Att utvärdera naturvägledning

Senast ändrad: 05 november 2018

En sjudande aktivitet pågår hos Sveriges naturvägledare, men en dimension som ofta saknas är systematisk utvärdering. Nu har CNV tagit fram en rapport i ämnet. Den är tänkt som ett hjälpmedel för dig som vill vara med och bygga en allt mer professionell naturvägledning i Sverige.

Rapporten Besökarnas röster går att beställa från Centrum för naturvägledning. Att arbeta med något man brinner för och att i direkta möten med människor uppleva hur de får nya kunskaper och perspektiv är starka drivkrafter för de allra flesta naturvägledare. Många tror också att deras verksamhet leder till ett djupare engagemang för naturen och miljön hos deltagarna.

Men hur kan vi veta vad vi faktiskt åstadkommer om vi inte utvärderar det vi gör? Självklart är magkänslan efteråt hos den som genomfört aktiviteten en tydlig signal om hur det har gått, men vad betyder det egentligen? Den enda vägen att ta reda på om du når de mål du har är att se till att formulera målen för dig själv och verksamheten och sedan följa upp hur det gick.

Genom utvärdering får man respons på kvaliteten i sitt arbete. Man får bättre förutsättningar för att sätta realistiska och mätbara mål. Man får underlag till beslutsfattare och kan förmedla erfarenheter på ett tydligare sätt. Eller kort sagt: Man får bättre koll på vad man håller på med och hur verksamheten utvecklas.

CNV vill gärna lyfta fram exempel på utvärderingsprojekt som andra kan ha nytta av. Här kan du läsa mer om enkätundersökningar som genomförts i Stockholms län, samt utvärdering av en satsning på mobil naturvägledning. Vi samlar också internationella exempel:

Centrum för Naturvägledning har även gett ut en rapport som heter Besökarnas röster – utvärdering av naturvägledning, besökarstudier, reviewing. Rapporten är en del i det aktiva arbete med utvärdering som CNV inledde under hösten 2010. 

Ladda ner hela rapporten ”Besökarnas röster”.

Beställ en tryckt rapport genom att kontakta CNV. Den kostar 200 kr inkl moms och frakt (198 kr exkl moms). Rapporten omfattar 70 sidor och är rikt illustrerad. 

Utöver rapporten har vi även anordnat seminarier och samlat in goda exempel på utvärdering från Sverige och omvärlden. Välkommen att dela med dig av exempel och tips – allt ifrån uppföljning av den typiska besökarprofilen i ett naturområde till internationella forskningsprojekt. Kontakta CNV

 

Några exempel från Stockholms län

Här följer några exempel från Stockholms län på besökarstudier och utvärdering av naturvägledning. Du kan läsa mer om dessa i rapporten "Besökarnas röster":

Ring naturen. Utvärdering av försök med mobil naturvägledning i Tyresta nationalpark sommaren 2006 (Naturvårdsverket, rapport 5585, juni 2007)

”Ring naturen” är en fem kilometer lång slinga med åtta informationspunkter där besökare kan ringa upp och få kostnadsfri naturvägledning direkt till sin mobil. Slingan sammanfaller med den så kallade Barnvagnsslingan och är följaktligen lättillgänglig. Målet med pilotprojektet sommaren 2006 var att minst 70 % av dem som testade slingan skulle tycka att informationen gav ett mervärde till besöket och ökad kunskap om natur- och kulturvärden i Tyresta. Utvärderingen genomfördes genom personliga intervjuer med besökare och enkäter utplacerade i lådor i området. 238 personer svarade varav 81 hade provat den nya tjänsten. Totalt 75 % svarade att de provat, vill eller kan tänka sig att prova tjänsten. De allra flesta var positiva och en del tror att Ring naturen kan locka nya grupper. Det finns även negativa svar som betonar att mobiltelefoner inte hör hemma i skogsupplevelsen eller att verksamheten är hälsoskadlig (mobilstrålning). Av de som provat uppfattade 80 % att det gjorde deras besök bättre och 74 % att de lärt sig något nytt om natur- och kulturmiljön i området – de uppsatta målen nåddes alltså i detta fall. Utvärderingen medverkade till att Ring naturen finns kvar i Tyresta, numera belagd med en samtalsavgift för att finansiera verksamheten.

 

Så använder vi naturreservaten - resultat från en enkät till 1000 hushåll i Stockholms län 2003 (Sannebro & Sandberg, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2004:23)

Här är ett exempel som berör både besökare och icke-besökare i naturreservat. På uppdrag av länsstyrelsen genomförde Statistiska Centralbyrån en postenkät hösten 2003, vilken sändes till 1000 slumpvis valda personer mellan 18 och 75 år i Stockholms län. Svarsfrekvensen var knappt 60 % vilket enligt SCB är normalt för denna typ av undersökning. I enkäten ställdes frågor om hur intresserade de utvalda personerna var av att vistas i naturen, hur ofta de brukade besöka större naturområden och naturreservat liksom orsaker till att de inte brukade vistas i naturen. Enkäten tog också upp frågor om reseavstånd, färdsätt, vilka aktiviteter man brukar ägna sig åt, hur man fått information om sitt favoritreservat samt vilka synpunkter man hade på skötsel och information. Resultaten visar bland annat att hela 87 % angav att de var mycket eller ganska intresserade av att vistas i naturen, att en tredjedel hade tillgång till ett större naturområde inom en kilometer från bostaden samt att de vanligaste orsakerna till att man inte besökt ett större naturområde var att man gjorde annat på fritiden, inte hade tid eller saknade kunskap om var naturområdena fanns. Enkäten visar att det finns ett stort behov av information och att många önskar denna information hemskickad till sin brevlåda.

 

Besökare i naturreservat - metodstudie och enkätundersökning i Stockholms län 2002 (Sandberg & Sannebro, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2003:10)

Denna rapport består av två delar, dels en sammanställning av litteratur och kunskaper om besöksstudier i naturområden i Sverige och internationellt, dels ett projekt för att prova och utvärdera lämpliga metoder och frågor för enkäter till besökare i Stockholms läns naturreservat. En internationell utblick görs till USA, Kanada och Finland, där studier av besökare i nationalparker och naturreservat är vanligare än i Sverige. Rapportförfattarna har gjort en genomgång av litteratur och kontaktat länsstyrelser i Sverige och konstaterar att kunskaperna om besökare i svenska naturområden är små. Oftast handlar det bara om kvantitativa mätningar under en begränsad tidsperiod. Exempel på forskning kring människors utnyttjande av tätortsnära natur med mera beskrivs i rapporten. En enkätundersökning genomfördes i fyra välbesökta naturreservat i Stockholms län. Totalt 305 svar visade bland annat på att den typiska besökare i dessa reservat år 2002 var en man i 55-64-årsåldern som rest 10-50 kilometer per bil i 30-45 minuter för att ta sig till området. De flesta var bekanta med reservaten sedan tidigare och i många fall är man nöjd med den service som ges. En fråga som rapportförfattarna ställer sig är om de som inte sökt sig till reservaten skulle uppskatta mer information än de befintliga besökarna. Man ger också ett antal förslag hur länsstyrelsen kan förbättra information och uppföljning i framtiden.

Internationella exempel

 

Här samlar CNV internationella exempel på utvärdering av naturvägledning. Sidan fylls på efter hand. Välkommen med dina tips!

Utvärdering med kombination av enkät och GPS, Tyskland

I Schwarzwald (Black Forest) i södra Tyskland har universitetet i Freiburg testat en utvärderingsmetod för obemannad naturvägledning. I det aktuella delområdet av skogen har man både stigar och områden med naturvägledning i form av skyltar. Målet var att utvärdera naturvägledningen och hur den var strukturerad. Man ställde frågor om området till besökare både före och efter besöket (vid entrén). Resultatet visade att många läste skyltarna, och att ju fler skyltar som besökare läste desto mer lärde de sig om området. Utifrån de frågor man ställde till besökarna fick man också svar på frågor som: Varför man kom till området; Varför man inte läste mer på skyltarna; I vilken grad naturvägledningen berikade besöket;  I vilken grad besökarna uppskattade strukturen på naturvägledning i området.

Besökarna fick även med sig en gps-sändare, som dokumenterade hur de rörde sig. Med hjälp av gps-sändaren kan man följa hur de rörde sig och hur länge de stannade vid varje skylt. Man noterade också vilken typ av grupp besökaren befann sig i så att man sedan kunde förstå var man ska satsa på naturvägledning för barnfamiljer eller för äldre besökare. Planer finns på att ta fram en applikation till smarttelefoner för området, med både naturvägledning och en frivillig spårningsfunktion. Anna Chatel-Messer och Monika Neithe från Universitetet i Freiburg berättade om detta utvecklingsprojekt på Interpret Europes konferens 2014. Ta del av deras ppt-presentation här.

 

 

 


Kontaktinformation

Centrum för naturvägledning (CNV)
Institution för stad och land, SLU
cnv@slu.se
www.cnv.nu

Sidansvarig: cnv@slu.se