Processen bakom en naturvägledningsplan för världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård

Senast ändrad: 01 juni 2021
Gruppdiskussion på workshop i Vasa 22 januari 2019

Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård bestämde sig för att ta fram en naturvägledningsplan och SLU Centrum för naturvägledning anlitades för att processleda arbetet. Från 2018 till 2020 genomfördes aktiviteter som en utbildningsdag, workshoppar och tester av planerade natur- och aktivitetsstigar parallellt med att förvaltningarna arbetade med planen. Många lokala aktörer involverades. Resultatet blev både bättre underlag för beslut om naturvägledning i världsarvet och metodutveckling för naturväglednings- och interpretationsplanering för oss på CNV. Här kan du läsa om hur det gick till!

Det är långt ifrån alla världsarv i världen som har en plan för interpretation eller naturvägledning. UNESCO ser fördelar med planer som säkrar besökares upplevelser av, förståelse för och möjlighet att skapa en relation till platsen och dess värden och har nyligen beslutat att nya världsarvskandidater måste presentera en interpretationsplan redan i ansökan. Den naturvägledningsplan som tagits fram för Höga Kusten / Kvarkens skärgård är ett exempel på en plan som tagits fram i ett befintligt världsarvsområde. SLU Centrum för naturvägledning (CNV) bidrog med stöd genom hela processen - här berättar vi om hur det gick till.

Bakgrund

Höga Kusten / Kvarkens skärgård är Sveriges och Finlands gemensamma världsarvsområde. Här står landhöjningsprocesser i fokus. Höga kustens stigande bergstoppar med utblick över havet i väster och Kvarkens skärgård som till stor del består av moränryggar i öster har pekats ut av UNESCO som den bästa platsen i världen om man vill förstå landhöjning och hur den senaste inlandsisen påverkat landskapet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län och finländska Forststyrelsen gav 2018 CNV i uppdrag att processleda världsarvsförvaltningarnas arbete med att fram en naturvägledningsplan för området. Arbetet skedde inom ramen för det större EU-projektet Lystra.

Målen med projektet var att välkomna fler besökare till världsarvet utan att äventyra en hållbar utveckling, att öka förståelsen för världsarvets värden och att ta fram ett högklassigt kunskapsunderlag för att möta både naturturismens behov och markanvändningsplaneringen. Med hjälp av naturvägledningsplanen ville man lyfta fram det unika med världsarvet och ta fram en gemensam berättelse om hela världsarvet. Planen skulle beskriva hur världsarvet presenteras på såväl fysiska och digitala besöksplatser. Syftet var att besökare skulle få en bättre upplevelse och förståelse för världsarvet och dess värden.

CNV har sedan 2014 deltagit i och/eller stöttat flera planeringsprocesser inom naturvägledning och interpretation:

  • förarbetena till Åsnens nationalpark 2014 på uppdrag av Naturvårdsverket
  • interpretationsplanering i världsarvet Birka Hovgården 2015 och i Bergslagen 2016-2017 på uppdrag av Riksantikvarieämbetet.

I Bergslagsprojektet ingick att ta fram metodhandledningen Platsens berättelser, som finns publicerad hos Riksantikvarieämbetet. 2018 publicerade Naturvårdsverket handboken Naturvägledning i natur- och kulturområden, framtagen av CNV på uppdrag av och i samarbete med verket. Handboken ska fungera som ett stöd för framför allt länsstyrelserna i deras planering av naturvägledning. 2014-2017 deltog CNV i forskningsprojektet Planering av kulturarvsinformation som drevs med medel från Riksantikvarieämbetet under ledning av Avdelningen för miljökommunikation på SLU.

CNV:s ambition med att delta i arbetet med naturvägledningsplanen i Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård, utöver att bidra till de direkta projektmålen, var att fortsätta utveckla kunskap om planering av naturvägledning. Denna gång i ett världsarvsområde med förhållandevis komplexa fenomen där det redan finns mycket information för besökare. Ett gemensamt område för två länder, nationella förvaltningar och språkområden, och i en samarbetsprocess med ett stort antal lokala förvaltningar och aktörer som är engagerade i kommunikation med besökare.   

 

Så här gick det till

CNV besökte världsarvet

I maj och juli 2018 besökte CNV Höga kusten och Kvarkens skärgård för få en egen uppfattning om världsarvet, dess värden och för att kunna ta del av befintlig naturvägledning och hur förvaltningarna planerar idag. Besöken bidrog till värdefull kunskap inför det fortsatta arbetet med naturvägledningsplanen.

Se inlägg på Facebook från besöket på Höga kusten här och från Kvarkens skärgård här.

På besök i Skuleskogens nationalpark

 

Utbildningsdag och workshoppar

Den 18 september 2018 hölls en endagsutbildning i Vasa i Finland om natur- och kulturvägledning och om metoden tematisk interpretation som stöd för planering av naturvägledning i världsarvet. Till utbildningen bjöds utvalda personer som arbetade med projektet Lystra eller i någon av de finansierande organisationerna. Läs mer om utbildningen här.

Vi diskuterar platser i världsarvet

 

CNV höll i workshoppar i oktober 2018 samt i januari 2019. En bred inbjudan gick ut inför dessa, i syfte att få med så många relevanta aktörer som möjligt. Det innebar att alla som var engagerade i kommunikation och pedagogik inom världsarvsområdet bjöds in: företagare, föreningar, skolor, kommuner och andra organisationer. I oktober hölls först en workshop i Vasa i Finland och sedan en på naturum Höga kusten. Vi arbetade tillsammans med aktörerna kring världsarvets gemensamma tema, det vill säga dess kärnbudskap eller röda tråd i kommunikationen med besökarna. Läs mer om workshopparna i oktober här.

Presentation av resultat från gruppdiskussioner på workshop i Vasa.

 

För att underlätta för deltagarna vid uppföljande träffar i januari hölls de vid två olika tillfällen (eftermiddag och kväll) på respektive plats. Samma aktörer som bjudits in vid tillfällena i oktober bjöds in nu. Denna gång var fokus specifika platser i världsarvet och hur de skulle lyftas fram. Diskussionen handlade om hur världsarvet bäst skulle presenteras på de olika besöksplatserna för att alla de identifierade besöksgrupperna skulle nås. Läs mer om workshopparna i januari här.

Presentation från gruppdiskussion på workshop på naturum Höga kusten 24 januari 2019

Generella reflektioner från arbetet med workshopparna i oktober och januari från oss som arbetade med dem var att:

  • Vi var nöjda med att varit noga med att kommunicera att det inte fanns några färdiga svar. Deltagarna tycktes förstå att deras medverkan var betydelsefull och de kom med användbar input.
  • De innebar ett nätverkande som var värdefullt på många sätt, även för de som arbetar på Länsstyrelsen och på Forststyrelsen.
  • Vi fick bra input och mer kunskap om platser i världsarvet.
  • Vi kommunicerade en tydlig rollfördelning, där deltagarna kände sig välkomna samtidigt som det var tydligt vem som ansvarade för och drog projektet framåt och att arbetet var ett stöd för förvaltningarnas framtida beslut om naturvägledning.

 

Framtagandet av naturvägledningsplanen

Parallellt med att workshopparna ägde rum påbörjades skrivandet av naturvägledningsplanen. Läs mer om skrivprocessen här.

 

Tester och utvärderingar

Avslutningsvis genomfördes två tester av naturvägledning på plats i världsarvet med naturvägledningsplanen som stöd. De utfördes på Hornöberget vid Höga kusten sommaren 2019 och vid Svedjehamn i Kvarkens skärgård sommaren 2020. På de båda platserna planerades upplevelse/naturstigar av olika karaktär. Inför testerna togs tillfälliga versioner (prototyper) fram för till exempel vägmarkeringar, skyltar, modeller, vevbara MP3-spelare, skattkistor. Det gjorde det möjligt att testa den planerade naturvägledningen innan den fanns på plats. Personer som representerade de tilltänkta målgrupperna bjöds in för att prova, reflektera över och bedöma naturvägledningen. Testerna utfördes av Länsstyrelsen och Forststyrelsen i samarbete med CNV. Läs mer om testerna här.

Testbesökare bedömer förslag på nasturvägledning i Kvarkens skärgård

 

Plandokumentet

Här kan du ta del av den färdiga naturvägledningsplanen.

 

Slutsatser och att tänka på för liknande projekt

Anna Carlemalm på Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Malin Henriksson på Forststyrelsen anser att det har varit bra att ha utomstående experter som handlett genom processen, framför allt i början. De menar att de nu själva blivit experter på och har en fördjupad kunskap om naturvägledning i Världsarvet, och att de därmed mer och mer kan ta ut svängarna, anpassa till sina behov etc.

De anser också att det har varit bra att processen har fått ta tid, från att samla bakgrundsfakta om platser och besökare, via workshoppar till ett levande skrivarbete och kommentarer på det. Det har bidragit till ett bra slutresultat.

För CNV var den inledande utbildningsdagen för projektpersonerna värdefull som grund.  Den bidrog till en jämn kunskapsnivå om naturvägledning i det fortsatta arbetet.

Anna och Malin tycker att workshopparna med de lokala aktörerna var viktiga. Man fick då med sig allmänheten på ett bra sätt. De tycker också det var bra att de har kunnat genomföras i båda länderna och att flera från förvaltningarna har kunnat delta och jobba med dem, då det har bidragit till att arbetsgruppen svetsats samman. Även CNV tycker workshopparna ledde till den input man önskade om engagemang, platser och idéer samt till en värdefull förankring med och kontaktväg till de lokala aktörerna.

Då det är betydelsefullt att få en tydlig bild av vilka som besöker världsarvet och vilka man vill rikta sig till med naturvägledningen underlättades arbetet av att det fanns nya besökarundersökningar att utgå ifrån.

Det kan vara en utmaning att formulera och göra huvudtemat (med metoden tematisk interpretation) tillräckligt intressant och relevant för besökarna. Vi på CNV betonar att man under arbetsprocessen med naturvägledningsplanen återkommande bör bearbeta ett preliminärt huvudtema. När det finns på plats är det ett bra stöd i arbetet.

För att göra naturvägledningsplanen till ett användarvänligt dokument bör man i dokumentet tydliggöra hur det är tänkt att användas, av vem och hur man följer upp de satta målen för kontinuerlig utveckling.

Det har fungerat bra med löpande videomöten i arbetsgruppen. En lärdom är att se till att det regelbundet finns möten inbokade då alla involverade i arbetsgruppen kan diskutera arbetet och aktualisera vad som behöver göras.

För CNV:s arbete med metodutveckling har det varit mycket värdefullt att följa arbetet under hela processen - parallellt med genomförandet av det konkreta processledningsuppdraget. Hur formuleringen av teman skett i samverkan mellan många aktörer, hur projektorganisationen använt den framväxande planen i sina pilottester, hur besökare vid pilottesterna reflekterade över sina upplevelser och slutligen hur förvaltningarna i sin tur tagit emot och använt den kunskapen i vidare planering.   

Fokuset på samarbete med lokala aktörer i diskussionen om kommunikation och teman har så vitt CNV kan bedöma varit värdefullt för processen. Detta i kombination med genomförandet av pilottester där naturvägledningen testas i praktiken gör att hela processen ger utrymme för olika perspektiv samt till lyhördhet för besökarnas intressen och reflektioner. Med dessa ingredienser i planeringen skapas en samsyn om vad man vill uppnå och stöd för besluten om investeringar i praktisk naturvägledning.

Andra resultat av arbetet med naturvägledningsplanen

Med inspiration från framtagandet av naturvägledningsplanen har man i Finland tagit två initiativ:

  • Finländska världsarvsföreningen har ett gemensamt projekt om interpretation i de finländska världsarven. I projektet ska man ta fram ett gemensamt tema för de sju finländska världsarven samt ett tema för varje världsarv.
  • Kvarkens skärgårds projekt Människan och landhöjningen utgår från naturvägledningsplanens kulturhistoriska undertema och i projektet lyfter man fram kopplingen mellan människan och det av landhöjningen föränderliga landskapet i Kvarkens skärgård.

Båda projekten finansieras i huvudsak av Finländska Undervisnings- och kulturministeriet genom projektmedel för utveckling av kulturturism i världsarv.

Länkar: 

Naturvägledningsplan för Världarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård (publiceras inom kort)

CNV har skrivit en artikel i tidningen Biodiverse om arbetet för världsarvet. Se artikeln här och ett Facebook-inlägg om den här.


Kontaktinformation

SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv

Sidansvarig: cnv@slu.se