För- och nackdelar med digitala verktyg för naturvägledning

Senast ändrad: 29 september 2023

Möjligheterna att använda tekniska hjälpmedel inom naturvägledning är många. Från besöksinformation och digitala guider, till aktiverande spel. På plats i utomhusmiljö, inomhus i utställningsrum eller nåbart på distans.

Genom digital teknik kan deltagares platsupplevelser förhöjas och delas med andra, vilket är positivt både för lärandet och för marknadsföring av aktiviteten. Teknik kan också bidra till att öka tillgängligheten samt engagera nya, naturovana deltagare. 

Det är lätt att inspireras till spännande teknik för innovativ besökskommunikation. 

Men tekniklösningar har inget egenvärde utan ska i naturvägledningssammanhang ses som medieverktyg för att underlätta för människor att utveckla sin känsla och kunskap om natur- och kulturmiljön. Vårt råd är därför att tänka efter före och planera naturvägledningen, för att genom den se vilka tekniska lösningar du kan behöva.

spejder-1.jpg 
Unga scouter aktiverar sig med hjälp av den danska appen NaturTjek. Foto: NaturTjek

Möjligheter med digital teknik

Under de senaste decennierna har information i böcker, fysiska dokument, trycksaker och skyltar mer och mer börjat lagras och distribueras på elektronisk väg. 

Internet har förändrat och utvecklat de sätt vi kommunicerar på. En utveckling som idag till stor del bygger på mobila lösningar, där många olika tekniklösningar i praktiken ryms i fickformat. Hela samhället och dess många funktioner håller på att digitaliseras: skola, myndigheter, butiker, nöjesverksamheter, kultur, fritid och resande. Digital teknik har blivit en del av vardagen för de allra flesta.

För att möta dagens och framtidens besökare i deras behov av information och vägledning är och kommer digital teknik att vara viktig. Digital naturvägledning och information kan delvis göra samma saker som sin analoga motsvarighet. Den kan dessutom bidra med en stor mängd nya lösningar för att öka tillgänglighet och naturupplevelser. 

Digital teknik har dessutom miljömässiga fördelar. Mycket av dagens teknik är resurssnål. Att sprida information på digital väg minskar behov av papper och distribution, vilket spar på natur och minskar luftföroreningar vid transport. Med digital teknik kan vi mötas på distans och spara långa bil- och flygresor för de viktigaste resorna.

Person som orienterar sig i landskapet med smarttelefon. Foto: Markus Spiske via Unsplash.com
Person som orienterar sig i landskapet med smarttelefon. Foto: Markus Spiske via Unsplash.com

Ett besök i naturen startar ofta från en annan plats, till exempel hemifrån eller från en annan ort, genom att söka information och få tips om besöksvärda platser. 

Väl utförd kan digitalt baserad naturvägledning underlätta besök i naturen genom att till exempel via internet eller sociala medier ge svar på frågor som var det finns ett lämpligt område, hur man tar sig dit och var man kan bo och äta. 

Fördelen med digital teknik är att besökaren ofta bär med sig sin mobiltelefon eller surfplatta och kan både uppdatera och ändra sina planer snabbt. Planering och bokningar kan göras direkt. Man håller sig också uppdaterad om väderleksrapporter, information om aktuella förhållanden längs en led, vattenstånd och lavinsituationer och så vidare.

Digital teknik kan även användas för att förstärka en naturupplevelse. Besökaren tar då del av naturvägledning som fördjupar kunskapen om platsen och dess värden så att upplevelsen stärks. Man kan till exempel använda applikationer för mobiltelefoner (app) för att identifiera stjärnbilder, bestämma arter eller läsa spår i snön. Man kan använda internet för att söka fördjupad information. För naturvägledning om historiska miljöer finns det många möjligheter att med digital teknik levandegöra historien och platsens berättelser.

Målgruppsanpassning kan relativt lätt åstadkommas genom digital teknik, till exempel gällande språk, men även för andra preferenser och intressen, som skulle kunna följa med till ytterligare besöksmål via en mobilapp.

Digital teknik kan också användas för att förlänga ett besök: genom att dela bilder och filmer på sociala medier förlänger man upplevelsen och inspirerar andra till liknande aktiviteter. 

Besökare kan också återuppleva besöket eller fördjupa sin kunskap i efterhand genom att gå tillbaka till bilder man tagit, besöka webbsidor, appar och audioguider, vilket också bidrar till ett lärande.

En fördel med digital information är att den kan uppdateras snabbt och på distans. En förvaltare kan uppdatera information i mobila enheter och på elektroniska skärmar i fält från sitt kontor.

Digital teknik kan bidra till ökad interaktivitet. Besökare kan ge direkt respons – även i realtid – till förvaltare och arrangörer, betygsätta besöket eller rapportera problem. Besökare kan också interagera med eller dela tips med andra besökare som de inte träffat på plats. Besökare kan även delta i så kallad medborgarforskning (citizen science) och på så vis bidra till att utveckla kunskaperna om vår natur- och kulturmiljö.

Genom användandet av digital teknik för naturvägledning finns även potential för användardata som kan användas till uppföljning, utvärdering och vidareutveckling.

Besökare kan också möta naturen i naturum och vid besökscentrum, i parker och inte minst på akvarium och på museer. Digital naturvägledning har mycket gemensamt med så kallad digital förmedling som har utvecklats inom museer, utställningsproduktion och i kulturmiljösammanhang. Inom båda områden finns intresse att för att levandegöra natur- och kulturarv för en besökande allmänhet.

Risker med digitalt baserad naturvägledning och information

Två personer testar VR-glasögon. Foto: CNV
Två personer som använder glasögon för virtuell verklighet VR. Foto: CNV

Att tillämpa teknik inom naturvägledning innebär inte med automatik att informationen blir bättre, mer engagerande eller felfri. Med ny teknik kan även nya problem uppstå, vilka kan bero på oförutsedda faktorer, lösningar som ej går att uppdatera, eller att en viss lösning inte varit anpassad för användning i utemiljö eller i ett publikt sammanhang.

Här följer några förekommande problem eller risker med digitalt baserad naturvägledning:

  • Att tekniken inte fungerar som tänkt.
  • Att de produkter som används blir stöldbegärliga.
  • Att den snabba tekniska utvecklingen kan göra att produkter snabbt uppfattas som omoderna.
  • Att den tekniska utvecklingen och krav på uppdateringar kan skapa problem för användare att hantera sina mobila enheter, datorer eller webbläsare.
  • Svårighet för besökare att avgöra vem som ansvarar för informationen om ett område när många aktörer också kan bidra med sina perspektiv och bilder.
  • Lösningar från tredje part som är svåra att uppdatera själv eller gör beställaren beroende av extern konsult för löpande drift.
  • Då många besöker naturen för avkoppling från det ständigt digitalt uppkopplade samhället, kan det uppfattas som störande med digital kommunikation i naturen.
  • Då inte alla besökare kan använda eller har med sig smarttelefon kan de inte ta del av naturvägledning som nås via smarttelefoner.
  • Att brist på mobil täckning eller brist på batteri i medhavd utrustning minskar möjligheter att ta del av mobilt/digitalt innehåll.
  • Att det är svårt att finna strömtillförsel till tekniska produkter ute i naturen.
  • Att produkterna är för utsatta för fukt.
  • Att det blir för stor miljöbelastning vid tillverkning av produkterna.
  • Att skärminnehåll på mobiltelefoner och digitala skärmar kan vara svårt att uppfatta i direkt solljus.
  • Att bärbar multimedia/interaktion med enheter kan verka avskärmande från sällskap och omgivning. Den digitala tekniken kan störa interaktionen med fenomenet som den besökaren är där för att uppleva.

Flera av dessa problem kan delvis förebyggas med lite planering. Det är också en fördel att om möjligt prova sig fram med tester av tekniken med användare, för att på ett tidigare stadium upptäcka om kompletterande insatser kan göras innan slutlig lansering. 

Upp- eller avkopplat?

Det är lätt att uppfatta det som att den digitala teknikens möjligheter innebär att alla vill vara uppkopplade hela tiden. För vissa är det en självklarhet, medan för andra är det mindre givet. 

Å ena sidan uppskattar man att få lättillgänglig information och inspirerande naturvägledning direkt i mobiltelefonen. Av säkerhets-/trygghetsskäl är man också mån om att ha uppkoppling/täckning på mobiltelefonen. Och inte minst praktiskt att med telefonen kunna ha kontakt med sitt sällskap och med omvärlden, vilket även kan vara en anledning att vilja spara på batterierna och främst använda mobiltelefon för samtal/SMS.

Å andra sidan finns en önskan om att, väl ute i naturen, få pausa från den digitala uppkopplingen. Begreppet “skärmtid” är välkänt för många vuxna som gärna vill att deras barn och ungdomar ska slita sig från skärmar en stund, för att uppleva naturen och ägna sig åt fysiska aktiviteter.

Denna tudelade attityd finns även bland ungdomar och unga vuxna. Många förväntar sig total digital närvaro vilket ställer stora krav på turistnäringen. Samtidigt framgår det av en undersökning som STF gjorde 2014 (Get Real Summer 2014) att ungdomar som besöker fjällvärlden inte önskar internetuppkoppling i fjällmiljön.

Många besökare vill alltså själva välja om de ska använda sin mobiltelefon eller ens bli påminda om att möjligheten finns vid ett naturbesök (Naturvårdsverket, 2007. Ring naturen). Samtidigt går trenden mot mer naturvägledning med hjälp av digital teknik. Studier visar att rekreationsbesök och turism i vildmarksområden ökar, med en förväntan om digitalt förhöjda besök samt platsberättande inramningar. (Etour 2020, Slow adventure: from natural concept to consumer desire).

Turist med läsplatta utomhusmiljö. Foto: Foto: Paul Henningsson, musedia
Turist med iPad i utomhusmiljö. Foto: Paul Henningsson, musedia

Exempel på lösningar för att tillmötesgå de ibland motstridiga önskemålen vad gäller digitala hjälpmedel är många: appar som gör att mobiltelefoner på ljudlöst vibrerar när besökaren närmar sig en plats där det finns något att berätta, att ha ett naturnära ljud som notisljud eller att möjliggöra för besökaren att ladda ner information via wifi vid entrén för att sedan kunna vara off-line. 

Gratis wifi vid entréer till naturområden kan underlätta för besökare vid risk för dålig täckning och höga kostnader för att ladda ner data – värdefullt inte minst för besökare med utländska mobilabonnemang.

Slutligen, att kunna uppleva natur- och djurliv direkt i naturen ger någonting som är unikt, en upplevelse av något som är på riktigt, i ett naturligt sammanhang. Sträva efter att utveckla digital kommunikation som är både del av platsen och budskapet samt är relevant för sin målgrupp. Inte alla kommer att använda digitala lösningar och ibland kan tekniska avbrott uppstå. Planera därför din kommunikation så att det finns alternativa medier vid behov, samt att dina nyckelbudskap kommuniceras både i digitala och analoga medier.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv