Naturupplevelser och hälsa

Senast ändrad: 05 juni 2018
Halsa michael heuman.jpg

Inom forskningen samlas allt mer kunskap om naturens positiva effekter på vår hälsa, såväl fysiskt som psykiskt.

Allt fler verksamheter använder denna kunskap, men fortfarande finns en stor potential för att använda naturupplevelser mer i hälsofrämjande syfte. CNV arbetar för att sammanställa ingångar och tips för dig som vill arbeta med och för hälsa i din naturvägledning.

Den 14 - 15 maj, 2018, höll CNV ett seminarium om naturupplevelser och hälsa. Evenemanget ingår i en seminarieserie i samarbete med SLU:s forskningsplattform Framtidens djur, natur och hälsa och utforskar hur naturvägledning kan bidra till människors hälsa. Syftet är att presentera aktuell forskning och ge tillfälle att pröva tekniker för naturvägledning, men också att ringa in viktiga framtidsfrågor i dialog mellan forskare och naturvägledare. Dokumentation från seminariet.

CNV:s nyhetsbrev Naturvägledaren nr 1:2015 hade tema Naturvägledning och hälsa. Läs temanumret i sin helhet här (pdf).

Läs mer

Stöd i naturvägledning samt övningar

 

Lugn av naturen – en studiehandledning av Åsa och Mats Ottosson i samarbete med Studiefrämjandet, utifrån boken med samma namn. Här kan du lära dig mer om stresshantering med hjälp av naturen. Övningar för att praktisera för egen del eller för att använda i naturvägledning. Gratis nedladdning.

Taiji och Qigong – 18 rörelser med Åsa Ottosson. Youtube.

Litteratur, referenser, länkar

Här samlar vi referenslitteratur om naturupplevelser och hälsa. Listan innehåller artiklar och böcker som vi stött på i samband med att vi utforskat ämnet. Den är alltså vare sig heltäckande eller komplett. Kanske saknas det något, kanske har någon artikel slunkit med som inte är alldeles relevant. Maila gärna till oss om du har tips eller önskemål om innehållet.

 

Adams, M., & Morgan, J. (2018). Mental Health Recovery and Nature: How Social and Personal Dynamics Are Important. Ecopsychology Vol. 10, No. 1.

Ballew, M. T. and A. M. Omoto (2018). Absorption: How Nature Experiences Promote Awe and Other Positive Emotions. Ecopsychology volume: 10 Issue 1: March 1, 2018.

Boverket (2007). Landskapets upplevelsevärden - vilka är de? och var finns de?

Cooper, M. & Barnes, M. (1999). Healing gardens. New York: John Wiley & Sons, inc. IBSN: 0-471-19023-1.

Eco, U. (2005). Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson & Küller Svensk miljöpsykologi. sid 245-262. Lund: studentlitteratur. ISBN 91-44-03424-5.

Ecopsychology – en vetenskapligt granskad tidskrift om psykologi och mental hälsa i en ekologisk kontext. Mary Ann Liebert, Inc. Publishers, USA. Online ISSN: 1942-9347

Ejbye-Ernst, N. Seidler, P H. Sørensen, V.(2018) Inddragelse af naturen i arbejdet med børn og unge i udsatte positioner – med naturaktiviteter som en integreret del af indsatsen.

Fuegen K. &  Breitenbecher Kimberly H. (2018) Walking and Being Outdoors in Nature Increase Positive Affect and Energy. Ecopsychology Vol. 10, No. 1. Published Online:1 Mar 2018https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1089/eco.2017.0036

Gehl, J. (2010) Life between buildings- using public space. Köpenhamn: Arkitektens forlag. The Danish Architectural Press and Jan Gehl. 6e upplagan. ISBN: 87-7407-360-5.

Grahn, P. m. fl. 2009. Outdoor environment assessment of attention promoting settings for preschool children.

Grahn, P. (2005). Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson & Küller Svensk miljöpsykologi. sid 245-262. Lund: studentlitteratur. ISBN 91-44-03424-5.

Grahn, P. & Stigdotter, U. (2003). Landscape planning and stress. Urban. For. Urban green. 2 (2003): 001-018.

Harting, T. (2005). Teorier om restorativa miljöer - förr, nu och i framtiden. I Johansson & Küller Svensk miljöpsykologi. sid 268. Lund: studentlitteratur. ISBN 91-44-03424-5.

Hägerhäll, C.M (1999). Naturen i landskapsupplevelsen och landskapsupplevelsens natur i Johansson & Küller Svensk miljöpsykologi. Sid 209-226. Lund: studentlitteratur. ISBN 91-44-03424-5.

Jansson, M. (2012). Kunskapssammanställning, Hela staden - argument för en grönblå stadsbyggnad. Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet. STAD & LAND nr 183. Projektrapport från Movium partnerskap 2012. ISBN: 978-91-576-9063-0

Johansson, A-K., Kollberg, S., K Bergström (2009) Grönområden för fler – en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa. Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2009,R 2009:02

Johansson, M. & Küller, M. (2005). Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-03424-5.

Kaplan, S. (1989). Framtidens parker. Stad & Land. nr 91/1991. sid 5-17.

Kaplan, R. & Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework.

Kaplan, Kaplan & Wendt. (2005). Naturen i landskapsupplevelsen och landskapsupplevelsens natur i Johansson & Küller Svensk miljöpsykologi. Sid 209-226. Lund: studentlitteratur. ISBN 91-44-03424-5.

Korpela, K. et al (2017). Nature at home and at work: Naturally good? Links between window views, indoor plants, outdoor activities and employee well-being over one year. Landscape and Urban Planning, Volume 160, April 2017, Pages 38-47

Korpela, K., M., Stengard, E. & Jussila, P. (2016) Nature Walks as a Part of Therapeutic Intervention for Depression. Echopsychology March 2016. DOI: 10.1089/eco.2015.0070

Li, Qing (2018). Shinrin-Yoku. Penguin Life, Storbritannien, 2018.  ISBN: 9780241346952, ISBN-10: 0241346959.

Li, Qing (2010). Effect of forest bathing trips on human immune function. Environ Health Prev Med (2010) 15:9–17.

Miyazaki, Yoshifumi (2018). Shinrin yoku: bli lugn och harmonisk med natur- och skogsterapi. Tukan Förlag, 2018-08-15. ISBN: 9789177832669. ISBN-10: 9177832663.

Mårtensson, F. Boldeman, C. Söderström, M. Blennow, M. Englund, J.-E. Grahn, P. (2009) Outdoor environment assessment of attention promoting settings for preschool children.]

Norling, I. (2001). Rekreation och psykisk hälsa. Dokumentation och analys av forskning om hur rekreationens inriktning och kvalitet kan förbättra psykisk hälsa och behandlingen av psykisk ohälsa. Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg, 2001.

Ottosson, J. & Grahn, P. (2008). The Role of Natural Settings in Crisis Rehabilitation: How Does the Level of Crisis Influence the Response to Experiences of Nature with Regard to Measures of Rehabilitation? Landscape Research, Vol. 33, No. 1, 51–70.

Ottosson, J. & Grahn, P. (2005). A comparison of leisure time spent in a garden with leisure time spent indoors: on measures of restoration in residents in geriatric care. Landscape research, vol. 30, pp. 23-55.

Ottosson, Å., Ottosson, M. och R. Magnusson (2013). Lugn av naturen. Votum & Gullers förlag.

Sahlin, E. (2012) To Stress the Importance of Nature Nature-Based Therapy for the Rehabilitation and Prevention of Stress-Related Disorders. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2014:98. ISSN 1652-6880, ISBN (print) 978-91-576-8144-7, ISBN (elektronisk) 978-91-576-8145-4.

Sahlin, E., Matuszczyk, J. V., Ahlborg Jr., G och P. Grahn (2012). How do Participants in Nature-Based Therapy Experience and Evaluate Their Rehabilitation? Publicerad 2012 i Journal of Therapeutic Horticulture. Sammanfattning på svenska.

Sahlin, Eva. Publikationer vid Gröna rehab.

Stigsdotter et al. (2016). It is not all bad for the grey city – A crossover study on physiological and psychological restoration in a forest and an urban environment. Health & Place Volume 46, July 2017, Pages 145-154

Stigsdotter et al. (2016). Forest design for mental health promotion—Using perceived sensory dimensions to elicit restorative responses. Elsevier B.V.

Talbot, J. F. och Kaplan, S. (1986) Perspectives on wilderness: Re-examining the value of extended wilderness experiences. Journal of Environmental Psychology 6(3): 177-188.

Uddenberg, N. (1995). Det stora sammanhanget - Moderna svenskars syn på människors plats i naturen. Bokförlaget Nya Doxa. ISBN 9789188248923

Ulrich, R. (2005) Teorier om restorativa miljöer. I Johansson & Küller Svensk miljöpsykologi. Sid 263-281. Lund: studentlitteratur. ISBN 91-44-03424-5.

Ulrich, R. (1993) Biophilia, biophobia and natural landscapes. I Kellert & Wilson The Biophilia hypotesis. Sid 73-138. USA: Island press. ISBN: 1-55963-48-1.

Ulrich, R.S., Simons, R., Losito, E., Fioriti, E., Miles, M.A. & Zelson, M., (1991). Stress recovery during exposure to natural and urban environment. Journal of environmental psychology, vol. 11, pp. 201-230.

Ulrich, R. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, vol. 224, pp. 420-421.

Williams, Florence (2018). The Nature Fix. WW Norton & Co, USA, 2018. ISBN: 9780393355574, ISBN-10: 0393355578

Wuthnow, R. (1978). Peak experiences: Some empirical tests. Journal of Humanistic Psychology, 18, 59-75.

 

Länkar - Sverige

Inom området natur och hälsa händer mycket. Här är en sammanställning av några webbplatser, projekt och rapporter som kan vara särskilt intressanta för er som arbetar med naturvägledning.

Folkhälsomyndigheten samordnar Friluftsliv för god folkhälsa

I samband med att den nya Folkhälsomyndigheten formades för ett år sedan - genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och de delar av Socialstyrelsen som ansvarar för miljöhälsa och folkhälsorapportering - fick man en ny instruktion att samordna arbetet med Regeringens friluftsmål Friluftsliv för god folkhälsa. Mer information om projektet finns på Folkhälsomyndighetens hemsida .

Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet

Gröna Rehab är en permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen som erbjuder rehabilitering vid stressrelaterade sjukdomar. Den drivs i Botaniska trädgårdens regi och i nära samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset. På Gröna Rehabs hemsida finns en sammanställning av litteratur om sambanden mellan natur/trädgård, hälsa och livsstil. Läs mer här . Ladda ner eller beställ litteratur här.  

Friluftsliv i förändring (2006-2013)

Friluftsliv i förändring var ett tvärvetenskapligt, nationellt forskningsprogram som under perioden 2006-2013 studerade friluftsliv och naturbaserad turism i Sverige med avsikt att fånga friluftslivets bredd och dynamik i ett föränderligt samhälle. Programmets nätverk utgjordes av 15 forskare från sju olika universitet och högskolor runt om i landet. Forskningen finansierades av Naturvårdsverket. Läs rapporten här.

Undersökningen visade bland annat att de viktigaste motiven för att vistas i naturen på vardagar är fysisk aktivitet, medan avkoppling och social samvaro har störst betydelse på helger och längre ledigheter. 90 procent av de tillfrågade ansåg att utomhusvistelse gör vardagen mer meningsfull och att det upplevda hälsotillståndet förbättras genom friluftsliv. Läs mer på webbplatsen friluftsforskning.se

Frisk i naturen (2009-2011)

Frisk i naturen var ett projekt mellan de nordiska ländernas paraplyorganisationer inom miljö- och hälsosektorn, som pågick 2009-2011. Syftet var att lyfta naturens relativt outnyttjade resurser för en förbättrad folkhälsa. Projektet är avslutat, men arbetet lever vidare genom projektets webbplats , som är en rik kunskapsbank med samlad information om forskning kring natur och hälsa i Norden.

Frisk i naturen gjorde bland annat en sammanställning av forskningsbaserade argument för hur natur och hälsa hänger ihop. Du hittar dem här.

Grön entreprenör

I boken "Naturupplevelse och hälsa – forskningen visar vägen"  från 2011, skriver forskare från SLU och entreprenörer om sitt arbete med naturupplevelser kopplat till hälsa. Boken ger inspiration och handfasta verktyg för dig som vill utveckla egna verksamheter inom området. CNV har bidragit med kapitlet Naturvägledning för entreprenörer. Initiativagare och redaktörer för boken är Johan Ottosson, Sanna Lundqvist och Lena Johnson. Boken ingår i serien Grön entreprenör - läs mer om den här.

Föreningen Hälsans natur

Föreningen Hälsans Natur är en nationell ideell förening för alla som är intresserade av, eller arbetar med, det hälsofrämjande och läkande i kontakten med natur och djur. Läs mer här!

Naturkontakt och barns hälsa

I rapporten ”Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang.” från Naturvårdsverket (2011) har ett antal forskare behandlat frågan om vad vi känner till om sambanden mellan friluftsliv, hälsa och miljöengagemang, framför allt när det gäller barn och unga. Ladda ner rapporten.  

 

Länkar - andra länder

 

Danmark

Danska Natur- och sundhetsportalen  presenterar forskning och erfarenheter kring sambanden mellan hälsa och natur på ett lättillgängligt sätt som ger möjligheter att skapa tätare kontakter mellan forskare och yrkesutövare. Liknande portaler för de övriga nordiska länderna är på gång.

Naturvejledning i Danmark  har ett nätverk för naturvägledare som arbetar med natur och hälsa, Sundhedsnetværket. Deras hemsida är full med inspiration och länkar. 

I Danmark har man kartlagt insatser där behandling och pedagogiskt arbete i naturen ingår som en del i arbete för att främja välmående och livskvalitet hos barn och unga i socialt utsatta positioner. finns i publikationen "Inddragelse af naturen i arbejdet med børn og unge i udsatte positioner – med naturaktiviteter som en integreret del af indsatsen".

Häfte om hälsa och livskvalitet i naturen

Danska Sundhedsnetværket har också tagit fram en idékatalog kring naturens betydelse för hälsa och livskvalitet. Katalogen ger inspiration och idéer om hur naturen kan användas för att främja hälsa och livskvalitet hos många grupper i samhället. Den vänder sig i första hand till danska kommuner, men också till alla som arbetar med natur, naturvägledning och hälsa. Ta del av idékatalogen här .

Norge

Norsk friluftsliv

Norsk friluftsliv (tidigare ”Friluftslivets fellesorganisasjon-FRIFO”) arbetar för att bevara natur, friluftsliv och folkhälsa. Webbportalen Norsk friluftsliv  innehåller information om forskning och hälsosatsningar. 
Här finner man också den information som samlades av det samnordiska projektet Frisk i naturen som pågick under tre år (2009-2011).

NaKuHel – hälsofrämjande mötesplatser

NaKuHel  är en norsk stiftelse som arbetar med helhetstänkande och kreativitet kring natur, kultur och hälsa. Stiftelsen arbetar med att påverka politiker, inspirera till forskning och bygga upp hälsofrämjande miljöer, där man kan utveckla olika sidor av sig själv genom natur- och kulturaktiviteter i samspel med andra. Ett exempel på det senare är aktivitetscentret i Asker.

Finland

Forststyrelsen (Metsähallitus) har genomfört en besökarundersökning i flera finska nationalparker och naturreservat för att undersöka hur besökare upplever att hälsan påverkas av att vistas i naturen. Resultaten som publicerades 2014 visar att friluftsliv och naturkontakt har mångsidig och djupgående hälsoförbättrande inverkan som skattas högt av besökarna. Ladda ner "The Health Benefits Experienced by Visitors to Protected Areas" (pdf).

 

Internationellt

Healthy Parks Healthy People Central  är en resurs för alla som arbetar med hälsa och natur runtom i världen. Här kan man ta del av och dela information om den senaste forskningen, fallstudier, innovationer och projekt.

EUROPARC Federation har sammanställt ett antal fallstudier från europeiska skyddade naturområden där man arbetar med hälsoprojekt. Läs mer här.  

I Melbourne, Australien, görs just nu en jämförande studie av två naturskyddsområden för att ta reda på hur förbättrade anläggningar kan bidra till ökad fysisk aktivitet och därmed bättre hälsa. I Brimbank Park har man nyligen gjort stora insatser för att öka tillgängligheten och uppmuntra till rörelse. Bland annat har man gjort en ny lekplats för barn, promenadvägar, öppna ytor och lekanläggningar. Westerfolds Park, som är mycket lik Brimbark Park innan uppgraderingen gjordes, fungerar som kontrollområde. I studien tittar man på besökarnas användningsmönster och fysiska aktivitet före och efter de nya anläggningarna byggts. Studien leds av Dr Jenny Veitch, NHMRC Research Fellow, Centre for Physical Activity and Nutrition Research Deakin University och beräknas vara klar 2015. Läs mer här!

Forskning om natur och hälsa vid SLU

Under de senaste åren har flera forskningsprojekt vid SLU rört naturens eller trädgårdens betydelse för människors hälsa, främst med inriktning mot rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa. Här beskrivs kort några av dessa projekt, som bland annat resulterat i flera intressanta avhandlingar.

SLU Alnarp

På SLU i Alnarp pågår mycket forskning och verksamhet kring Alnarps rehabiliteringsträdgård. Här finns aktuell information och länkar till publikationer och inslag i media om verksamheten. 

Utifrån verksamheten i Alnarp har Anna María Pálsdóttir undersökt naturens roll i rehabilitering vid stressrelaterade sjukdomar. I sin doktorsavhandling (2014) belyser hon vad som krävs för att en anläggning ska fungera i rehabilitering. Här kan du läsa avhandlingen  (på engelska). Läs pressmeddelandet från SLU om avhandlingen: "Varför fungerar Alnarps rehabiliteringsträdgård?" .

Eva Sahlin har studerat Gröna Rehab, en permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen som drivs i Göteborgs botaniska trädgårds regi. I sin doktorsavhandling (2014) drar hon slutsatsen att natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än idag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Här kan du läsa avhandlingen  (på engelska). Läs pressmeddelandet från SLU om avhandlingen: "Grönt ljus för grön rehabilitering" .

Matilda van den Bosch (tidigare Annerstedt) doktorerade 2011 med en avhandling om skog och hälsa, där hon visar att även virtuell skog kan dämpa stress. Här kan du läsa avhandlingen  (på engelska).

 

SLU Umeå

Temaforskningsprogrammet Skog & Hälsa undersöker om och hur människors hälsa påverkas av vistelse i skogsmiljö. Man undersöker också hur skogen skall vara utformad för att vara rehabiliteringsvänlig. Skog och Hälsa är ett tvärvetenskapligt program som har nära samarbete med forskare, psykologer, sjukgymnaster m fl vid Stresskliniken, Norrlands universitetssjukhus och forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin samt institutionen för psykologi, Umeå universitet. På deras hemsida finns en utförlig referenslista.

Elisabet Sonntag-Öström disputerade 2014 med en avhandling om skogens betydelse för återhämtning från utmattningssyndrom (ett samarbete mellan SLU och Umeå universitet). Hennes publikationer finns på Skog och hälsas hemsida (se ovan). Läs pressmeddelandet "Stressade får återhämtning i skogen" .


 

Eva Sahlin Foto: SLU 
Eva Sahlin har utvärderat Gröna Rehab i Västra Götalandsregionen i sin forskning.
Foto: SLU. 

 

Elisabet Sonntag- Örström Foto:UmU
Elisabet Sonntag-Öström har forskat om skogens betydelse för återhämtning från utmattningssyndrom. Foto: Umeå universitet.

Naturvägledning - vägen till hälsa i Danmark

 

Kanske är Danmark det land i Skandinavien som kommit längst i arbetet med natur och hälsa. Här finns till exempel naturvägledare anställda vid kommuner och inom hälsovård och skola för att ge olika målgrupper möjlighet att ta del av naturens hälsobringande effekter.

Sundhedsnetværket är den danska Naturvejlederforeningens nätverk för de cirka 400 medlemmar som intresserar sig för hur naturen kan användas för att främja hälsa och livskvalitet. Eva Skytte är nätverkets samordnare och enligt henne skiljer sig arbetet med hälsa i ett viktigt avseende från annan naturvägledning. 

- Att arbeta med hälsa i naturen är en särskild disciplin inom naturvägledningen. Syftet är inte att lära ut något, till exempel lära en skolklass hur naturens kretslopp fungerar. I naturvägledning med hälsosyfte ligger fokus istället på vad deltagarna får ut av att vara i naturen, eller blir uppfyllda av i mötet med naturen.

Sundhedsnetværket har ett brett synsätt på hälsa, som rymmer fysiska, psykiska och sociala dimensioner. Den enskilda naturvägledaren kan välja att utgå ifrån en eller flera av dem i sina aktiviteter, beroende på sin specifika kompetens, intresseområden och i vilket sammanhang man arbetar.

Att ordna turer och aktiviteter är naturvägledarens kärnkompetens, men i hälsofrågor ser Eva Skytte många fler roller för naturvägledare. Inte minst att etablera kontakt mellan olika aktörer. Naturvägledare har ofta stora nätverk och kan se möjligheterna i olika samarbeten. Att hålla kurser är också viktigt, för att utbilda yrkesverksamma och andra i att använda naturen som rum, gärna i samarbete med andra sektorer. Dessutom är naturvägledare är bra på att generera idéer och kan arbeta för att sprida och/eller verkställa dem.

Dagsläget i Danmark

I Danmark ligger just nu stort fokus på socialt utsatta. Även på politisk nivå menar många att det finns goda chanser att ge dessa grupper nya möjligheter med hjälp av aktiviteter i naturen. Här hoppas man på ett större politiskt fokus när en ny nationell friluftspolitik träder i kraft, där ett av riktmärkena kallas ”Friluftsliv ger hälsa och livskvalitet”.

Sundhedsnetværket gav 2013 ut en idékatalog som beskriver naturens möjligheter och berättar hur danska naturvägledare arbetar med olika grupper i samhället. Eva Skytte ger några aktuella exempel:

Äldre i naturen  I Hjørring kommun har aktiviteter riktade till äldre under rubriken Natur och hälsa visat sig särskilt framgångsrika. Naturvägledare har utbildat personal och volontärer i att se möjligheter i det vardagliga arbetet. De äldre har upplevt ökad livsglädje, att de fått bättre kondition, mer gemenskap och närhet, lugn och större utbud av aktiviteter. Samtidigt rapporteras att personalens arbetsglädje ökat.

I projektet Tør du kysse skrubtudsen (Vågar du kyssa paddan?) har personer med ångest, depression, schizofreni eller ADHD deltagit i olika naturvägledda aktiviteter. Under 2013 gjordes 128 turer med 1 845 patienter, studenter och anställda inom psykiatrin. Resultaten visar att naturvistelser kan ge psykiskt sjuka en bättre självkänsla, vilket underlättar deras vardag.

Barn och fysisk aktivitet utomhus – Naturen som lärandemiljö och ett aktivt friluftsliv är i fokus för 17 småbarnsinstitutioner i Aalborgs kommun. Naturvägledare har varit projektledare samt ansvarat för utbildning av personalen och inspirationsturer på institutionerna.

Naturvägledare i hälsovårdsförvaltningen – I Vordingborgs kommun används friluftsaktiviteter och naturupplevelser i sjukvården (t ex. stress-/diabetes-/cancer-rehabilitering, viktminskningsprogram, sluta röka-kurser, m m), lärande och pedagogik, integrationsinsatser och i arbete med sårbara unga familjer.

Outdoor Mums– Träning med naturvägledning för mödrar efter förlossningen.

Tvärvetenskaplig (multidisciplinär) kompetensutveckling för yrkesverksamma och volontärerKurser ihur man på bästa sätt kan locka till sig och arbeta med grupper med olika hälsoproblem i naturen. Naturvägledare leder dessa kurser tillsammans med en fysioterapeut.

Framtiden

Eva Skytte anser att det finns mycket för naturvägledare att göra i framtiden. Inte minst i samarbeten mellan den gröna (natur-) och vita (hälso-) sektorn, till exempel inom sjukhussektorn och i behandling av människor med psykiska sjukdomar. Det gäller bara att vi också är bra på att dokumentera naturvägledningens goda effekter inom hälsområdet.

I artikeln "Att motivera människor" kan du läsa Evas tips om hur man kan förmå människor att komma ut mer i naturen med argument som rör hälsa. 


 

Eva Skytte

Samordnare för Sundhedsnetværket. Utbildad naturvägledare, psykoterapeut och miljöbiolog. Hon har i många år arbetat med undervisning, naturvägledning, personlig utveckling och aktiviteter riktade till olika målgrupper i naturen. Inte minst har hon arbetat med hälsa i naturen och varit hälsokonsulent för naturvejlederordningen (numera Naturvejledning i Danmark). Var länge anställd som naturvägledare och utvecklingskonsulent hos Dansk Skovforening. I början av 2015 tillträdde hon som programkoordinator för Natur och gemenskap hos danska Rädda Barnen.

Sundhedsnetværket

Sundhedsnetværket är ett öppet nätverk för naturvägledare och andra yrkesverksamma personer som intresserar sig för hur naturen kan användas för att främja hälsa och livskvalitet.  Nätverket har cirka 400 medlemmar som träffas vid nätverks- och temadagar,  idéutveckling och kurser. De ger regelbundet ut ett nyhetsbrev, samt inspirationsartikeln Månades ljusglimt.

Sundhedsnetværkets hemsida finner du samlad information om naturvägledning och hälsa.


Läs mer...

Sundhedsnetværkets aktivitetsförteckning  med länkar.

- Sundhedsnetværkets artikelserie "Månedens lyseglimt" .

"Sundhed og livskvalitet i naturen - et idékatalog"  

Danmarks nationella friluftspolitik .

Eva Skytte om att motivera människor

 Att motivera människor

Eva Skytte Sundhedsnaetverket

Eva Skytte, danska Naturvejlederforeningens Sundhedsnetværk. Foto: Kaerehave skov

 

Hur kan man motivera människor att komma ut mer i naturen med argument som rör hälsa? Vi frågade Eva Skytte från det danska Sundhedsnetvaerket vilka argument hon använder.

- Det beror på vilka människor vi vill motivera. Vissa kan bli motiverade av konkreta fakta. Både att vistas och motionera i naturen ger möjligheter till bättre hälsa och livskvalitet. Här visar forskningen bland annat:

  • att redan korta vistelser utomhus ger sänkt puls och färre muskelspänningar. Blodtrycket stabiliseras och upptaget av D-vitamin ökar.
  • att personer som bor mer än en kilometer från grönområden har sämre värden i alla åtta hälsoområden (fysisk smärta, allmänt hälsotillstånd, psykiskt välbefinnande, fysiskt betingade begränsningar, psykiskt betingade begränsningar, fysisk funktion, social funktion, vitalitet), än personer som bor inom en kilometer från ett grönområde. (SUSY grøn  2011)
  • En engelsk studie visar att personer som är fysiskt aktiva (t ex går, cyklar, springer) i naturen förbättrar sin mentala hälsa med upp till 50% jämfört med de som tränar inomhus (Mitchell, 2013).
  • att utsikt mot natur eller grönområden kan göra att patienter känner mindre smärta, tillfrisknar snabbare och använder mindre medicin. (Jensen, 2012)

För andra personer är det kanske viktigt att ordet hälsa inte nämns över huvud taget, men att det finns som ett underliggande syfte.


Referenser

Friluftslivets samfundsværdi. Oplevelser og aktiviteter i naturen er vigtige goder. Hæfte af Jensen, F. S. m.fl. udgivet af Miljøministeriet (2012). 

Mitchell, R. (2013) Is physical activity in natural environments better for mental health than physical activity in other environments? Social Science and Medicine, 91. pp. 130-134. ISSN 0277-9536

SUSY grøn: brug af grønne områder og folkesundhed i Danmark. / Stigsdotter, Anna Ulrika Karlsson; Ekholm, Kim Ola Michael; Schipperijn, Jasper Jan; Toftager, Mette; Randrup, Thomas Barfoed; Bentsen, Peter; Grønbæk, Morten; Kamper-Jørgensen, Finn. Skov & Landskab, Københavns Universitet, 2011. 9 p. (Arbejdsrapport Skov & Landskab; No. 134/2011).


Läs mer...

Ladda med forskningsbaserade argument för hur natur och hälsa hänger ihop: Gröna argument från Frisk i naturen. Frisk i naturen var ett nordiskt projekt som avslutades 2011, men arbetet lever vidare genom projektets webbplats , som är en rik kunskapsbank med samlad information om forskning kring natur och hälsa i Norden. Läs projektrapporten här. 

Argumentenfinns även publicerade i Naturskoleföreningens skrift Bladet 4/2013 årgång 27 , med några tillägg till referenslistan.

Fysisk aktivitet och natur på recept

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en skriftlig ordination på en aktivitet som anpassas till de förutsättningar som varje enskild patient har. Receptet skrivs ut av en läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast som i samråd med patienten bestämmer vilken typ av aktivitet som ordineras, till exempel promenader, cykling, dans eller styrketräning. I receptet anges hur ofta och hur länge träningen ska pågå.

Fysisk aktivitet på recept skrivs ut som komplement till eller istället för medicin. Det finns gott om vetenskapliga belägg för att fysisk aktivitet främjar en god hälsa och kan förebygga och behandla en mängd sjukdomar. Att röra på sig leder till bättre sömn och humör, viktminskning och kan avhjälpa negativa konsekvenser av stress. Högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, depression är några exempel på sjukdomstillstånd där fysisk aktivitet har bevisad effekt.

Natur på recept

Med Fysisk aktivitet på recept som förebild har pilotsatsningen Natur på recept genomförts i Täby kommun under hösten 2014. I samarbete med vårdgivare och föreningar på orten, har personer med stressymptom eller lätt depression fått erbjudande om sex guidade skogspromenader med fokus på medveten närvaro och avslappning. Bosse Rosén, utbildare och inspiratör på Balansverkstan, har tagit fram en guidehandledning från projektet som han generöst delar med sig av.

Under de senaste åren har många forskningsprojekt studerat sambandet mellan vistelse i natur eller trädgård och psykisk hälsa, och funnit att det finns positiva samband både för att förebygga ohälsa och för rehabilitering. Naturunderstödd rehabilitering (Nature-Based Rehabilitation, NBR) har bland andra Eva Sahlin vid SLU i Alnarp arbetat med i sina doktorandstudier. Hon disputerade i december i år med avhandlingen To stress the importance of nature. Nature-Based Therapy for the Rehabilitation and Prevention of Stress-Related Disorders.


Läs mer...

Fysisk aktivitet på recept (FaR):

- FaR webbplats  - "Fysisk aktivitet bästa medicinen"

- Folkhälsoinstitutet: "FaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet ."

Natur på recept (NaR):

Guidehandledning Natur på Recept  av Bosse Rosén (2014). Skriv gärna en kommentar till Bosse på hans webbplats Utemaningen (tidigare Stark i naturen) om du använt handledningen och vad du fått för erfarenheter!

- Längre ner på den här sidan, under rubriken Hej naturvägledare! kan du läsa en intervju med Bosse Rosén.

Utvärdering av Natur på Recept av Elin Sterner (2014)

- Slutrapport Natur på Recept (2014)

- Täby först ut med naturvistelse på recept (pressmeddelande) 

- Läs mer om Eva Sahlins forskning på Gröna Rehabs webbplats . Eva Sahlin var en av kursledarna för CNV:s workshop om naturupplevelser och hälsa.

 

Hej naturvägledare!

Bosse Rosén, Stark i naturen 

Under den rubriken Hej naturvägledare! lyfter vi fram naturvägledare ur vårt nätverk. Personer som inspirerar och exempel på hur man kan arbeta med naturvägledning. I detta nummer av Naturvägledaren (nr 1:2015, tema Natur och hälsa) träffar vi Bosse Rosén, naturhälsopedagog och naturguide, vars arbete till stor del kretsar kring kopplingen mellan natur och hälsa. Bland mycket annat har han gjort en guidehandledning till Natur på recept.

 

Bosse Rosén, Stark i naturen
 Bosse Rosén. Foto: Stark i naturen

Bosse Rosén är naturhälsopedagog och auktoriserad naturguide, legitimerad sjukgymnast och instruktör i mindfulness. I Täby kommuns pilotsatsning Natur på recept har Bosse Rosén skrivit en guidehandledning och varit delaktig i utbildningen av guiderna. Vi undrade förstås vad det är som är så bra med den här sortens naturvägledning?

- Bara att signalera att det är ok att använda naturen för att värna om sin egen hälsa är värdefullt. Man kan förstås gå ut i naturen på egen hand, men många kan behöva vänlig puff för att komma iväg. Ofta är vi dessutom upptagna av att prata eller grubbla. En vägledare kan hjälpa till att öppna sinnena och skapa en djupare naturupplevelse. Och därigenom visa hur jag kan få ut lite mer av min naturvistelse.

Naturen hjälper de flesta

Bosse Rosén anser att de allra flesta kan ha hjälp av mer medvetna naturvistelser. Naturen erbjuder rörelse och ro som kan vara en kraftfull motvikt till dagens stillasittande och stress. Natur på recept kan vara särskilt bra för personer med till exempel stressymptom eller lättare depression och som därför inte tar sig för att gå ut i naturen.  

- Men mitt huvudfokus är egentligen att inspirera fler att använda naturen som friskvård, för att förebygga att man behöver få ett recept på naturvistelse.

Att se om sin hälsa i naturen är kanske inte nödvändigtvis bättre än annan träning, men där finns många fördelar.

- Du kan använda det du ser omkring dig i naturen för effektiv, lekfull träning på vilken nivå som helst. Sedan är naturen gratis, alltid öppen och omväxlande. Inte minst gör ju väder och vind att varje träningstillfälle unikt.

Framtiden

I framtiden kommer fler att upptäcka vilken fantastisk resurs naturen är för vår hälsa. Då bör det också bli en större efterfrågan på vägledning av hög kvalitet. Men också på att vi behöver natur nära där vi bor och jobbar.

- Jag ser framför mig en folkrörelse där människor tar för vana att planera in några minuters medveten naturvistelse varje dag. Tänk vad det skulle betyda för folkhälsan! Men också vilken grej när samhällsplanerarna börjar se tätortsnära natur som en riktig strategisk del av en tätorts infrastruktur och inte bara lite grönt på ytor som blivit över. Jag skulle också vilja uppmana fler naturvägledare att börja ta med hälsoaspekten på olika sätt i sina guidningar. Och jag hjälper gärna till och visar hur jag tycker att man kan göra. 


FAKTA

Bosse Rosén för fram kopplingen natur och hälsa på alla sätt han kan. För Storstockholms naturguider leder han turer med teman som "Bota din naturbrist" och "Stark i naturen". I egna företaget Balansverkstans "Utemaningar" visar han hur vi på olika sätt kan använda naturen för att må bra i både kropp och sinne.

Läs mer på Stark i naturen.

Ladda ner Bosse Roséns guidehandledning Natur på Recept..  Skriv gärna en kommentar till Bosse på hans webbplats Stark i naturen  om du använt handledningen och vad du fått för erfarenheter!

Utvärdering av Natur på Recept av Elin Sterner (2014)

Slutrapport Natur på Recept (2014)

Täby först ut med naturvistelse på recept (pressmeddelande) 

 

Internationellt intresse för natur och hälsa

Internationellt intresse för natur och hälsa

Hur ser intresset för natur och hälsa ut i världen? Vilka möjligheter finns det för naturvägledare att arbeta inom området? Matti Tapaninen från finska Forststyrelsen (Metsähallitus) är ordförande i en internationell arbetsgrupp som arbetar för att främja kunskapen om naturens hälsobringande egenskaper, samt med att marknadsföra naturens potential för en förbättrad folkhälsa.

Matti Tapaninen Foto: Mestsähallitus
Matti Tapaninen. Foto: Metsähallitus.

Det är inte bara i Skandinavien som intresset för natur och hälsa växer. Matti Tapaninen är ordförande i en internationell arbetsgrupp som arbetar för att främja kunskapen om naturens hälsoeffekter och potential för förbättrad folkhälsa. Nyss hemkommen från Internationella naturvårdsunionen, IUCN:s världsparkskongress i Australien, berättar han om ett spirande internationellt intresse för dessa frågor, som innebär nya utmaningar och möjligheter. Inte minst för naturvägledare. 

– Att naturens betydelse för vår hälsa var ett av kongressens officiella teman visar att insikten om detta ökar över hela världen. Återkopplingen till naturen nämns som nästa stora utmaning - för hela samhället. 

I de nordiska länderna har många fortfarande en stark relation till naturen. Våra barn kommer ut i naturen med förskola och skola. Vi har också fördelen av att ha allemansrätt och avgiftsfria nationalparker och naturreservat. I mer urbaniserade länder är det ett större steg att få kontakt med naturen, och här spelar naturvägledning i olika former en viktig roll.

– Att kommunicera biodiversitet och kulturella värden ger bättre hälsa! Enligt biofiliteorin har människan en nedärvd fallenhet för att vistas i naturen och mår bättre i landskap med rik diversitet. Besökaren vet sällan varför, men naturvägledare däremot, som har kunskap om evolution, arter och diversitet, kan lotsa människor rätt. 

Hälso- och samhällsvinster

Inom den privata sektorn finns redan en tydlig koppling mellan naturupplevelser, hälsovinster och nya möjligheter till företagande för naturvägledare. Inte minst inom naturturism. Men det som kan ge frågorna ett bredare genomslag världen över är insikterna om de ekonomiska vinster som naturen kan ge inom hälsovård och i samhället som helhet.

Den fysiska hälsan är viktig för alla, men Matti Tapaninen tror att de största hälsovinsterna finns inom psykisk hälsovård. Forskningsresultat från många studier ger starka belägg för naturens betydelse för personer i stress eller depressioner. Runt om i världen utvecklas behandlingsformer med naturen som verktyg. I Danmark och Skottland, som ligger långt framme, anlitas naturvägledare i rehabiliteringsprogram. I Finland riktas åtgärder till personer i socialt utanförskap, främst unga. 

– Det finns unga människor som har så svårt med sociala kontakter att de blivit isolerade i sina hem. Här kan naturvistelser vara det första steget att ta sig ut igen. Vi har även rehabilitering för personer som utsatts för tortyr. Det är exempel på områden där naturen kan hjälpa. Här behövs samarbeten mellan yrkeskunniga inom många sektorer: naturvägledare, förvaltare av naturområden och hälsovårdspersonal.

Samhällsutveckling med nya utmaningar och möjligheter

I takt med den ökande urbaniseringen kan uppsökande naturvägledning i stadsnära miljöer bli det avgörande insteget till naturen. Naturvägledning och naturvistelser kan också hjälpa till att överbrygga de allt tydligare ojämlikheter i hälsa som Matti Tapaninen och hans kolleger världen över ser.

– Det här ger helt nya arbetsområde för oss som arbetar professionellt med naturvägledning. Vi har en skyldighet att hjälpa den urbaniserade befolkningen att anknyta till naturen. Vi måste arbeta aktivt med förskola, hälsovård, äldreomsorg. Här finns oändliga möjligheter för naturvägledare. Vi kan bli en viktig del av hälsovården! 


 

Matti Tapainen är områdeschef för Österbottens naturtjänster, Forststyrelsen/Metsähallitus i Finland. Han är även ordförande i EUROPARC Federation Working Group on Protected Areas and Health, en internationell arbetsgrupp för förvaltare av områden med skyddad natur som arbetar med hälsa, samt medlem i IUCN:s Health Task Force. Matti är dessutom initiativtagare till projektet OpenAir , genom vilket Forststyrelsen och Uleåborgs Diakoniinstitut arbetar för att främja naturbaserad hälsa och välmående bland Uleåborgs invånare och besökare. Projektet innehåller även forskning om och vägledning till naturens hälsofrämjande effekter.

Läs mer...

Forststyrelsen (Metsähallitus) har undersökt hur besökare upplever att hälsan påverkas av att vistas i finska nationalparker och naturreservat. Resultaten publicerades i rapporten "Hälsa och välmående från nationalparkerna – undersökning om naturvistelsers inverkan på hälsa och välmående 2014 (sammanfattning på svenska). De visar att friluftsliv och naturkontakt har mångsidig och djupgående hälsoförbättrande inverkan som skattas högt av besökarna.

Metsähallitus sida om hälsa och välmående i naturen.

EUROPARC har sammanställt länkar till fallstudier i Finland, Frankrike, Lettland, Spanien, Storbritannien.

Healthy Parks Healthy People Central  är en bra resurs för alla som arbetar med natur och hälsa. Här finns den senaste forskningen, fallstudier, innovationer och projekt från hela världen.

Vart tionde år anordnar Internationella naturvårdsunionen, IUCN, en stor konferens om världens naturskyddsområden, World Parks Congress. Den anses vara tongivande för naturvårdsarbetet globalt under det påföljande årtiondet. Hälsa är ett av kongressens återkommande teman. Läs mer här!

Shinrin-yoku – japanska skogsbad

 

Forskning om naturens välgörande inverkan på vår hälsa bedrivs på många platser i världen. I Japan har man dessutom lyckats förmedla kunskapen om framförallt skogens fysiskt och psykiskt hälsobringande effekter till en bred allmänhet. Där har guidade promenader i lugnt tempo, där man tar in skogen med alla sinnen fått ett namn, shinrin-yoku eller "skogsbad".

 


Lummig och lugnande grönska i Valle härad. Foto: CNV

 

Syftet med shinrin-yoku, som är en form av skogsterapi, är att minska stress och uppmuntra människor till en hälsosam livsstil. Termen shinrin-yoku introducerades 1982 av den japanska skogsstyrelsen. Idag finns ett femtiotal skogsterapiområden i Japan, vilka är utformade för shinrin-yoku. De besöks av sammanlagt 2,5 - 5 miljoner människor varje år. Målet är att det inom tio år ska finnas hundra sådana skogar.  

Man forskar även på skogsvistelsernas hälsoeffekter. Professor Yoshifumi Miyazaki vid Chiba University och Quing Li från Nippon Medical School leder undersökningarna, som har visat att skogsbad leder till lägre kortisolnivåer, lägre blodtryck och fler vita blodkroppar. Stressen minskar, immunförsvaret förbättras och det finns även indikationer på att risken för cancer minskar.

Att naturen ger avslappning och förbättrad hälsa beror enligt forskarna på att vi människor under merparten av vår evolutionära historia levt i naturen. Guidade övningar för att se, känna, lukta, höra och smaka, hjälper deltagarna i skogsbaden att slappna av och ta in naturen med alla sinnen. I Sverige skulle dessa förmodligen kallas mindfulnessövningar. De eteriska oljor som många träd avger sägs ha hälsofrämjande effekt på immunförsvaret och detta anses vara en viktig komponent för varför vistelse i just skogen ska vara bra för hälsan. Shinrin-yoku finns nu även i Korea. I USA lär sig den som utbildar sig till certifierad skogsterapiguide att guida shinrin-yokuinspirerade skogspromenader. 

På SLU i Umeå har forskare undersökt om regelbundna skogsvistelser kan hjälpa patienter med utmattningssyndrom. Man har också tittat vilken sorts skog deltagarna tycker bäst om att vara i och om det spelar någon roll för rehabiliteringen. Läs mer här.

 


Läs mer...

The Nature Therapy Project, Chiba University

Professor Yoshifumi Miyazaki talar om naturterapi och skogsbad på TED Talks 30 juni 2012

Take Two Hours of Pine Forest and Call Me in the Morning , en artikel om Shinrin-yoku i Outside Magazine (December 2012) av Florence Williams. 

Clifford M. Amos. A little Handbook of Shirin Yoku. 

I Sverige arbetar bland andra naturvägledarna Åsa och Mats Ottosson med skogsbad för hälsa och välmående.

Shinrin-Yoku Sweden på facebook.

 

Hälsoskogar och klöverstigar - danska exempel

Invigning av hälsoskog och hälsoportal i Danmark

Den 28 november 2014 invigdes Danmarks första hälsoskog i Hørsholms arboretum. Hälsoskogen Octovia beskrivs som en rekreativ skog med åtta rum, utformade efter människors grundläggande behov. Hälsoskogen skall användas som ett demonstrations- och forskningsprojekt med syfte att visa hur grönområden kan inrättas för att främja människors hälsa och livskvalitet.

Octovia Helseskov Foto: Friluftsraadet
Octovia helseskov. Foto: Friluftsrådet.

Hälsoskogen ingår tillsammans med Terapiparken Nacadia i det natur-sundhets och designlaboratorium som Institutionen för Geovetenskap och Naturförvaltning vid Köpenhamns universitet driver.

I samband med invigningen lanserades även Natur- och sundhetsportalen  där forskning och erfarenheter kring sambanden mellan hälsa och natur presenteras på ett lättillgängligt sätt och som ger möjligheter att skapa tätare kontakter mellan forskare och yrkesutövare.

Klöverstigar

Sedan 2012 finns i Danmark ett landsomfattande stigprojekt med målet är att få danskarna att bättre lära känna sin lokala natur och kultur, samtidigt som de får motion.

 Klöverstigarnas logotyp

Klöverstigarnas logotyp. 

En klöverstig består av fyra leder, 2,5 till 10 km, som utgår från en lättillgänglig och centralt belägen punkt i en tätort. Lederna passerar lokala sevärdheter, platser där det finns möjlighet till utökad aktivitet eller naturupplevelser. En app ger användaren automatisk information när det finns en klöverstig i närheten, och vägleder till upplevelser, historia, konst och kultur, natur, hemliga ställen längs varje klöverstig. 

Klöverstigarna har utvecklats av Friluftsrådet tillsammans med Danmarks Idrottsförbund, Danska Gymnastik- och  Idrottsföreningar, Dansk Firmaidrætsforbund och tio kommuner. Projektet fortgår till utgången av 2015. Information om klöverstigarna finns på det danska Friluftsrådets webbplats . För den som söker inspiration, så finns även utförliga manualer, råd och tips om hur man etablerar klöverstigar.


Kontaktinformation

Centrum för naturvägledning (CNV)
Institution för stad och land, SLU
cnv@slu.se
www.cnv.nu

Sidansvarig: cnv@slu.se