem som arbetar med våtmarksåtgärden. Förbered de som arbetar på att frågor kan komma. Det kan också ske via QR-kod på plats, som leder till ett kontaktformulär, eller i en besöksbok. Arbetsgruppen bör involveras och hållas underrättade om kommunikationen samt bjudas till dialog vid lämpliga tillfällen.

Efter åtgärden

Gör ett tydligt avslut av arbetsgruppens engagemang när restaureringen är avslutad. Har ni nått målen? Finns möjlighet till fortsatt engagemang för personerna/aktörerna i arbetsgruppen? Kanske vill delar av gruppen involveras i framtagande av naturvägledning för våtmarken om den inte redan tagits fram.

Naturvägledningen kan bidra till fortsatt kommunikation med besökare och lokalbefolkning, till exempel genom skyltar och guidningar. Även om inte en guide finns på plats vid våtmarken när en besökare kommer går det att få till en dialog, som genom att du i text uppmuntrar besökare att svara på frågor digitalt, kanske efter att en grupp av deltagare pratat med varandra på plats. Svaren kan bearbetas och användas i kommunikation till andra besökare, med fokus på vad andra besökare tycker och tänker om den eller har upplevt vid våtmarken.

Utforma skyltar vid våtmarken så att de uppfattas som relativt tidlösa. Skyltar sitter ofta på samma plats länge. Istället för att skriva ”här har en våtmark återskapats” berätta om våtmarken och dess värden. Uppmuntra besökarna att lämna kommentarer eller ställa frågor, på liknande sätt som under restaureringsprocessen.

Råd och stöd

Kontakta CNV för råd och fler tips på goda exempel.